Jag minns lite för väl hur nyzeeländaren Brenton Harrison Tarrant mördade 50 moskébesökare i Christchurch, mars 2019. Specifika formuleringar från hans manifest, dränkt i internet- och gamerlingo. Hackiga segment från den drygt kvartslånga livesändningen från dådet, skickade tvärs över jordklotet på en överbelastad lina.
Varje gång någon nämner Spyro the dragon eller använder den pensionerade memen “Subscribe to Pewdiepie” är det numera svårt för mig att inte tänka på hur overkligt det var att se attacken från perspektivet av en massmördare. Hur omöjligt det är att föreställa sig, särskilt ur förstapersonsperspektiv, vad som skulle krävas för att bruka och rättfärdiga den typen av vettlöst våld mot vanliga människor.
Inte för att Tarrant var otydlig med sin motivation – tvärtom. Titeln på manifestet är The great replacement. Konspirationsteorin om hur den vita rasen är utsatt för ett lågintensivt folkmord genom massinvandring, orkestrerat av en global elit, gjorde enligt honom själv hans attack till en ”partisanaktion mot en ockupationsmakt”.
Det är snarare svårt att förstå hur så uppenbart osanna påståenden kan slå rot. Att känslan av ett överhängande hot kan vara så stark hos någon som av allt att döma ägnar större delen av sin tid online.
När jag i söndags nåddes av nyheten om att en 19-årig man dagen innan öppnat eld mot svarta människor i en livsmedelsbutik, inspirerad av Tarrant och Anton Lundin Pettersson, dök de frågorna upp igen. Den här gången hoppade jag över videomaterialet. Skummade igenom manifestet, men hittade inga svar där heller. Inte så konstigt, då det i allt väsentligt var en direkt kopia trots att målet – hotet – ändrats från muslimer till bland annat svarta och transpersoner.
Sanningen är nog att frågan jag vill ha svar på är för komplex, och det är en naiv tanke att den skulle kunna besvaras av någon så urbota korkad att han ser massmord som en rimlig reaktion på att lögner på internet upprört honom.
Psykisk ohälsa och hopplöshet hos unga män som grupp spelar tveklöst en roll. Vapenlagar och kultur en annan. Buffalo var den 198 masskjutningen i USA under 2022, och sedan dess har ytterligare fem dåd lagts till på listan.
Attacker med politiska och rasistiska förtecken är fortfarande i minoritet, men inte desto mindre värda att lägga märke till i en tid då tankar som den om det stora folkutbytet allt mer smyger sig in i etablerade politikers och tyckares vokabulär.
Timbros Kajsa Dovstad och borgerliga ledarskribenten Ivar Arpi skrev båda bara några månader efter Christchurch om att känna sig som en främling i sitt eget land. Två år senare, 2021, undrade Arpi vart den svenska ”majoritetsbefolkningen” skulle fly när vi terroriserades.
Retoriken trappas upp, och det går undan. När Richard Jomshof (SD) 2021 sa att han hatade islam, blev han tvungen att påstå att han menade islamism. Den här månaden skrev han rakt ut på sin Twitter att islam inte har i Sverige att göra, utan markering från de högerpartier som tänkt samarbeta med honom.
En del av mig önskar att jag kunde glömma det där hackiga videoklippet på oskyldiga muslimer som mördades som en konsekvens av den typen av politisk hetsjakt. Men vissa saker är min, och vår allas, förbannade plikt att inte glömma eller sluta påminna om.
Oerhört svårt den här veckan. Vi hade i alla fall tur med vädret?
Precis allt som har med Nato-debatten att göra.
