Glöd · Debatt

”Barbara Bergström, du föds inte till förtryckare – du blir det”

Barbara Bergström, rektor för Internationella engelska skolan, har precis utsetts till Årets stjärnskott på en entreprenörsgala år 2014.

Skolans värderingar och normer formar morgondagens vuxna. Att då lära eleverna att en kvinnas disciplin sitter i kläderna hon bär är att rasera ett jämställdhetsarbete kvinnor kämpat för i decennier, skriver Fanny Jönsson.

DEBATT Det franska nationalmottot lyder frihet, jämlikhet och broderskap. Häromdagen visade en fransk nyhet varför det inte är systerskap som pryder de franska byggnaderna.

I början av februari anmälde en kvinna en man för sexuella trakasserier. Kort därefter blir hon uppringd av en polis för att ge fler detaljer om anmälan. Kvinnan svarar inte, så polisen lämnar ett meddelande där han förklarar sitt ärende och ber henne ringa upp. Men sen glömmer han att lägga på luren. Inför sina kollegor säger han att kvinnan är en fet hora som inte svarar i telefonen. Enligt polisens utsago så har hon säkert ljugit ihop historien. Kvinnan läckte hela röstmeddelandet till pressen och polisen togs ur tjänst. Men: polisen i fråga pratade inte med sig själv. Han förde ett samtal med sina kollegor och ingen sa emot.

I Sverige pågår just nu en debatt om klädreglerna på Internationella engelska skolan. Enligt skolans regler får tjejerna inte visa bh-band eller ha för djup urringning, om de bär kjol får den inte heller vara för kort. Barbara Bergström, grundare av skolan, menar att dessa klädkoder leder till disciplin och ordning.

Men reglerna väcker frågor: För om eleverna på Internationella engelska skolan får lära sig att en tjej inte är disciplinerad i klassrummet när hon visar för mycket hud – är hon då odisciplinerad om hon går i sådana kläder utanför klassrummet? Om en auktoritet en gång har fått rätt att bestämma över en tjejs klädsel, har kvinnan då verkligen rätt att bestämma hur hon klär sig överhuvudtaget? Om unga tjejer inte ens kan bestämma över sina egna kläder, vad kan hon då egentligen bestämma över?

Frågorna kan låta absurda, men de bottnar i samma perspektiv: att kvinnor behöver kontrolleras och disciplineras. Precis som i Frankrike. I den franska republiken har man sedan några år tillbaka förbjudit niqab i offentliga utrymmen, alltså den heltäckande dräkt där du endast ser ögonen på en kvinna. Däremot måste du fortfarande ha en ansiktsmask som täcker näsa och mun när du är inomhus. Just nu diskuterar även politikerna om kvinnor överhuvudtaget ska få bära slöjor när de idrottar. I Skurup har man gått ett steg längre: där har man till och med försökt förbjuda kvinnor att bära slöja i skolan.

I en jämställd och fri demokrati borde det vara självklart att ingen annan än individen själv får bestämma över vad för kläder hon vill bära. Allt annat, förutom uniformer som är en annan diskussion, är ett förtryck. Hur vi ser på människors val av kläder beror på vilka normer vi är fostrade i. Enligt en undersökning 2016 visade det sig att 27 procent av fransmännen tycker att tjejer som klär sig sexigt, typ i korta kjolar, delvis får skylla sig själva om de blir våldtagna. Två femtedelar tyckte även att det var mindre synd om en tjej som blev våldtagen om hon hade provocerat sin förövare.

Det går inte att säga var den franska polisens värderingar kom ifrån, men han och hans kolleger bor i ett land där kvinnors klädsel kontrolleras sen barnsben och där kvinnosynen minst sagt är skev. Den svenska skolan är en institution där flera värderingar och normer formar morgondagens vuxna. Att i skolan då få lära sig att en kvinnas disciplin sitter i kläderna hon bär är att rasera ett jämställdhetsarbete kvinnor kämpat för i decennier.

Man föds inte till kvinna, man blir det, skrev en gång den franska feministen Simone de Beauvoir. Hade Beauvoir levt i dag och följt nuvarande debatt hade hon säkert skrivit: Man föds inte till förtryckare, man blir det.

Texten är korrigerad 23/2.