Zoom

Klimatutsläppen ökar efter pandeminedgång

Utsläppen från industrin ökade kraftigt under 2021 jämfört med 2020.

Utsläppen av växthusgaser minskade rekordmycket under det första pandemiåret 2020. Nu ökar utsläppen igen i Sverige, enligt Naturvårdsverket.
– Det är väntat efter den ofrivilliga nedgång som varit, inte minst inom industrin, säger enhetschef Anna-Karin Nyström.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser ökade med 3,4 procent 2021 jämfört med 2020. Totalt var utsläppen 47,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2021, visar den senaste klimatstatistiken från Naturvårdsverket.

Förändringen ska ses i ljuset av att utsläppen av växthusgaser minskade kraftigt 2020 till följd av pandemin. Nedgången då var 6,8 procent jämfört med 2019 – den största minskningen som rapporterats i Sverige sedan mätningarna började 1990.

Lägre än innan pandemin

Även om utsläppen nu ökar är de inte tillbaka på samma nivå som innan pandemin. De var 2021 cirka 2,8 miljoner ton lägre än 2019.

Enligt Naturvårdsverket kan utsläppsökningen 2021 jämfört med 2020 förklaras av att industrin gått upp från låga produktionsnivåer. Det förklaras också av en ökad användning av fossila bränslen inom el- och värmesektorn på grund av kallare väder och högre elpriser.

– Inte minst inom industrin och de stora utsläppssektorerna, som stål och raffinaderier, har man haft ett bättre år 2021. Det är en pandemieffekt. Vi har också en stor skillnad inom el- och fjärrvärmesektorn, men den har inte varit lika pandemiberoende, säger Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Reduktionsplikten har effekt

Utsläppen inom industrin steg med nära 8 procent under 2021, och utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn ökade med nära 17 procent.

För transportsektorn, med runt en tredjedel av de totala utsläppen, var utsläppen i stort sett oförändrade. Trots ökad trafik jämfört med 2020 har reduktionsplikten, inblandning av biodrivmedel i tanken, och elektrifieringen haft effekt, enligt Naturvårdsverket.

– Transporterna har ökat sedan det första pandemiåret, men det kompenseras av att vi har en väldigt stor biobränsleinblandning i våra fossila fordon. Det är en stor förklaring, säger Anna-Karin Nyström.

33 procents minskning

Jämfört med 1990 har Sveriges samlade utsläpp minskat med 33 procent. Det långsiktiga klimatmålet är att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045.

Sverige har också nationella etappmål för utsläpp utanför EU:s utsläppshandel. Målen innebär en minskning med upp till 63 procent 2030 och 75 procent 2040 jämfört med 1990. Minskningen hittills är 37 procent. Framför allt ingår utsläpp från jordbruk och transporter här.

TT: Hur går det egentligen sett till målen?

– Det är svårt att säga från ett år till ett annat. Vi gjorde bedömningar senast i mars i fjol, att utifrån de styrmedel vi hade på plats då så skulle vi klara målen både till 2030 och 2040, säger Anna-Karin Nyström.

–Nu händer en del saker inom politiken som kan påverka det här. Vi kommer att göra en ny samlad bedömning till mars nästa år.

I Naturvårdsverkets senaste prognos nås i nuläget inte nettonollmålet 2045.

Trafiken viktig

Trenden för hur mycket koldioxid som tas upp netto i skog och mark, den så kallade kolsänkan, är nedåtgående. Det beror på minskad tillväxttakt i skogen och att avverkning och naturlig nedbrytning har ökat.

Anna-Karin Nyström beskriver det första pandemiåret 2020 som ett undantag med extremt låga utsläppsvärden. 2021 följer en mer generell utveckling – där mycket fortfarande behöver göras. Att få ned utsläppen i trafiken är viktigt för framtiden, enligt enhetschefen.

– Det är väldigt tuffa mål som vi har i Sverige och som nu även EU sätter upp. Inom transportsektorn skulle utsläppen behöva minska med ungefär en miljon ton per år till 2030. Tar man bort styrningen inom det området kan det bli svårt. Vi behöver se en minskning snarare än att det är stabilt som nu.

Fakta: Sveriges klimatutsläpp 2021

Landets territoriella utsläpp av växthusgaser ökade med 3,4 procent 2021 jämfört med 2020. Totalt var utsläppen 47,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2021.

Fördelningen över olika sektorer räknat i antal miljoner ton koldioxidekvivalenter ser ut så här (procentuell förändring jämfört med 2020 i parentes):
Industri: 15,74 (7,6 procent)
El och fjärrvärme: 4,0 (16,7 procent)
Inrikes transporter: 15,07 (0,3 procent)
Avfall: 0,95 (-7,2 procent)
Jordbruk: 6,66 (-2,1 procent)
Produktanvändning: 1,35 (-3,0 procent)
Egen uppvärmning av bostäder och lokaler: 0,75 (0,0 procent)
Arbetsmaskiner: 3,35 (3,8 procent)

Källa: Naturvårdsverket