Tvångsarbete, långa arbetsdagar och hälsoproblem. Många av leksakerna vi lägger under granen har ett högt pris för människorna som gör dem.
Senast granskningsorganisationen Swedwatch granskade leksaksindustrin var 2009, men när Linda Scott Jakobsson går i genom andra rapporter och vad som skrivits de senaste åren ser det inte ut som om mycket har hänt.
– Vad jag kan se är det samma problem fortfarande som kommer tillbaka i nya rapporter också.
Problemen rör ofta låga löner och långa arbetsdagar.
– Man har satt i system att arbetare ska jobba övertid och att det är obligatoriskt. Man har inte möjlighet att tacka nej, för att då kan man bli av med jobbet.
En mycket stor del, 75–80 procent, av alla leksaker tillverkas i Kina. Där pekar Linda Scott Jakobsson på att det finns ett grundläggande problem.
– Man kan inte kan organisera sig i fria fackföreningar då det är förbjudet. Det gör att arbetstagare i Kina har svårt att förhandla om sina rättigheter och förbättra sin arbetssituation och se till att man får upp lönerna.
Hon lyfter också fram problematiken med tvångsarbete. Man vet att minoritetsgruppen uigurer tvingas arbeta inom bland annat textilproduktion, framförallt i provinsen Xinjiang, där det odlas mycket bomull.
– Eftersom textil förekommer i hög grad i leksaker finns risken för tvångsarbete där, i textiltillverkningen men också i bomullsproduktionen.
Att Kina blivit en ännu mer repressiv stat sedan rapporten 2009 gör att det är svårt att rapportera om de problem som finns där.
Ska ha märkning
Leksaker som säljs inom EU ska ha CE-märkning, som innebär att tillverkaren produkten uppfyller hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Det ger ett skydd för att slutkonsumenten ska få en säker produkt, men skyddar inte människorna som tillverkar den.
– Man exponeras för olika typer av kemikalier under produktionen. Om man tänker på vad leksaker egentligen är, så är det plast, mycket tyg, textil, stoppning, syntet.
De som jobbar med tillverkningen saknar också utbildning eller information om vad det är för kemikalier de hanterar och har inte alltid tillgång till skyddsutrustning.
– Det är ett generellt problem som finns på många håll i världen inom många olika branscher. Ett exempel är elektronikbranschen och elektronik finns också i leksaker.
Går man ner på komponentnivå finns det till exempel väldigt farliga kemikalier i halvledare. Swedwatch har tidigare uppmärksammat tillverkningen i Filippinerna.
– Arbetare, framförallt kvinnor, som jobbar mycket i den här industrin, utsätts för de här kemikalierna och vittnade om missfall, olika typer av cancer, att det luktar väldigt starkt, att de blir yra och får utslag på händerna.
Farliga ämnen
Även om farliga kemikalier kan användas vid tillverkningen är de sällan kvar i slutprodukten. Men Kemikalieinspektionen hittar trots det farliga och förbjudna ämnen när de kontrollerar leksaker.
– Ofta handlar det om någon typ av mjukgörare i plast, berättar Frida Ramström som är inspektör.
– Det kan också vara bly i elektriska leksaker.
– De allra flesta produkter vi kontrollerar är okej. Det vi kan se är att en viss typ av leksaker oftare innehåller farliga ämnen – de har lägre pris, lägre kvalitet och kommer inte från kända varumärken.
Att många inte köper från kända kedjor utan kanske direkt från tillverkare i Asien är ett stort problem. Där gäller inte samma regler som inom EU och risken är större att få en vara som innehåller förbjudna ämnen.
Det är också allt fler som köper sina leksaker begagnade.
– Kraven har blivit ganska mycket strängare, så det är högre risk att äldre leksaker innehåller farliga ämnen.
Långsiktig påverkan
Det är ytterst sällan man blir akut sjuk av att utsättas för de ämnen som kan finnas i leksaker, förklarar Christina Rudén, professor i toxikologi vid Stockholms universitet. Påverkan är långsiktig och vi vet inte exakt hur den ser ut.
– Hela vårt samhälle, allting vi använder, inte bara leksaker utan allt som barn och vuxna använder innehåller eller är behandlade med kemikalier, så vi utsätts för många kemiska ämnen varje dag i små koncentrationer. Det är den kombinerade effekten av exponeringen och att den är livslång som gör att vi är oroliga för att det kan ge skadliga effekter.
– Det vi tittar på är till exempel allergier, som ingen vet varför de har har ökat. Vi exponeras för fler allergiframkallande kemikalier, men det är ingen som kan säga helt säkert på hur det sambandet ser ut eller hur mycket de allergiframkallande kemikalierna bidrar till att öka allergiförekomsten – men troligtvis en del.
Vad kan man göra som konsument? Linda Scott Jakobsson på Swedwatch tycker att man ska ställa frågor när man handlar leksaker, eller ställa frågor i sociala medier.
– Godta inte svar som att ”vi gör kontroller och det ser bra ut” utan kräv att företagen på ett tydligt sätt redovisar var leksakerna kommer ifrån, vilka krav man ställer på leverantörer och hur man ser till att kraven efterlevs.
Frida Ramström på kemikalieinspektionen tipsar om att hålla utkik efter CE-märkningen.
– Alla leksaker som säljs ska ha CE-märkning. Är de inte märkta ska du inte köpa dem.
