Rasmus Paludan utreds för hets mot folkgrupp efter helgens koranbränning. Men det är inte troligt att han kommer att åtalas och än mindre dömas, spår experter.
Polisen har inlett en förundersökning om hets mot folkgrupp mot den danske partiledare Rasmus Paludan, som under påskhelgen iscensatte en rad islamkritiska manifestationer runt om i landet, sedan en privatperson gjort en anmälan.
Förundersökningen rör Paludans framträdande på påskafton på en rastplats strax sydväst om centrala Malmö, förklarar polisens presstalesperson Jimmy Modin.
– I diskussion med åklagarmyndigheten har vi gjort bedömningen att det här skulle kunna utgöra ett brott. Det är de sammantagna händelserna på Skånegården där den här mötesdeltagaren bränner en koran samtidigt som han uttalar sig väldigt negativt om islam, säger han men vill inte närmare gå in på vilka uppgifter förundersökningen omfattar.
Nedlagt tidigare
En liknande utredning, som för två år sedan tog sikte på ett annat fall där koranen bränts i Malmö, lades ner med motiveringen att inget brott begåtts.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tror att också denna utredning kommer att gå samma öde till mötes, eftersom Paludans manifestation i lagens mening inte enligt honom kan betraktas som brottslig.
– Bokbränning är en form av ritual för att ge uttryck för en stark åsikt i en viss fråga, i det här fallet mot islam. Sådana uttryck måste enligt lagen få komma till uttryck, även om de är oartikulerade och kränkande, säger han och tillägger:
– Om man skulle förbjuda koranbränning för att vissa grupper tar illa vid sig måste man också förbjuda sådant där något skapar en text eller en bild som också upplevs som kränkande av en enskild grupp. Då har vi återinfört brottet hädelse, det tror jag få vill.
Inom ramen
Det är inom ramen för yttrandefriheten tillåtet att kritisera en religion, oavsett det sker muntligen, i handling eller genom konstnärliga uttryck. Men att däremot fälla kränkande eller stereotypa omdömen om dess utövare skulle kunna uppfylla kriterierna för hets mot folkgrupp.
– Hets mot folkgrupp är ett brott som tar sikte på att uttrycka missaktning mot personer som tillhör vissa skyddade kategorier, till exempel folkgrupper i etisk bemärkelse eller personer med viss sexuell läggning eller religion, säger civilrättsprofessor Mårten Schultz och understryker:
– Men man får uttrycka missaktning mot islam eller kristendomen. Det finns i dag inget utrymme inom lagen för att betrakta koranbränning som ett uttryck för missaktning mot muslimer.
Okända fakta?
Liksom Nils Funcke anser han att underlaget för ett åtal mot Rasmus Paludan är tunt, utifrån vad som är känt. Men, invänder båda, det skulle kunna finnas uppgifter polisen har som inte rapporterats av medierna.
”Anmälaren menar att muslimer under manifestationen utmålades som ’problemet i samhället’ och i övrigt beskrev muslimer i nedsättande ordalag”, skriver polisen på sin sajt.
– Jag kan inte utesluta att det finns ett sammanhang som jag inte känner till – Paludan kanske har uttryckt missaktning mot muslimer – då hamnar saken i ett annat läge, kommenterar Mårten Schultz.
