I helgen pågår klimatkonferensen Framtidsforum i Stockholm, med samtal, workshops och uppträdanden. Syre rapporterar från klimatinspiratörskursen, där deltagare får verktyg för att inspirera, agera och locka fler till klimatrörelsen.
I folkets hus i Bagarmossen utanför Stockholm har ett tjugotal deltagare samlats för att lyssna på instruktören Mårten Falk. På schemat för nästföljande två timmar är en klimatinspiratörskurs anordnad av föreningen Klimataktion. Kursen vänder sig till alla som är oroliga för klimatförändringarna och vill kunna prata om klimatet med exempelvis vänner, släktingar och kollegor på ett bättre sätt.
– Jag är här för att jag vill bli mer aktiv inom klimatfrågor som privatperson och inte bara genom min yrkesplattform. Jag tror att människor behöver känna någon form av agens, men också att se att någon annan går före. Att allt inte bara hamnar på en själv som individ, säger deltagaren Maria Dahlin.
Kursen är uppdelad i två delar och börjar med en genomgång av grunderna i klimatvetenskap och klimatpolitik. Enligt Mårten Falk behöver man inte vara någon expert för att prata klimat, men eftersom frågorna kan upplevas som komplexa kan det vara bra att ha lite enkla och tydliga fakta att förmedla.
– I grunden handlar det om tre saker, nämligen att det är viktigt, bråttom och möjligt att förhindra den globala uppvärmningen.
Under den andra delen av kursen ligger fokus på klimatpsykologi och pedagogik. Frågor som diskuteras är bland andra varför många människor har svårt att ta till sig och hantera klimatfrågor. Varför är det så komplicerat att prata med vissa personer om klimatet och vad kan man göra för att få med sig människor?
– Det har funnits en övertro på att information ska kunna påverka beteenden. Det vill säga, att om vi bara sprider information om klimatkrisen så kommer människor att börja ändra sitt beteende. Men beteenden påverkas av mycket annat, såsom till exempel känslomässiga och kulturella aspekter, säger Mårten Falk.
Han menar att känslor såsom rädsla och obehag kopplade till klimatkrisen kan hindra människor från att ta till sig nödvändiga budskap och information kring behovet av omställning.
– Men oro kan man komma till bukt med via aktivism. Att ha ett mål som man strävar mot kan ge hopp och andra positiva känslor. På så sätt kan en obehagskänsla fungera som en motor för att engagera sig.
Även andra hinder vad gäller klimatmedvetenhet och klimatfrämjande beteende diskuteras under kursen, såsom begreppen osund uthållighet och förlustaversion.
– Det handlar om att vi människor har svårt att erkänna att det vi har kämpat för att uppnå kanske faktiskt inte var så bra som vi trodde. Samtidigt så upplever vi det oftare som viktigare att inte förlora det vi har än att vinna något. Det är därför vi som klimatinspiratörer måste fokusera på det vi faktiskt har att vinna på klimatomställningen, snarare än de saker som människor är rädda att förlora.
Deltagaren Elvira Heimdal går på gymnasiet och är på plats för att få ta del av andras åsikter vad gäller klimatfrågan. Men hon är skeptisk till hur lätt det kommer att bli att inspirera jämnåriga till ökat klimatengagemang.
– Just nu tror jag att många unga upplever sig ha större problem. Skolans betygssystem är en katastrof, det är krig i Europa och många unga lider av psykisk ohälsa. Men jag hoppas ändå att kunna inspirera vänner genom att själv vara engagerad.
