· Debatt

”Snart finns inte mycket av vår stolthet skogen kvar”

Bara 0,3 procent av den svenska skogen räknas som urskog i Sverige i dag, skriver Eric Axner-Norrman.

I England, Wales och på Nordirland finns det en benämning och en status som används för platser som anses ha ett särskilt högt värde på grund av dess sköna och välbevarade natur, så kallade Areas of Outstanding Natural Beauty. På svenska blir det ungefär ”områden av utomordentlig naturlig skönhet”. Också i Skottland finns ett liknande begrepp: National scenic areas.

DEBATT. Dessa platser skiljer sig från nationalparker och naturreservat i att de kan vara mycket större och ha mer transparenta gränser. De är alltså inte inhägnade eller märkbart avgränsade från omkringliggande områden och erbjuder inga självklara möjligheter till camping eller vandring längs upptrampade leder exempelvis.

Människor får leva och bo i dessa areas, men ingen överdriven exploatering eller andra former av förstörelse tillåts. Där lever människor på naturens villkor, inte vice versa.

Om inte mer av naturen – inte minst skogen – i Sverige skyddas och det snart, kommer det inom endast ett par årtionden inte finnas mycket kvar av den särskilda natur som vi svenskar så ofta genom historien varit stolta över. Den åtråvärda urskogen existerar knappt numera på grund av skogsindustrins överutnyttjande.

Bara 0,3 procent av den svenska skogen räknas som urskog i Sverige i dag. Urskogarna, dessa en gång rika och komplexa ekosystem, är i dag mest ett svagt folkminne, knappast en verklighet att bege sig ut i på en ledig söndag.

Att se på naturen just som en industri har förstört för många arter, inklusive vår egen. Utarmningen av biologisk mångfald är inte bara oroande utan katastrofal. Alla arters överlevnad är satt på spel. Nu har vi ett tung ansvar att skydda det lilla som finns kvar av den orörda och inte allt för förstörda naturen.

De stora, skyddade landområdena som går under beteckningen Areas of Outstanding Natural Beauty har rönt stor framgång på de brittiska öarna och vi i Sverige borde ge oss i kast med att skapa någonting liknande. Dessa områden, i kombination med fler naturreservat och möjligen också några nya nationalparker, skulle väsentligt öka den skyddade arealen natur inom landets gränser.

På så sätt skulle inte heller människor bli utestängda från de skyddade områdena, utan i stället kunna bo där ansvarsfullt och bli en del av arbetet med att bevara naturvärdena. Då skulle också mycket av friktionsytan mellan landsbygdsbor och naturvårdare troligen försvinna.

Att ge stora arealer av vår fortfarande vackra natur en liknande skyddad status skulle kort sagt vara till gagn för allt levande i det här landet, som i sina bästa stunder är mycket naturskönt. Så borde det även få fortsätta vara.