Energi · Kan själv

Många bäckar små minskar elkonsumtionen

Att baka tunnbröd är ett gott sätt att använda eftervärmen i ugnen.

Hösten är här och kylan kommer närmare. Många är oroliga för hur de ska ha råd att värma upp sina hus. Jerker Jansson påminner om att det också kan vara smart att spara energi i det lilla.

Elmarknaden har fullständigt ballat ur. Jag har kompisar som bor i hus med bergvärme, som eldar med egen ved, som är otroligt miljömedvetna, odlar grönsaker och tar ansvar för sitt avfall och som nu kanske tvingas skaffa en bil till för att båda måste gå upp i heltid för att ha råd med el. Som är oroliga om de kan bo kvar.

Inte bara kostnaden för förbrukningen går upp, de som ska ha betalt för leveransen börjar nu också kräva allt mer. Elbolag säger att de kommer att ”tvingas” stänga av enskilda konsumenter eftersom det är för dyrt att leverera el till dem. Också vi som bor i lägenhet drabbas. Hyrorna kommer att gå upp och också en liten elräkning kan bli för mycket om den chockhöjs.

Det kommer att bli en tuff vinter om inte politiken lyckas lösa problemet snabbt. Intill dess är det bara att försöka spara så mycket energi vi bara kan. Och då är den där inställningen att du som individ ändå inte kan göra nåt vår värsta fiende. Det är ju tvärtom. Som individ kan du bara göra det lilla du kan, men mänskligheten består ju av en massa individer.

Det spelar inte nån roll om andra människor drar åt ett annat håll, eller om nån nån annanstans är dum. Det enda vi kan göra nåt åt är det som händer här och nu. Och då är det ofta bra att börja i det lilla. Det stora har jag som liten samhällsmedborgare rätt liten möjlighet att påverka direkt.

Jag har skrivit om preppning tidigare, om att ha lite extra mat, vatten och hygienartiklar undanstoppade åtminstone. Under sommaren har jag framför allt haft koll på att vi har t-sprit om elen skulle gå. När som helst kan ett bolag gå i konkurs och när som helst kan det bli kaos på marknaden, om det inte redan är det. Även om det troliga är att det värsta redan har hänt och priserna kommer att gå ner igen är det inte fel att ha jobbat in nya vanor inför nästa kris. För de kommer som smultron på ett strå.

Om sladdar till saker som inte används hela tiden sitter i en dosa med avstängningsknapp slipper man dra ur alla sladdarna
Om sladdar till saker som inte används hela tiden sitter i en dosa med avstängningsknapp slipper man dra ur alla sladdarna. Foto: Janerik Henriksson/TT

Vad drar el i ditt hem?

Det finns saker i alla hem som drar ganska mycket el. En och en kanske de inte är så imponerande, men om många av dem står på hela tiden kan de göra skillnad i det stora. Jag har ett par gamla datorer jag jobbar med musik och video i. Dem har jag ständigt dåligt samvete för. En stationär dator drar riktigt mycket och är den uppkopplad till internet står den hela tiden och tuggar. Teveapparater likaså. Det är inte bara så att de inte stängs av på riktigt när du trycker på röda knappen, de sätts bara i viloläge, de står också och snackar med världen om de är uppkopplade.

Apparater som ligger på laddning hela tiden är en dålig idé också. Det sliter inte bara på apparaterna, när de ligger och tuggar efter att de är fulladdade är risken stor att el bara omvandlas till värme. Känn på klumpen du stoppar in i väggen. Het till och med? Den värmen är förslösad el efter att mobilen eller hörlurarna har laddat färdigt.

Ett smart trick är att ha sladdosor med avstängningsknapp. Eller en timer. Vid läggdags när ändå ingen ska använda prylarna stängs allt av. Det innebär också längre livstid för grejerna. Alla saker har en bestämd livslängd, oavsett om producenten byggt in såna gränser i produkterna eller om de går sönder av sig själva av ålder.

Att koka upp vatten till pasta, ris med mera i förväg drar mindre energi än att värma det på spisen
Att koka upp vatten till pasta, ris med mera i förväg drar mindre energi än att värma det på spisen. Det går betydligt fortare också. Foto: Henrik Montgomery/TT

Spara el vid spisen

Snabbhet är ibland rationell. Att värma vatten i en vattenkokare istället för i en kastrull spar energi och tid. I synnerhet om det handlar om en kopp te, då är det onödigt att först värma upp spisen och sen kastrullen för att hetta upp några deciliter vatten. Men det är också en bra idé när man ska koka något. Då måste ändå plattan och kastrullen värmas upp, men själva vattnet drar mindre energi.

Självklart väljer du en kastrull som passar bra till spisplattan eller tvärtom. En liten pyttekastrull på största plattan, bara för att det går snabbast, är en dålig idé. Det blir som att inte ha mössa på på vintern. All värme strålar ut där. Ett lock på är en bra idé också.

Nästa steg är en tryckkokare. De kostar en del, men innebär stora energivinster. Det tryck som bildas gör att vattnet i kokaren kan bli varmare än 100 grader och trycket som bildas tvingar in värmen och vätska i maten som kokas. Det snabbar upp processen dramatiskt. Dessutom behöver man inte blötlägga bönor till exempel och det mesta blir godare och nyttigare.

Eftervärme

Men det går att gå längre. De allra flesta matvaror som vi kokar går att koka på eftervärme. Tänk att du har lagat en god tomatsås med basilika och rökt tofu. Och stora plattan är fortfarande het. Ställ pastakastrullen på plattan, fyll den med kokande vatten och pasta. Några droppar olivolja. Koka upp och stäng sen av plattan. Lock på. Vänta sen tills koktiden på paketet har gått. Rör om några gånger under tiden.

Det här fungerar med potatis, morötter, ris och naturligtvis med frysta grönsaker och annat som inte behöver koka så länge. Det blir bättre också. Frysta ärtor ska aldrig kokas, bara värmas upp. Maten kokar inte sönder lika lätt. Mycket behöver inte ens koka, utan bara puttra. Här kan jag inte komma med mer handfasta råd. Det finns så mycket som påverkar, kastrullens storlek, mängden vatte och naturligtvis råvaran. Experimentera och kolla på nätet.

Ugnar håller ofta värme länge. I synnerhet om de stått på ett tag på hög värme lagras värme i hela spisen. De är ofta bra isolerade, mest för att det inte ska bli så varmt i köket, misstänker jag, men de gör att de går att använda för efterkokning.

Den finska efterugnslimpan, ett surdegsbröd på fullkornsråg, uppfanns för att utnyttja den värmen. Den är supergod och nyttig, men kräver lite pulande, däremot går det bra att baka en eller ett par plåtar tunnbröd eller småkakor efter att lasagnen eller potatisgratängen är färdig. Tunnbröd går också bra att baka i stekpanna på eftervärmen där. Kanske bara ett eller annat, men har man färdig deg i kylen i en påse går det snabbt att kavla ut ett par bröd.

Glöm inte att njuta bara. Gör en njutning av nödvändigheten. Om du blir sugen på klyftpotatis, varför inte laga hela middagen i samma ugnsform? Fyll på med andra grönsaker och det protein du ändå tänkt laga på spisen. Det som går att steka i panna går nästan alltid att steka i en form i ugnen. Se till att ha ordentligt med olja på bara. Den behövs för att ge stekyta i en vanlig ugn. Och fett är alltid rätt.