Det är inte ett krig, utan ett ”massivt förstörande av ett land”, anser EU:s utrikeschef om Rysslands agerande i Ukraina. ”Det som sker i Mariupol är ett gigantiskt krigsbrott”, säger Josep Borrell i Bryssel.
På väg in till dagens ministermöten i Bryssel konstaterar Borrell att dagen kommer att bli lång. På plats finns både utrikesministrar och försvarsministrar från de 27 EU-länderna för en hel dag och en hel kväll av möten.
Givet ämne är naturligtvis kriget i Ukraina.
– Det är inte ett krig, det är ett massivt förstörande av ett land, utan någon som helst hänsyn till krigets lagar, säger Borrell i beska ord om Ryssland.
– Juridiskt har de redan fördömts av internationella domstolar. Moraliskt har de redan förlorat. Putin förtjänar den civiliserade världens allra hårdaste fördömande, säger EU:s utrikeschef.
Pressande läge
Utrikesministrarnas möte handlar för en gångs skull inte om nya sanktioner mot Ryssland, utan snarare om att stämma av läget och diskutera exempelvis den humanitära situationen.
Vid lunchen får man dessutom sällskap av Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu, vars land fått ta emot fler flyktingar per capita än något annat land i Europa. Samtidigt är oron stor för att Ryssland ska fundera på att även dra in Moldavien i kriget.
– Det är allt mer pressande med den humanitära situationen och de stora flyktingströmmarna till grannländerna och där ser vi också vad vi kan göra, säger utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till mötet.
"Hålla samman"
När det gäller eventuella nya sanktioner betonar Linde vikten av att EU håller ihop och att inte enskilda länder går fram på egen hand.
– Det är just det att vi har lyckats hålla samman som är vår största styrka, säger Linde till svenska journalister på plats.
Att exempelvis stoppa all gas- och oljeimport från Ryssland är inget problem för Sverige – men desto mer komplicerat för vissa andra länder, som är starkt beroende av energi för både värme och industri.
– Från svensk sida så säger vi ja, men vi förstår naturligtvis att eftersom det inte drabbar oss särskilt mycket så är det mycket lättare för oss än andra länder att kräva det, säger Linde i Bryssel.
Strategisk kompass
Formellt ska dagens möten bland annat ge klartecken till den ”strategiska kompass” om EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som arbetats fram under de senaste åren.
Sverige har länge haft en ganska skeptisk inställning till planerna – inte minst när olika EU-företrädare ibland sett framför sig skapandet av en ”EU-armé”.
Om dagens klartecken ska ses som ett steg på vägen till det är dock fortsatt oklart.
– Jag skulle inte vilja säga EU-armé, men den går långt, det gör den. Det är väldigt mycket mer långtgående än vad det har varit tidigare och det tror jag är bra för Europa, men jag tror också att det är bra för Sverige, säger utrikesministern.
Mer vapen?
I kväll håller sedan försvarsministrarna ett eget möte, där deras ukrainske kollega Oleksij Reznikov deltar digitalt – framför allt med önskemål om mer vapen.
EU-länderna har i princip redan godkänt en fördubbling av det militära stödet – ytterligare 500 miljoner euro – från den så kallade ”fredsfaciliteten”, som kan användas för vapenhjälp. Formellt kan beslutet dock tas först när Tyskland senare i veckan har spikat sin budget.
– Och vi tänker också på det från svensk sida, hur vi kan stötta Ukraina mer militärt, säger Ann Linde i Bryssel.
