Skönhetskrav stoppar solpaneler

– Jag blir fortfarande förbannad när jag tänker på det, säger Örjan Simonson i Uppsala.

Han och hustrun Silke Neunsinger tvingades att ta ner hälften av sina solpaneler. Bara på den del av taket som vetter mot trädgården fick de sitta kvar, annars skulle paret behöva betala 150 000 kronor i vite, plus ytterligare 50 000 kronor för varje månad med solpanelerna kvar.

Deras hus, byggt i slutet av 1940-talet, ligger i ett egnahemsområde. För att bevara karaktären där måste taken vara täckta av röda takpannor av betong eller tegel, tyckte kommunen med hänvisning till detaljplanen. Också länsstyrelsen tryckte på ”taklandskapets enhetliga karaktär” och avslog parets överklagande, liksom senare även mark- och miljödomstolen.

"Pannorna finns kvar"

För Örjan Simonson och Silke Neunsinger kändes det extra surt att behöva montera ner solpanelerna, eftersom de i ett mejlsvar från kommunens bygglovsinformation i förväg hade fått veta att det var okej att sätta upp solpaneler, trots formuleringarna i detaljplanen.

– Det här är tillfälliga installationer som inte förstör någonting. Takpannorna finns kvar under, så jag tycker att det ska släppas fritt, säger Örjan Simonson.

Exakt så resonerar Skurups kommun i Skåne:

– Solpaneler är inte ett taktäckningsmaterial, det är en fristående enhet ovanpå taktäckningsmaterialet, säger myndighetschef Lena Saksi i Skurup.

Även om det står i detaljplanen att taken ska vara röda säger därför Skurup ja till svarta solpaneler utan krav på bygglov, om det inte uttryckligen står i detaljplanen att bygglov krävs för solpaneler, förklarar hon.

Tolkar olika

Kravet på att söka bygglov för solpaneler togs bort efter ett riksdagsbeslut 2018 i områden som inte har detaljplan eller områdesbestämmelser. Även i detaljplanelagda områden kan det, om vissa villkor är uppfyllda, gå att få sätta upp solpaneler utan bygglov. Men här varierar lagtolkningen mellan kommunerna.

I Halmstad känner sig politikerna tvungna att säga nej till svarta solpaneler om detaljplanen föreskriver röda tak, men enligt kommunstyrelsens ordförande råder det politisk enighet om att det egentligen är fel.

– Alla tycker att det är jättetöntigt, säger Jonas Bergman (M).

I Halmstad har husägare i områden som enligt detaljplan ska ha röda tak hittills hindrats från att sätta upp solceller.

– Vårt jobb, åtminstone en byggnadsnämnds jobb, är ju att lagar och prejudikat upprätthålls.

Nationell lösning

Nu har kommunen med Jonas Bergman i spetsen vänt sig till bostadsministern för att be om en nationell lösning på dilemmat. Parallellt påbörjas ett arbete med att gå igenom alla detaljplaner och vaska fram dem som behöver ändras. Men det är en lång och arbetskrävande process som han tror kan ta minst ett år.

– Det här är ett problem som inte är unikt för Halmstad. Det tar fruktansvärt mycket tid och resurser. Det kan handla om tiotals planer bara i vår kommun som vi måste förändra. Det hade varit skönt att hitta en nationell lösning på det här, säger han.

Men att ändra lagen skulle också ta lång tid, framhåller bostadsminister Johan Danielsson (S).

– I dag har vi från regeringens sida ingen bild av omfattningen av de problem som Halmstad beskriver. Ett statligt initiativ för att ändra lagstiftningen är också ett tidskrävande arbete och behöver föregås av en utredning som tittar på de konsekvenser det skulle kunna få. Inte heller det skulle gå snabbt, säger han till TT.

Kommunalt självbestämmande

TT: Borde inte alla svenska husägare behandlas lika?

– Vi har ett omfattande kommunalt planmonopol som leder till att man sätter upp olika krav i kommunerna. Det får ske inom givna ramar så klart, men det finns ett stort kommunalt självbestämmande kopplat till detta.

Att sätta upp solpaneler utan att först få klartecken från kommunen kan bli dyrt, det har Staffan och Elisabet Hanson i Örebro bittert fått erfara. När de hörde att bygglovsplikten för solceller var på väg bort investerade de drygt 100 000 kronor i solpaneler på sitt 20-talshus på Norr i Örebro 2017.

– Det blev bra och fungerade några år tills någon annan, som fick nej i byggnadsnämnden, påpekade att ”det har ju de fått göra, Hansons”, berättar Staffan Hanson.

"Som i ett krig"

När paret sökte bygglov i efterhand blev det nej i alla instanser med hänvisning till att områdets speciella karaktär måste bevaras och i vintras togs panelerna ner – till en kostnad av 45 000 kronor.

– Visst är det roligt om miljöer kan bevaras, men jag tycker att det ska vägas mot att vi står inför en klimatkris som överskuggar allting annat. Det är ungefär som i ett krig, då händer det att man ibland får offra vissa saker för att överleva. Nu står vi inför någonting ungefär lika stort, säger Staffan Hanson.

Cecilia Klintö/TT

”Långtgående frihetsgrad”

Kommunalrådet Petri Salonen (C) som ansvarar för stadsbyggnadsfrågor i Haninge kommun menar att det är en komplicerad lagstiftning som ibland försvårar även för kommunpolitiker som är positiva till solceller.

– Det finns en långtgående frihetsgrad för kommuner. Men också en hård lagstiftning. Politiker får inte fatta vilka beslut som helst. Men det finns vissa möjligheter och ibland har vi gått emot de förslag om avslag som tjänstemännen lagt.

Han menar att det är bra att det finns lagar och regler som styr upp hur man får bygga men att riksdagen ofta gör det onödigt krångligt.

– Lagen hindrar och i alldeles för många fall komplicerar den istället för att förenkla. Och vi kommunpolitiker är inte kungar i vårt eget hus, utan måste tolka lagstiftningen.

Om lokalpolitiker har en ganska begränsad makt i de här frågorna kan frågan väckas om det spelar någon roll vad man röstar på om man är positiv till solceller.

– Lokalpolitiker kan inte påverka enskilda beslut på det viset. Men visst spelar det roll vilket parti man röstar på, kanske främst när det gäller större frågor runt solceller som att använda kommunala fastigheters tak och hitta platser för att möjliggöra för solcellsparker, säger Petri Salonen.

Henrik Persson