Lagrådet avråder från att införa ett system med kronvittnen i Sverige.
Bedömningen är att det är ytterst tveksamt om fördelarna överväger nackdelarna.
Regeringen har föreslagit att ge rättsväsendet möjlighet att använda sig av så kallade kronvittnen. Det innebär att en brottsmisstänkt ska kunna få lägre straff om hen hjälper polisen med viktiga uppgifter för att klara upp andra personers brott. Det kan till exempel handla om personer som ingår i samma kriminella gäng.
”Detta är ett i många avseenden stort steg som skapar inte obetydliga risker från rättssäkerhetssynpunkt”, skriver lagrådet i sitt yttrande.
Regeringens förslag innebär att åklagaren ska föreslå straffreduktion till domstolen om åklagaren anser att den åtalade lämnat väsentliga uppgifter för andra brottsutredningar.
Lagrådet påpekar bland annat att det kan vara svårt för domstolen att bedöma hur mycket ett straff bör reduceras.
I yttrandet påpekas också att ett kronvittnessystem kanske inte blir så effektivt för att klarar upp brott som regeringen hoppas. Bland annat påpekas att en brottsmisstänkt tar stor risker genom att hjälpa polisen att utreda andras brottslighet.
Lagrådet skriver att ”det framstår som osannolikt att införandet av ett kronvittnessystem kommer att ha några mer påtagliga effekter för möjligheterna att vidta åtgärder mot allvarliga brott”.
Därför avråds regeringen från att genomföra förslaget.
”Til syvende og sidst får emellertid frågan, om ett kronvittnessystem ska införas, avgöras politiskt”, skriver Lagrådet.
