Licensjakten handlar inte längre om en reglerad jakt, utan om kommersiell troféjakt i stor skala på en fridlyst art som den svenska brunbjörnen, upptagen i artdatabankens rödlista 2015 i kategorin ”Nära hotad”, menar debattören.
DEBATT. Den återkommande höstjakten inleds nu med licensjakt på vår svenska brunbjörn med allt vad det innebär av våld och skräck för de jagade björnarna, men också för andra vilda djur, som har sitt hem i skogen.
I år har sju länsstyrelser fattat dessa katastrofala beslut när det gäller licensjakt på björn, vilket innebär att 622 björnar får dödas under licensjakten, som startade i söndags den 21 augusti och nu pågår till den 15 oktober. Årets licensjakt på björn är rekordstor.
Skyddsjakterna har under våren skördat över 100 björnars liv och när licensjakten är över kommer minst 718 björnar att ha dödats, det är 25 procent av den svenska björnstammen.
Många björnhonor med ungar har under våren skjutits ganska omgående efter de har kommit ut ur idet och just skall möta livet. Licensjaktbesluten speglar en kallsinnighet, som är ryslig och man frågar sig – finns det ingen som låter sig beröras av det våld man sanktionerar när man år efter år tar beslut, som orsakar så mycket lidande för björnarna och deras familjer?
Licensjakt har blivit kommersiell troféjakt – våra fridlysta björnar säljs ut till utländska jägare för stora summor. Licensjakten handlar inte längre om en reglerad jakt, utan om kommersiell troféjakt i stor skala på en fridlyst art som den svenska brunbjörnen, upptagen i artdatabankens rödlista 2015 i kategorin ”Nära hotad”.
Internationella kampanjer mot troféjakt pågår och några EU-länder har redan infört importförbud för troféer från hotade arter och andra behandlar frågan aktivt.
Sverige gynnar i stället troféjakt genom att Naturvårdsverket medger undantag från Konventionen mot handel med utrotningshotade arter (CITES) och undantag från det strikta skyddet för rovdjur enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Troféerna kan omsättas inom och utom EU med hjälp av Jordbruksverkets tillstånd. Detta sker i skuggan av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald.
Oetiska jaktmetoder som att lura björnar till matplatser (åtlar) en månad före jaktstart och jakt med drivande skarpa hundar tillåts. Två hundar får släppas efter en och samma björn, vilket innebär djurplågeri för ett så stress- och värmekänsligt djur som björn.
Jakten, som pågår under björnarnas fettlagringsperiod som är avgörande för att klara den långa skandinaviska vinterdvalan, anses av forskare som extremt påfrestande för samtliga björnar som måste ändra sitt beteende på grund av lösa hundar och jägare i områden som annars inte befolkas av människor. Björnarna störs alltså i sju län denna känsliga tid.
Få människor känner till hur dessa jakter går till och om detta synliggjordes skulle de flesta människor reagera – fler skulle höja rösten mot alla former av nöjesdödande i vårt land.
