Ett globalt register över olje-, gas- och kolproduktionen ska förbättra förståelsen för utvinningens effekter på den återstående koldioxidbudgeten. Den ska möjliggöra välgrundade beslut för investerare men också hjälpa medborgarna att hålla regeringar ansvariga för klimatarbetet.
Tankesmedjan Carbon tracker har tillsammans med organisationen Global energy monitor skapat The Global registry of fossil fuels, en global databas över fossila tillgångar och utsläpp. Registret är det första i sitt slag, bygger på öppen källkod och ska vara helt transparent och offentligt.
Syftet är samla data som annars är svårtillgänglig eller utspridd för att den intresserade snabbt kunna se vilka utsläpp som förekommer, och hur de påverkar den globala koldioxidbudgeten.
– Det är en enorm hjälp att nu ha all denna information, korsrefererad och sökbar, till hands. Inte minst för att hjälpa oss att målinrikta och förfina vårt tematiska engagemang och förvaltarskap, säger Eric Christian Pedersen, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea kapitalförvaltning, till Reuters.
Utmana tillståndsprocessen
Organisationerna bakom registret hoppas också att det kommer att ge grupper möjlighet att hålla regeringar ansvariga i en rad scenarier, till exempel när de utfärdar licenser för utvinning av fossila bränslen.
– Civilsamhällets grupper måste få mer fokus på vad regeringar planerar att göra när det gäller utfärdande av licenser, både för kol och olja och gas, och faktiskt börja utmana den tillståndsprocessen, säger Mark Campanale, grundare av Carbon tracker, till Deutche welle.
Stöd från Sverige
The Global registry of fossil fuels innehåller data för över 50 000 verksamhetsområden i 89 länder, och täcker 75 procent av globala tillgångar, produktion och utsläpp. Exempelvis kan man söka i databasen efter hur mycket utsläppen ökar eller minskar i olika scenarion, globalt, för enskilda länder eller kombination av valfria länder.
Databasen lanserades på måndagen den 19 september i samband med de klimatsamtal som äger rum i FN:s generalförsamling. Projektet fick inledande stöd från Frankrike, Sverige, Luxemburg och Stilla havs-ön Nauru vid Cop 26 i Glasgow förra året, och fler länder väntas nu följa efter.
