Smittspridningen rusar i Kina efter det att landet lättat på sin strikta nollcovidpolitik. Helomvändningen kan leda till att en miljon kineser avlider, enligt vissa bedömningar.
Från den mäktige ledaren Xi Jinping hörs inte ett ord.
Nollcovidpolitiken har varit ett prestigeprojekt för Kinas president Xi Jinping. Men så fort tecken på lättnader i de stränga coronaåtgärderna började synas gick offentliga kanaler ut och lade skulden för de mest rigorösa restriktionerna på lokala myndigheter, i ett försök att skjuta bort ansvaret från den centrala makten.
Lättnaderna följde på den stora protestvågen i slutet av november. Plötsligt öppnade landet upp, som de demonstrerande ville, men förändringen har lett till förvirring och oro. Efter det att vardagen de tre senaste åren har präglats av hårda restriktioner, nedstängningar och coronatester ska medborgarna plötsligt själva ta ansvar för sin hälsa.
"Försöker balansera"
Xi Jinping har inte kommenterat att många av de tuffa coronaåtgärderna har skrotats. Faktum är att han inte har kommenterat kampen mot coronaviruset offentligt alls sedan den 10 november, då han lovade att fortsätta med en ”dynamisk” nollcovidpolitik. Det var ett par veckor före dödsbranden i ett bostadshus i staden Ürümqi, som ses som utlösande för protesterna.
Att ledaren tiger är ett sätt att ta avstånd från utvecklingen, säger Niklas Swanström, chef för tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).
– Jag tror att han försöker att inte kopplas till varken den tidigare politiken eller den nya förrän han vet utgången. Han försöker balansera så att han kan ta credit för både en positiv förändring och en negativ förändring.
Befogad rädsla
Den stora coronavågen som nu väntas i Kina kan leda till uppemot en miljon dödsfall enligt nya uppskattningar. Vaccinationsgraden är låg och en relativt liten andel har haft viruset enligt officiell statistik, som inte går att verifiera i det hårt kontrollerade landet. Drygt 5 200 människor har hittills avlidit med anledning av coronaviruset, om man ska tro statistiken. I måndags rapporterades de första två dödsfallen sedan öppningen, i tisdags avled ingen, enligt statistiken.
Kinesiska myndigheter säger nu att endast personer som avlidit direkt av andningssvikt orsakad av coronaviruset räknas i statistiken, däremot inte om dödsfallet inträffat på grund av andra underliggande sjukdomar.
– Gamla människor har andra underliggande tillstånd. Bara ett mycket litet antal dör direkt av andningssvikt orsakad av covidinfektion, sade Wang Guiqiang vid Peking University First Hospital i onsdags.
Men det amerikanska forskningsinstitutet IHME bedömer att antalet coviddöda i jättelandet kan nå över 322 000 i april 2023 och över en miljon vid slutet av nästa år. Hälsoanalysföretaget Airfinity i London bedömer kan det handla om mellan 1,3 miljoner och 2,1 miljoner dödsfall om nollcovidpolitiken avslutas abrupt, skriver The Washington Post.
– Problemet är att man inte har koll på läget. Om Xi Jinping skulle gå ut och hävda någonting nu, men att det inte blir så, då blir det en dubbel prestigeförlust. Så med tanke på att det är så osäkert tror jag att han väljer att avvakta för att utvärdera. Rädslan är befogad, säger Niklas Swanström.
Dåligt rustad vård
I huvudstaden Peking, där över 20 miljoner människor bor, råder brist på många receptfria mediciner och hemmatester som invånare hamstrar av oro för vad som väntar. Vården är dåligt rustad för att ta emot många sjuka och från krematorier kommer redan rapporter om att de tar emot mångdubblade antal döda.
Under tiden rivs testbås och avspärrningar i hela landet. En virusspårar-app har skrotats och landet rapporterar inte längre asymptomatiska fall – eftersom den obligatoriska masstestningen har avslutats.
Men trots lättnaderna har Peking varit ovanligt öde de senaste veckorna. Många väljer att stanna hemma, antingen av oro för att smittas med coronaviruset eller för att de redan har insjuknat.
Fakta: Allt mer makt hos Xi Jinping
Xi Jinping har varit Kinas president sedan den 14 mars 2013. Han är ordförande för landets mäktiga centrala militärkommission och för kommittén för inre säkerhet och övervakning av internet, samt sedan hösten 2012 generalsekreterare för Kommunistpartiet.
Xi har under sin tid som Kinas högste ledare kontinuerligt utökat sin makt. 2017 skrevs hans namn in i Kommunistpartiets stadgar, något som tidigare enbart har varit fallet med grundaren Mao Zedong och Deng Xiaoping, som öppnade Kinas ekonomi.
Året därpå beslutade Nationella folkkongressen att avskaffa begränsningen för hur många mandatperioder en president kan sitta, vilket gjorde det möjligt för Xi att behålla makten även efter 2022 års partikongress som ägde rum i oktober. Han befäste under kongressen sin makt med nytillsatta bundsförvanter i den inre kretsen, det ständiga utskottet.
Xi brukar beskrivas som landets mest auktoritäre ledare på flera årtionden.
