Radar · Miljö

Hungerstrejkade i elva dagar: ”Behöver lära oss på nytt vad demokrati är”

Peter Bonu, Lauras Zorzini och Beatrice Costantino valde att hungerstrejka utanför italienska ministeriet för ekologisk transition tills de fick till ett möte med ministern.

Tre aktivister från italienska Extinction rebellion har hungerstrejkat framför ministeriet för ekologisk transition i elva dagar. Målet – att få till ett offentligt möte med den ansvariga ministern – har de nu lyckats med.

I mer än två månader, senast med en hungerstrek, har XR-aktivisterna i Italien arbetat med kampanjen ”sista generationen”. Namnet har de tagit då bland annat Storbritanniens tidigare chefsrådgivare i forskningsfrågor, David King, sagt att vi kan vara den sista generationen som har möjlighet att påverka utvecklingen och de följder som klimatkrisen kommer att orsaka om ingenting görs.

– Vi måste byta rutt inom de närmaste 3-4- åren, säger Peter Bonu, en av tre aktivister som de senaste elva dagarna hungerstrejkat utanför ministeriet för ekologisk transition i Rom.

Kravet har varit att få till ett möte med alla ministrar, öppet för allmänhet och media att följa. Tidigare i veckan fick de ett privat möte med ministern för ekologisk omställning, Roberto Cingolani. Men då de inte fick lov att filma, fota eller ens ha med sig sina mobiltelefoner till mötet så valde de tre aktivisterna att fortsätta sin hungerstrejk, fram till i fredags eftermiddag.

– Då fick vi meddelande att vi kommer att få ha ett möte med Cingolani den 2 mars, öppet för media och allmänhet, säger Peter bonu.

Hur allvarlig är klimatkrisen?

Att få prata med en minister är bättre än inget, menar Extinction Rebellion. Under mötet kommer de framförallt ta upp tre frågor.

– Hur allvarlig är klimatkrisen? Och vad gör den italienska regeringen för att hejda utvecklingen?

Svaret på den andra frågan är enligt Extinction rebellion: för lite. Ministeriet för ekologisk omställning är ett nytt ministerium sedan förra året. Det har ersatt miljöministeriet och fått något utökade ekonomiska befogenheter. Samtidigt har Italien rullat ut den gigantiska återhämtningsplan, till stor del finansierad av EU, som ska få landet på fötter igen efter corona samtidigt som det ska ta landet mot en grönare framtid. Men internationella analyser visar att det bakom de gröna orden inte finns så mycket substans som det först verkar.

Bland annat pekar en analys från Green Recovery tracker på att även olika projekt inom den fossila gasindustrin har möjlighet att ansöka om pengarna i budgeten. Likaså ges ekonomiskt stöd till de som energieffektiviserar sina bostäder – även om de installerar gaspannor och på så sätt låser in sig i ett beroende av fossil energi.

– Stora, multinationella företag som Eni, som till 30 procent är statsägda, har stort inflytande på politiken och vart de europeiska pengarna till omställning går, säger Peter Bonu.

Inför medborgarråd

Den tredje frågan som nätverket kommer att ta upp i mötet med Cingolani är ett konkret förslag: att införa ett medborgarråd, liknande det som Frankrike infört.

– Det behövs verkligen att förslagen kommer mer ”nedifrån”, för regeringen har hittills inte lyckats att ta beslut som är tillräckligt effektiva.

Om de kommer att få gehör för sitt krav redan efter ett möte är långtifrån säkert. Men de kommer inte att stanna där.

– Det här är en liten framgång. Vi behöver se till att ta små, konkreta steg och se till att det händer något. Det är därför vi gör civil olydnad. För du måste riskera lite för att det ska hända något.

Han poängterar att deras aktioner alltid sker utan våld.

– Vi är tränade i icke-våld och vet hur vi ska agera i situationer där vi blir stoppade eller konfronterade.

Stor uppmärksamhet

Redan innan det utlovade mötet har deras strejk fått stor uppmärksamhet i italiensk media, då en av de tre som hungerstrejkat, Laura Zorzini, behövt åka in på sjukhus för kontroll och återhämtning.

– Hon lider av flera bakomliggande kroniska sjukdomar och det faktum att hon inte ätit något har gjort att hennes smärta blivit värre, säger Peter Bonu.

Ändå har hon uttalat en tydlig vilja att fortsätta hungerstrejka tills de blir lyssnade på. Kosta vad det kosta vill.

Att aktivisterna grips, får sitta timmar på polisstationen och även förföljs när de lämnar sina hus har de blivit vana vid. Men det stoppar dem inte från att göra det de menar är det rätta i en tid som vår, med en rad stora utmaningar såsom klimatkrisen.

– Min åsikt är att vi måste lära oss på nytt vad det innebär att vara en demokrati. Och för att komma framåt behöver vi vara besvärliga, givetvis utan våld.