Zoom

Rapport: Partiledare talar alltmer negativt om integration – ”bidrar till ökad rasism”

Partiledare i Sverige talar i större utsträckning negativt om integration och migration jämfört med förra mandatperioden, vilket tenderar att påverka allmänhetens uppfattning, visar en ny undersökning från den ideella organisationen Open act.

Partiledare pratar nu oftare negativt om migration och integration, jämfört med den förra mandatperioden, visar en ny undersökning från Open act. ”En allt hårdare retorik och ton leder med all sannolikhet till mer negativa attityder i samhället”, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation.

Genom att analysera utvalda partiledardebatter, intervjuer, tal och utfrågningar i svensk media under 2019 till 2022 har den ideella organisationen Open act undersökt hur svenska partiledare beskriver eller talar om integration och migration, jämfört med den förra mandatperioden.

Resultatet visar bland annat att de negativa beskrivningarna om integration och migration ökat successivt under perioden och att de negativa inslagen nu får proportionerligt betydligt större utrymme än positiva. År 2022 kretsade 73,5 av partiledarnas tal kring negativa beskrivningar, jämfört med 60,6 procent 2019.

– Det har skett ett stort skifte där, framförallt vad gäller Moderaterna och Kristdemokraterna, men sedermera även Liberalerna. Man har anpassat sig till Sverigedemokraterna både när det gäller politiken men också retoriken. I dag talar även Ulf Kristersson om invandring som en belastning för Sverige, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.

I rapporten lyfts hur den polariserande politiska retoriken som ofta döljer sig mellan raderna, men ibland även uttrycks öppet, bidrar till att stärka rasistiska föreställningar. Enligt Jesper Strömbäck påverkar politikers samtal kring en viss fråga medborgarnas uppfattningar om den. En hårdare ton om exempelvis invandring, riskerar därför att leda till mer negativa attityder mot invandring och invandrare.

– Men det riskerar också leda till att att de som har invandrat känner sig mindre välkomna och mindre hemma. Språket avspeglar och bidrar till tankarna, säger Jesper Strömbäck.

Att känna sig utesluten påverkar i sin tur människors drivkrafter att försöka komma in i det nya samhället. Det är en viktig aspekt av hur den politiska debatten kan splittra samhället, berättar Jesper Strömbäck.

– Om man ständigt får höra att gruppen man tillhör är ett problem, så känner man sig utesluten, samtidigt som alla politiker pratar om att integration är viktigt. Integration handlar om att mötas, men om invandrade då möts med en ”knytnäve”, försvårar det integrationen.

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet
Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Foto: Pressbild

”Från invandring till kriminalitet och områden”

Undersökningen visar också hur karaktären av de negativa inramningarna av migration och integration förändrats under de senaste åren. Från att 2019 och åren innan ha kretsat mycket kring en ”okontrollerbar invandring” samt hur migration innebär en belastning för det svenska samhället och svensk ekonomi, till att 2021 och 2022 i allt större utsträckning kopplas ihop med kriminalitet och brottslighet. Framförallt talar partiledare, enligt undersökningen, ofta om kriminalitet kopplat till särskilda ”områden”. Implicit pekar denna retorik på platser där många icke-vita människor bor, och kopplar på så sätt ihop dessa människor med brottslighet.

Enligt Jesper Strömbäck finns det problem med brottslighet i olika grupper i samhället, även bland invandrargrupper. Men det är anmärkningsvärt att politiker fokuserar så mycket på just den typen av brottslighet som de förknippar med invandring, och utelämnar andra former. Ett annat problem är att man ofta kommer med ”enkla lösningar”, som hårdare straff, utan evidens för att det faktiskt skulle minska brottsligheten.

– Det finns ju inget parti som framställer det som att man kan lösa den ekonomiska brottsligheten på det sättet, eller våld mot kvinnor och barn. Men just när det gäller brottslighet som man förknippar med invandring, ger man sken av att man har lösningarna – minskad invandring och hårdare straff, säger Jesper Strömbäck.

Vad gäller kriminalitet har det politiska perspektivet stor betydelse för den verklighetsuppfattning, som främst via medier, sprids i samhället, förklarar Jesper Strömbäck. Debatten om ungdoms- och gängkriminaliteten kretsar i stor utsträckning kring integration och migration, men inte kring exempelvis skolan, trots att många av de ungdomar som syftas på i debatten, är födda och uppvuxna i Sverige och har gått i svenska skolor.

– Ska man då se det som ett misslyckande för invandringen eller som ett misslyckande för den svenska skolan? Det blir två väldigt olika perspektiv om man fokuserar på deras bakgrund eller på skolan. Där tycker jag att man att gör det till en invandrarproblem, när det egentligen är så mycket mer komplext.

”Förstärker vi och dem”

Yafet Lemessa, sakkunnig inom jämlikhet och inkludering på Open Act, är inne på samma spår. Den politiska retoriken skapar normer och förväntningar om vad vi ska tänka och tro om kriminalitet, ofta på ett nästintill osynligt sätt, påpekar han.

– Våra politiska makthavare har möjligheten att forma vår uppfattning om hur olika samhällsproblem uppstår och hur de ser ut. Genom att koppla kriminalitet och brottslighet till människors härkomst eller bostadsområde leder det till att det skapas generaliserade föreställningar om grupper och områden. Denna slentrianmässiga beskrivning förstärker i längden föreställningarna om ett vi och dem, säger Yafet Lemessa.

Yafet Lemessa är sakkunnig sakkunnig inom jämlikhet och inkludering på Open Act
Yafet Lemessa är sakkunnig sakkunnig inom jämlikhet och inkludering på Open Act. Foto: Privat

Hot mot svenska värderingar

Något annat som lyfts i undersökningen är hur partiledarnas tal om migration och integration, vid sidan om kriminalitet, också kontinuerligt kretsar kring ”hotet mot de svenska värderingarna”. Det handlar bland annat om uttryck som påpekar vikten av att ”skriva under på kontraktet om att vissa värderingar inte är valbara”. Dessa språkliga gestaltningar, av ett ”vi” i form av människor som är en del av majoritetssamhället, och ”dem” i form av människor på flykt eller bosatta i Sverige med kulturella bakgrunder som avviker från majoritetssamhället, förekommer även under 2019, men får allt större utrymme 2022.

Det sker inte bara genom explicita och subtila uttryck, utan också mellan raderna, genom diffusa, oemotsagda sammankopplingar av migration och integration som hot mot svenska värderingar, visar undersökningen. Ett exempel som lyfts är hur värderingar om jämställdhet framställs som något typiskt svenskt i partiledarnas tal, utan en nyansering av jämställdhetsproblem på strukturellt plan, oavsett bakgrund.

– Det är inte alltid tydligt vad politiker menar med sina uttalanden. Det smyger sig fram mellan raderna, det som sällan blir oemotsagt, de diffusa beskrivningarna och det osagda. Det är något som rapporten fångar på ett bra sätt och blir en viktig påminnelse för oss att inte stirra oss blinda på de enskilda orden när samtalsklimatet fortsätter att förflyttas, säger Yafet Lemessa.

Hur kan dessa implicita och explicita kopplingar påverka människor som inte är ”vita svenskar”?

– Att vara icke-vit svensk är många gånger att vara utanför normen. Det i sig bidrar till en form av stress, ofta kallad minoritetsstress, att på det lägga till ett lager av ett samtalsklimat som utmålar en som kriminell bidrar ytterligare till det. Det finns ofta en dubbel medvetenhet hos personer som inte är en del av normen. Det är en medvetenhet om sig själv men också om den dominerande normen, att se sig själv med andras ögon och ständigt behöva mäta sig och förhålla sig till måttstockar som omvärlden har skapat, säger Yafet Lemessa.

Det påverkar inte bara vuxna, utan även framtidsmöjligheter och drömmar hos barn och ungdomar som blir föremål för dessa negativa föreställningar.

– Barn formas av hur omgivningen och samhället ser på dem och får de höra hur deras områden och bakgrund konstant kopplas till kriminalitet påverkas också deras uppfattning om vad de kan bli och vad för roll de har i samhället.

”Låg kunskap”

Jesper Strömbäck har tidigare forskat om invandring i medier i både Sverige och andra europeiska länder, och konstaterar att likheterna länderna emellan är slående. De negativa beskrivningarna om invandring dominerar även i andra länder. Att medborgares kunskap om den faktiska invandringen generellt är väldigt låg, gör debatten än mer problematisk, menar Jesper Strömbäck. Främst på grund av att populistiska politiker och media som löpande rapporterar om dem, får större möjlighet att påverka människor på felaktiga grunder. När politiker säger att invandringen måste minska, målar det exempelvis upp en bild av den som hög.

– Man kan säga att man vill att invandringen ska minska, men att säga att den måste det, är en annan sak. Det får indirekt genomslag i journalistiken genom att det framställs som att invandringen är väldigt hög, samtidigt som den de facto under de senaste åren har varit väldigt låg, om man bortser från situationen i Ukraina, säger Jesper Strömbäck.

I detta avseende har medier ett stort ansvar i att förmedla fakta i sakfrågor, samtidigt som man rapporterar om samtalet på politisk nivå.

– Om människor har felaktiga uppfattningar om verkligheten och baserar sina åsikter på en felaktig grund, kan det utnyttjas, säger Jesper Strömbäck och fortsätter:

– Vad vet människor i allmänhet exempelvis om den svenska skolan och de vinstdrivande skolkoncerernas betydelse eller invandring och dess omfattning och karaktär? Där borde medierna fundera över på vilka sätt de bidrar eller skulle kunna bidra till att människor får bättre kunskaper om det den politiska debatten handlar om?

Om rapporten:

”Mellan raderna – En rapport om hur politiska makthavare pratar om migration och integration” har genomförts baserat på följande:

Utgår från över 70 partiledardebatter, partiledarintervjuer, tal och partiledarutfrågningar under perioden 2019 och 2022.

Allt material har transkriberats och kvalitetssäkrats inför genomförande av analyserna.

Analysen baseras på tre olika metoder:

En kvalitativ innehållsanalys används för att identifiera vilka teman samtalet om migration och integration präglas av.

En kvantitativ sentimentanalys genomförts för att undersöka hur tonaliteten förändrats när partiledare pratar om migration och integration.

Den kvantitativa studien har kompletteras med en analys av de mest förekommande begreppen som används för att beskriva människor i samtalet om migration och integration, samt hur samtalet har förändrats, med hjälp av analysverktyget Gavagai.

Källa: Open act