Trots hög och i många fall extrem brandrisk längs östkusten har Sverige klarat sig förhållandevis bra från större skogsbränder i år. Det beror både på tur och skicklighet. Men riskerna väntas bli mycket större i framtiden.
– Vi är där södra Europa var för 20-30 år sedan, säger Leif Sandahl, brandingenjör och handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Det har brunnit tusentals gånger i Sverige i år. Flera kommuner har haft svårsläckta skogsbränder och begärt flygstöd från MSB och i veckan slogs rekordet i antalet utryckningar av MSB:s flygresurser. Ändå har det inte blivit så illa som det hade kunnat bli. En av anledningarna är en ny lag som tvingar kommuner att ha en gemensam övergripande ledning vid skogsbränder. Det innebär i praktiken att de olika räddningstjänsterna samarbetar och hjälper varandra med släckningen. I vissa delar av Sverige samarbetar över 40 kommuner med varandra.
– De klarar av väldigt mycket mer tillsammans än de hade gjort som enbart egen brandkår, och det är de mindre brandkårerna som får mest nytta, säger Leif Sandahl.
Taktiken är att brandmän och brandbilar från flera kommuner rycker ut direkt till skogsbränder för att släcka dem. Tidigare, när kommunerna i större grad arbetade själva, bad de om förstärkning först när de insåg att de förlorade kontrollen. Då är det ofta redan för sent.
Beredskapen förbättrad
Efter bränderna 2018, de värsta som drabbat Sverige på flera hundra år, har Sveriges beredskap för skogsbränder förbättrats. Forskningsinstitutet Skogforsk har tillsammans med MSB tagit fram brandskyddsrutiner för hur skogsägare bör arbeta för att undvika att starta bränder inom skogsbruket.
SMHI och MSB har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet och forskningsinstitutet Rise förbättrat brandriskprognoserna som SMHI beräknar varje dag. Kartorna visar numera både hur kraftig branden väntas bli och hur snabbt den sprids. Med hjälp av ett kanadensiskt analysverktyg kan man också se brandriskprognoser timme för timme utifrån hur torr vegetationen är och hur det blåser.
Att Sverige inte haft några större bränder i år beror alltså delvis på skicklighet, men en stor del har också att göra med tur.
– Vi ska inte ropa hej än. Får vi in en vädersituation som den som var 2018, då flera hundratal blixtar tänder eld samtidigt i glesbygdsområden under en sån extrem torrperiod och lång tid med stor brandrisk, då får vi det kritiskt jobbigt igen. Att situationen kommer tillbaka kan vi inte utesluta men vi har åtminstone jobbat upp den taktiska förmågan att tillsammans kraftfullt begränsa och släcka uppkomna bränder, säger Leif Sandahl.
För få brandmän
Inom EU arbetar man med att stödja varandra på liknande sätt som kommunerna i Sverige har börjat göra. Polen skickade upp brandmän till Sverige 2018, och senast nu under sommaren har Sverige haft två vattenskopande flygplan vid skogsbränderna i Frankrike och Tjeckien. De långa avstånden inom EU gör dock att Sverige inte enbart kan förlita sig på stöd från medlemsländer, särskilt som analyser från MSB och SMHI visar på en förväntad dubblad skogsbrandssäsong i Sverige inom de närmsta decennierna.
Att säsongen blir längre beror på generellt varmare klimat och att nederbörden samlas till färre tillfällen. Det kommer alltså att vara torrt i marken oftare och under längre perioder. Det kommer inte heller att bildas snötäcken på samma sätt som det gjort förr vilket tar bort effekten av långsam snösmältning under våren i delar av landet.
Framtiden kan bli särskilt knepig då Sverige enligt Leif Sandahl har alldeles för få brandmän i förhållande till landets yta och mängden skog.
– I Sverige finns 10 000 deltidsbrandmän och 5 000 heltidsbrandmän. Tyskland, som har mindre yta och åtta gånger större befolkning, har en miljon brandmän, säger han.
