I folkets hus i Bagarmossen utanför Stockholm har ett tjugotal deltagare samlats för att lyssna på instruktören Mårten Falk. På schemat för nästföljande två timmar är en klimatinspiratörskurs anordnad av föreningen Klimataktion. Kursen vänder sig till alla som är oroliga för klimatförändringarna och vill kunna prata om klimatet med exempelvis vänner, släktingar och kollegor på ett bättre sätt.

– Jag är här för att jag vill bli mer aktiv inom klimatfrågor som privatperson och inte bara genom min yrkesplattform. Jag tror att människor behöver känna någon form av agens, men också att se att någon annan går före. Att allt inte bara hamnar på en själv som individ, säger deltagaren Maria Dahlin. 

Kursen är uppdelad i två delar och börjar med en genomgång av grunderna i klimatvetenskap och klimatpolitik. Enligt Mårten Falk behöver man inte vara någon expert för att prata klimat, men eftersom frågorna kan upplevas som komplexa kan det vara bra att ha lite enkla och tydliga fakta att förmedla. 

– I grunden handlar det om tre saker, nämligen att det är viktigt, bråttom och möjligt att förhindra den globala uppvärmningen. 

Under den andra delen av kursen ligger fokus på klimatpsykologi och pedagogik. Frågor som diskuteras är bland andra varför många människor har svårt att ta till sig och hantera klimatfrågor. Varför är det så komplicerat att prata med vissa personer om klimatet och vad kan man göra för att få med sig människor?

– Det har funnits en övertro på att information ska kunna påverka beteenden. Det vill säga, att om vi bara sprider information om klimatkrisen så kommer människor att börja ändra sitt beteende. Men beteenden påverkas av mycket annat, såsom till exempel känslomässiga och kulturella aspekter, säger Mårten Falk. 

Han menar att känslor såsom rädsla och obehag kopplade till klimatkrisen kan hindra människor från att ta till sig nödvändiga budskap och information kring behovet av omställning. 

– Men oro kan man komma till bukt med via aktivism. Att ha ett mål som man strävar mot kan ge hopp och andra positiva känslor. På så sätt kan en obehagskänsla fungera som en motor för att engagera sig. 

Även andra hinder vad gäller klimatmedvetenhet och klimatfrämjande beteende diskuteras under kursen, såsom begreppen osund uthållighet och förlustaversion.

– Det handlar om att vi människor har svårt att erkänna att det vi har kämpat för att uppnå kanske faktiskt inte var så bra som vi trodde. Samtidigt så upplever vi det oftare som viktigare att inte förlora det vi har än att vinna något. Det är därför vi som klimatinspiratörer måste fokusera på det vi faktiskt har att vinna på klimatomställningen, snarare än de saker som människor är rädda att förlora. 

Deltagaren Elvira Heimdal går på gymnasiet och är på plats för att få ta del av andras åsikter vad gäller klimatfrågan. Men hon är skeptisk till hur lätt det kommer att bli att inspirera jämnåriga till ökat klimatengagemang. 

– Just nu tror jag att många unga upplever sig ha större problem. Skolans betygssystem är en katastrof, det är krig i Europa och många unga lider av psykisk ohälsa. Men jag hoppas ändå att kunna inspirera vänner genom att själv vara engagerad. 

Aktionen som genomfördes på fredagsmorgonen i Stockholm ingår i en internationell kampanj riktade mot klimattoppmötet COP28 i Dubai. Genom att stå upp för vetenskapen – och använda metoder som kan ”överrösta lobbyister och starka ekonomiska intressen” – vill forskarna påminna om att klimatkatastrofen drabbar miljontals människor årligen och att utsläppen måste minska drastiskt.

Syftet är att ”larma allmänheten om att regeringen totalt ignorerar forskningsläget på bekostnad av allas rätt till en beboelig planet, våra barns rättigheter och vår framtid”.

I ett pressmeddelande konstaterar aktivisterna att dagens globala koldioxidutsläpp är 60 procent högre än då världsledarna lovade undvika ”farliga antropogena störningar av klimatsystemet” vid första klimattoppmötet 1992.

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare inom biomedicin och aktiv i Scientist rebellion.

Störst skuld och störst ansvar

Scientist rebellion framhåller även det faktum att förhandlingarna i Dubai leds av vd:n på ett oljebolag, Sultan Al Jaber:

”Detta speglar väl hur klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom.”

För Sveriges krävs enligt forskarna en utsläppsminskning på ungefär 38 procent per år om Parisavtalets mål ska kunna uppnås på ett rättvist sätt.

– Regeringens politik accelerar klimatkrisen och ökar samhällsklyftorna. De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk.

Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist rebellion beklagar att Sverige inte har nånting att komma med till förhandlingarna.

– Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder. Sverige har alla möjligheter att agera föredöme och visa vägen, regeringen har inga ursäkter, säger han.

Aktivisterna kräver därför en radikal samhällsekonomisk omställning och uppmanar fler att mobilisera för det.

– Nu är det dags att vi reser oss och agera kollektivt. Historien visar att gemensamma massprotester kan leda till omdanande samhällsförändringar. Vi kan välja en bättre framtid! säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla.

Det var den 19 augusti förra året som mannen tillsammans med ett fyrtiotal andra stoppade trafiken på Kungsgatan i centrala Stockholm. I samband med att polis beordrade honom att lämna platsen, valde han att bli kvar och rapporterades därför för ohörsamhet mot ordningsmakt.

I Stockholms tingsrätt ansåg han sig inte skyldig till brottet, utifrån att han agerat i nöd till följd av den pågående klimatkrisen. Men det var inte ett skäl som domstolen godtog.

”Den faktiska effekten av handlingen som ett sätt att motverka hotet framstår inte som självklar. Vidare gäller att det i förevarande fall finns andra viktiga intressen som hindras, såsom t.ex. samhällsfunktion och säkerhet. Det framstår inte heller som självklart att just biltrafik är ett område där det kan anses råda en avsaknad av åtgärder från statsmakternas sida,” skriver tingsrätten.

Men även om han inte anses fri från ansvar för brottet slipper han straff. Domstolen hänvisar till ett kapitel i brottsbalken, där det framgår att påföljd kan efterges ”om det är uppenbart oskäligt”.

Modigt beslut

Rätten motiverar sitt beslut med att: ”Det är fråga om ett akut nödläge och effekterna av klimatförändringarna är redan påtagliga. Vetenskapen är i stor utsträckning enig om orsakerna till klimatkrisen och kan med stor säkerhet förutsäga konsekvenserna för livsbetingelserna på jorden. Det står klart att följderna kommer att bli katastrofala om inte nödvändiga åtgärder vidtas för att sänka utsläppen. Det står vidare klart att tiden för att vidta åtgärder är mycket knapp. Det kan också konstateras att varken föregående eller nuvarande regering har vidtagit tillräckliga åtgärder. XX har agerat på grund av att ett av rättsordningen skyddat viktigt intresse är utsatt för fara och att han har begått sin gärning i syfte att undanröja den faran. Mot denna bakgrund menar vi att det framstår det som uppenbart oskäligt att utdöma påföljd. Denna bör sålunda efterges”.

Ett utfall som mannens advokat, Pia Björnstrand välkomnar.

– Jag tycker att det är stort att de har haft modet att våga gå emot den nuvarande juridiska praxisen att döma i sådana här fall. Domstolen uttalar att vi befinner oss i en klimatkris och akut nödläge, det är ju det som Greta Thunberg har efterlyst och det är det som hela klimatrörelsen vill. Som försvarare kan jag bara säga att jag tycker att det är rätt.

Överklagan övervägs

Samtidigt ser hon en ”stor risk” att domen inte kommer hålla vid ett överklagande. Domstolen var inte enig. Två nämndemän, vilka är politiskt tillsatta, röstade för att det var oskäligt att utdöma straff, medan rådmannen och en nämndeman ville se en påföljd.

– Om två vill fälla och två vill fria, då är det alltid den för den tilltalade mest fördelaktiga meningen som gäller, säger Axel Peterson, rådman vid Stockholms tingsrätt.

Åklagare i fallet var Julia Gustafsson. Hon överväger nu att överklaga.

– Det kan ju finnas anledning att låta en överinstans pröva det just eftersom det är lite speciellt att man motiverar domen på det sättet.

Läs mer:

Klimataktivist: ”Det känns som att lagföringen är en beställning”