Coronapandemin tog mängder av liv i Europa 2020, konstaterar EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides på en presskonferens i Bryssel. Men det får inte göra att man glömmer bort andra siffror, betonar hon.

– Under exakt samma år så var det nästan tre gånger så många liv – 1,3 miljoner – som förlorades i cancer, säger Kyriakides.

För att få ner de siffrorna kommer EU-kommissionen nu med uppdaterade rekommendationer på cancerområdet.

– Vi måste kontrollera fler och vi måste kontrollera bättre. Målet är att år 2025 kontrollera minst 90 procent av alla i EU som kvalar in till att kollas för bröst-, livmoderhals- och tarmcancer, säger Kyriakides.

Ökat åldersspann

Rent konkret vill hon utöka tidsrymden för bröstcancertest till alla kvinnor mellan 45 och 74 år, istället för mellan 50 och 69. HPV-test för livmoderhalscancer ska göras på alla kvinnor mellan 30 och 65 år, minst vart femte år.

För tjock- och ändtarmscancer vill man se modernare immunkemiska avföringstester (FIT) i åldrarna 50 till 74 år, istället för de tester som används i dag.

Över en miljard kronor

De nya målen ska ersätta gamla EU-rekommendationer från 2003 och innebär också att man vill se organiserade lungcancerkontroller av storrökare och före detta storrökare mellan 50 och 75 år och PSA-tester för prostatacancer för män upp till 70 år.

För att finansiera de nya rekommendationerna finns 98,5 miljoner euro – nästan 1,1 miljarder kronor – i olika former av EU-stöd.

I Sverige ingår redan kvinnor i åldrarna 40 till 74 år i det nationella screeningprogrammet för bröstcancer. Kvinnor mellan 23 och 70 år screenas också för livmoderhalscancer. Nyligen har även screening för tjock- och ändtarmscancer införts i hela landet för män och kvinnor mellan 60 och 74 år.

Nedstängningarna i Norge under pandemin räddade mer än 2 000 liv, enligt beräkningar i en ny studie. Men det skedde till ett mycket högt pris – alltför högt, anser en forskare vid Norska Folkhelseinstituttet.

Enligt studien var kostnaderna per sparat liv i Norge under pandemin 12 miljoner euro. De som räddades var främst sköra äldre över 80 år, som också hade andra hälsoproblem.

– Kostnaden för de liv som räddades under pandemin är alltså runt 100 gånger högre än vad staten annars är villig att betala för behandling av dödliga sjukdomar hos människor i arbetsför ålder, säger Per Henrik Zahl, forskare vid Norska Folkhelseinstituttet (FHI) till Svenska Dagbladet.

I studien, som gjorts av FHI och svenska Statistiska centralbyrån, har dödstalen i Sverige och Norge mellan 2020 och 2022 jämförts.

Till följd av olika strategier fick pandemin olika förlopp i Sverige och Norge. I Sverige var dödstalen höga under våren 2020 samt mellan december 2020 och januari 2021. I Norge steg dödstalen från hösten 2021 och under större delen av 2022.

Per Henrik Zahl, som föredrar den svenska strategin, pekar på att dödstalen i Norge gick upp när restriktionerna släpptes.

I Norge drabbades främst barn och unga av att barnomsorg och skolor stängdes, vilket påverkade både den psykiska hälsan och inlärningen.

Och läkaretiken säger att det är en större synd att skada friska människor, än att inte hjälpa sjuka, Per Henrik Zahl till tidningen.

Totalt 139 personer, de allra flesta aktiva i det största oppositionspartiet, har dömts till fängelsestraff i Bangladesh.

Domarna kom i ett antal massrättegångar under helgen, där medlemmar i nationalistpartiet BNP anklagades för en rad brott i samband med de många demonstrationer mot regeringen som partiet har hållit.

Den senaste månaden har polisen slagit ner på protesterna och gripit i stort sett hela BNP:s toppskikt och flera tusen anhängare – enligt oppositionen över 13 000 personer. Flera av de nu dömda är högt uppsatta politiker eller tjänstemän som arbetar för BNP.

Partiet har i ett uttalande fördömt domarna och kallar dem ”grundlösa och politiskt motiverade”.

Bangladesh håller parlamentsval den 7 januari nästa år. Premiärminister Sheikh Hasina, som har styrt sedan 2009, kan då bli vald för en fjärde mandatperiod.

”Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut. Men det bygger på att antalet nya fall inte fortsätter att öka”, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen började följa utskrivningen av adhd–läkemedel 2006. Ökningen sedan dess beskrivs som exceptionell och har lett till att det i dag finns nästan 190 000 personer i Sverige som har fått en diagnos och recept på adhd-läkemedel.

Ökningstakten har tilltagit sedan 2019 och är allra högst bland flickor i åldern 10-17 år och unga kvinnor i åldern 18-24 år. Pojkar får ofta diagnosen tidigare än flickor, men i det långa loppet jämnar det ut sig, så tittar man på hela befolkningen är det ingen större skillnad mellan män och kvinnor.

Socialstyrelsen konstaterar att det finns stora regionala skillnader. Inom Region Gotland är andelen barn och unga som får adhd-läkemedel utskrivna högst. I Västernorrland är andelen knappt hälften så stor.