För bara några veckor levde engelskläraren Valia sitt vanliga liv i en stad i centrala Ukraina. Sedan vaknade hon till den omskakande nyheten att Ryssland hade inlett sin invasion. Nu befinner hos sig på flykt i grannlandet Slovakien där hon hjälper till med mottagningen av de nya flyktingar som anländer varje dag.
– Jag kunde aldrig i mitt liv tro att något sådant här skulle kunna hända, berättar hon för IPS.
Efter krigsutbrottet den 24 februari spenderade hon och hennes 13-åriga son en natt i källaren under en skola, av rädsla för att hemstaden Kirovohrad skulle attackeras av ryssarna. Snart insåg hon dock att hon skulle vara tvungen att påbörja en hundra mil lång flykt ut ur landet tillsammans med sin son.
De inledde en lång resa på överfulla tåg där förhållandena ”var hemska”, och lyckades sedan ta sig ombord på en buss till den slovakiska gränsen. Där fick Valia och sonen vänta i flera timmar i kylan innan de lyckades ta sig in i landet och vidare till vänner som är bosatta i Bratislava.
– Det kan låta som om vår resa var hemsk, men jag tror vi hade tur. Jag har några vänner från Charkiv och deras resa var betydligt värre.
Miljontals på flykt
Valia är bara en av de miljontals människor, främst kvinnor och barn, som har tvingats på flykt sedan det ryska invasionskriget inleddes.
FN uppger att flyktingkrisen är den snabbaste växande som drabbat Europa sedan andra världskriget och beräknar att över tre miljoner människor hittills har anlänt till grannländerna. Internationella organ uppger samtidigt att många miljoner fler är på flykt inne i Ukraina och sannolikt kommer att försöka lämna landet inom den närmaste tiden.
– Den humanitära situationen i Ukraina blir alltmer allvarlig och desperat. Hundratusentals människor saknar mat, vatten, värme, el och tillgång till vård och är instängda i städer, säger Christoph Hanger, talesperson för Internationella rödakorskommittén, ICRC, till IPS.
Många civila – ingen vet hur många – har dödats och vissa orter och delar av städer har helt förstörts. Samtidigt gör skadad infrastruktur och konstant beskjutning från ryska trupper det mycket svårt att nå ut med humanitär hjälp inne i landet.
En av de hårdast drabbade städerna är storstaden Mariupol, som är belägrad av ryska styrkor. För IPS berättar Svitlana, 52, som bor i staden, att hon nu spenderar större delen av tiden inne i ett skyddsrum.
– Det är inget liv, men vi försöker överleva så länge det går. Människor har tagit med sig mat till skyddsrummet och delar med sig av den, medan bomberna faller ovanför oss. Alla låtsas som att allt kommer att gå bra, men samtidigt vet vi att många av oss kommer att dö, säger hon.
Flera personer som IPS har talat med inne i Ukraina berättar om hur sjukvården nu tvingas fokusera helt på akutvård och krigsskador, vilket drabbar personer som lider av andra sjukdomar.
FN:s flyktingorgan, UNHCR, uppger att allt fler människor kommer att drivas på flykt ju längre kriget fortsätter.
– Om striderna förflyttas närmare fler orter och städer så kommer antalet flyktingar att öka. Och då kommer trycket på den tillgängliga servicen att öka ännu mer, både inne i Ukraina och i de grannländer som tar emot flyktingar, säger Toby Fricker, kommunikationschef vid Unicef till IPS.
Samtidigt som miljontals människor befinner sig på flykt utsätts många för stora faror under sina resor ut ur landet. Alla ukrainska män i åldern mellan 18 och 60 har fått order om att stanna kvar för att bidra i försvaret av landet, och en stor majoritet av flyktingarna är därför kvinnor och barn.
Humanitära organisationer varnar samtidigt för att kvinnliga flyktingar löper en förhöjd risk att drabbas av exploatering och könsbaserat våld, medan i synnerhet barnen risker att drabbas av trauman.
– Barn tvingas exempelvis uppleva hur de får en sista kram av sin pappa innan de tar avsked, och tvingas försöka förstå varför inte pappan följer med dem, säger Unicefs talesperson James Elder till IPS.
"Människor är traumatiserade"
Organisationer som arbetar med flyktingmottagningen i grannländerna uppger för IPS att de som anländer ofta har svårt att ta in vad som har hänt.
– Många är djupt chockade över att de har tvingats lämna sitt hemland, sina arbeten, sina bostäder och män och partners så plötsligt, säger Toby Fricker.
Valia har sedan ankomsten till Slovakien börjat arbeta som frivillig vid stadens stora tågstation, dit tusentals nya flyktingar från Ukraina anländer varje dag.
– Människor är traumatiserade och eftersom allting har gått så fort har de svårt att förstå vad det är som har hänt, säger hon.
Många flyktingar känner också en stor osäkerhet inför framtiden. Valia säger att många har förlorat allt de äger och står helt utan pengar.
Själv vet hon ingenting om framtiden eller hur länge hon kommer att stanna i Slovakien. Valias son vill återvända till hemlandet så fort som möjligt – men ingen vet just nu när det kan ske.
– Det är en fråga som många av dem jag talar med grubblar över, säger hon.
När fred utropas kommer hon dock att vilja återvända till hemlandet.
– Många ukrainare säger till mig att de aldrig kommer att förlåta Ryssland för det de har gjort. Men jag skyller inte på det ryska folket. Alla måste samarbeta för att få ett stopp på kriget. Världen har nog med bekymmer i form av klimatförändringar, fattigdom och sjukdomar – och människor borde lägga sin energi på det i stället för att utkämpa krig, konstaterar Valia.
