Under det kalla kriget stod kommunism mot kapitalism, och ett land som Sverige, som valde en tredje väg, kunde motivera att stå utanför konflikten. I dag står i stället den liberala demokratins mänskliga rättigheter och det öppna samhällets tolerans mot fascismens förtryck, en konflikt Folkliberalerna anser att vi inte kan förhålla oss neutrala till.
DEBATT. Onsdagen den 18 maj 2022 är en historisk dag, dagen då Sverige ansökte om medlemskap i försvarsalliansen Nato, efter över 200 år som alliansfritt i fred och neutralt i krig. Meningarna går isär om ifall det är rätt eller fel. Men Folkliberalerna anser att Sverige gör rätt i att ansöka om medlemskap i Nato. Det är inte en slutsats som varit lätt att komma fram till, och vi är många som fått omvärdera tidigare ställningstaganden.
Vår slutsats vilar på tre insikter: den liberala demokratin och våra socialliberala värderingar hotas av Rysslands agerande; varje nation har rätt till självbestämmande; kärnvapenhotet från Putins Ryssland gör att vi behöver söka oss under ett kärnvapenparaply.
Den liberala demokratin och våra socialliberala värderingar hotas av Rysslands agerande. Den liberala demokratin värnar individens frihet, det öppna samhället och minoriteters rättigheter – värden som också är centrala i socialliberalismen. Putins mångsekelgamla ryska imperiedrömmar och etnonationalistiska fascism ser just dessa värden som existentiella hot som måste bekämpas.
Under det kalla kriget stod kommunism mot kapitalism, och ett land som Sverige, som valde en tredje väg, kunde motivera att stå utanför konflikten. I dag står i stället den liberala demokratins mänskliga rättigheter och det öppna samhällets tolerans mot fascismens förtryck, en konflikt Folkliberalerna anser att vi inte kan förhålla oss neutrala till.
Varje nation har rätt till självbestämmande. Ingen stormakt har rätt att kräva av andra länder att de ska vara “buffert” för stormaktens säkerhet.
Putin ser internationella relationer som ett maktpolitiskt nollsummespel där egen makt och inflytande bara kan nås på andras bekostnad, och där stormakter självklart strävar efter att maximera sin makt för nå internationellt herravälde.
Folkliberalerna har en liberal syn på internationella relationer, där ömsesidiga samarbeten och internationella institutioner gynnar alla deltagare, där utbyte av handel, tankar och idéer bygger demokrati, gemenskap och samband som gör oss alla säkrare. Vi anser att vidgat inflytande inte innebär att någon förlorar utan att alla vinner. Det är ett synsätt som Putin inte förstår.
När Ryssland kräver vetorätt över Ukrainas, Sveriges och Finlands allianser och gör anspråk på oss som Rysslands intressesfär, och vi ser hur Ryssland sedan invaderar Ukraina för att de inte accepterat att ge upp sin suveränitet, måste vi söka sådant samarbete som tryggar vår rätt till självbestämmande.
Kärnvapenhotet från Putins Ryssland gör att vi behöver söka oss under Natos kärnvapenparaply. Ändå avskyr vi kärnvapen och önskar att de inte fanns.
Under det kalla krigets dagar kunde alliansfria nationer utan kärnvapen lita på att de inte heller hotades med kärnvapen av kärnvapenmakterna (undantaget var Nordkorea, vilket ledde till att Japan och Sydkorea nu ingår under USA:s kärnvapenparaply).
I februari i år ändrade Putins hot allt och ställde den tidigare ordningen på ända. Nu hotar Ryssland oss med kärnvapen för att vi ska lyda Putins önskan. När inte alliansfrihet fungerar för att undgå kärnvapenhotet, blir den avskräckande effekten av Natos kärnvapenparaply en sorglig nödvändighet.
Det innebär inte att Sverige ska överge sin roll som pådrivande för avspänning och nedrustning, utan vi förutsätter att Sverige kommer att fortsätta delta i internationellt samarbete mot kärnvapen.
Anna Eriksson • Alexandra Grönvall • Ulf Swensån • Charlotte Klötz • Anna Florell • Zoltan Lee • Bo Swedin • Elin Björksved, Folkliberalernas styrelse
