Glöd · Ledare

30 horribla punkter som ska signalera att SD är hårdast

Det är valår, och som vanligt under valår kommer partier med utspel som de inte nödvändigtvis tror kommer bli verklighet men som är menade att väcka debatt och rikta medias strålkastare mot partiet. Sverigedemokraterna är bra på det här, men frågan är om inte det nya 30-punktsprogrammet som Jimmie Åkesson presenterade i Skäggetorp i Linköping på torsdagen slår något slags rekord i populism. 

Bland de 30 punkterna finns några som sticker ut särskilt. Det handlar till exempel om att polisen ska få använda vattenkanoner, gummikulor och tårgas vid våldsamma angrepp men också att de ska få skjuta oftare. Exakt vilka situationer de ska få använda vapenvåld i är oklart, men till exempel skriver SD att rätten till att använda skjutvapen ska ”utökas till att omfatta sabotage mot blåljusverksamhet och våldsamma upplopp”. Vid upploppen i Norrköping i helgen avlossade polisen varningsskott som gjorde att tre personer skadades. Man kan förstå att polisen befann sig i en pressad situation, men att avlossa skarpa skott lär knappast ha dämpat situationen. Snarare är det just den typen av övervåld som tenderar att göra att upplopp eskalerar ytterligare. Skulle SD få igenom sitt förslag riskerar att vi få se ännu värre upplopp med fler skadade människor.

Att SD vill utvisa personer som har begått brott är känt sedan länge, men nu vill de gå ett steg längre och inte bara utvisa dem som begått allvarlig brottslighet utan också deras familjer. Det går förstås helt emot alla juridiska principer som bygger på individuell och inte kollektiv bestraffning. Det är också ett av skälen till att jag har väldigt svårt att se att det skulle gå igenom. Om inte de andra partierna sparkar bakut så kommer definitivt lagrådet att göra det. Men det spelar mindre roll. SD:s mål är inte att skapa realistisk politik utan att skicka en signal om att de fortfarande är hårdast av alla när det kommer till migration och brottslighet. 

Ett tredje förslag, som är minst lika problematiskt som de två första, är att utvisning ska kunna ske på grund av ”en asocial livsstil”. Man ska alltså kunna kasta ut personer som ”uppvisar brister i sina förpliktelser gentemot det svenska samhället eller utgör en särskild risk eller belastning för Sverige”. Exakt hur det här skulle genomföras är svårt att förstå, men jag ser framför mig hur till exempel personer som är svårt traumatiserade och inte orkar gå i skola eller söka jobb är några av dem som skulle kunna komma att drabbas. 

Varför kommer det här utspelet just nu? Jag ser flera anledningar. Ett är kriget i Ukraina, som tog SD på sängen och gjorde att de plötsligt började prata om att även vi i Sverige måste dra vårt strå till stacken och ta emot invandrare (märk väl: invandrare som ser ut som oss). Det här är alltså ett sätt att visa för sina väljare att de fortfarande står fast vid sin stenhårda anti-invandringspolitik.

En annan anledning handlar om Rasmus Paludan och den senaste tidens upplopp. Paludan är som bekant på väg att etablera sitt parti Stram kurs i Sverige, och även om det än så länge är ett perifert parti, så vill Åkesson säkert inte riskera att tappa några väljare dit. Efter upploppen som urartade under påskhelgen finns det säkert också ett extra starkt stöd för att sätta hårt mot hårt. Flera av de här förslagen syftar till att ge polisen ökade befogenheter och kunna straffa upploppsmakare hårdare, det är också symptomatiskt att de presenterades i Skäggetorp som är en av de stadsdelar som drabbades av upploppen.

De här 30 punkterna är alltså i mångt och mycket ett spel för gallerierna, och det är kanske fel att ge SD den uppmärksamhet som de så starkt suktar efter. Samtidigt tror jag det är viktigt när hela samhället rör sig i en mer och mer repressiv och främlingsfientlig riktning att peka på hur verkligt horribla de här förslagen är.

Det är den här typen av politik som genomförs i Ungern, Ryssland eller andra länder där demokratin är på väg att nedmonteras. Det är politik som går emot både rättssäkerhet och moraliska principer. Det är politik som, om den skulle bli verklighet, skulle drabba människor som redan befinner sig i en väldigt utsatt situation extremt hårt.

Vi ska vara tacksamma för att de tre förslagen jag räknade upp förmodligen inte kommer genomföras. Att det finns en stor grupp som lockas av just den här typen av utspel är illa nog.

Vänsterpartiet vill utreda avkriminalisering av narkotika för eget bruk.

Aftonbladets svängning i Nato-frågan.