Zoom

Forskare: ”Sverige riskerar att riva en viktig barriär mot Ryssland”

Europas skatter på drivmedel påverkar Rysslands inkomster.

Sverige väntas få sin ansökan om att slopa EU:s energiskatt beviljad. Men det kan innebära ett allvarligt bakslag i vårt energikrig mot Ryssland, enligt forskaren Daniel Spiro, aktuell med en studie i Nature energy om vad lägre bränslepriser betyder för Vladimir Putin.

Medan snön smälter i krigets Ukraina möts Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi i en debatt om bränslepriser i Aktuellts studio. Tonen är skarp. De båda partiledarna har diametralt olika syn på hur företag och hushållen bäst ska stöttas i det energikrig som blossat upp. Där Ebba Busch vill lindra de ökande kostnaderna genom att tillfälligt sänka bränsleskatten vill Märta Stenevi se andra typer av stöd – så som lägre inkomstskatt för boende på landsbygden.

Förutom att svika ”Gretagenerationen” anklagar Märta Stenevi Ebba Busch för att göda Putins krigskassa. Men invändningarna viftas bort.

– Jag uppfattar att Miljöpartiets förslag också syftar till att människor ska ha möjlighet att köpa diesel och bensin, det är väl hela poängen – i sådana fall bidrar ni också till Putins krigskassa, säger Ebba Busch och fortsätter:

– Nej, jag håller med om att under den tid vi ändå behöver olja, då är det bättre köpa från Nordsjön.

Globala oljepriset går upp

Resten är historia. I april klubbas beslutet om tillfälligt sänkt skatt på bränsle med bred majoritet i riksdagen och den första maj sänktes priset vid pump med cirka 1.80 kronor. Liknande beslut togs runt om i Europa, nära eller ner till den gräns som EU satt upp som en miniminivå för energiskatten. Här kommer forskaren Daniel Spiro in i bilden, han ville få fakta på bordet.

Men först förutsättningarna:

Även om många tar bilen för att det är deras enda möjlighet att ta sig till jobbet, påverkar priset den totala bränsleförbrukningen i Sverige. Det vill säga, de som kan välja bort bilen gör det i större grad om priset ökar. Blir det billigare, är sambandet det motsatta.

– Det leder till att folk köper mer bensin och diesel och när folk köper mer blir det en ökad efterfrågan på olja, det gör att oljepriset globalt går upp. När det går upp ökar Rysslands vinstmarginaler på all olja de säljer och de säljer mycket, därför gör de stora vinster, förklarar Daniel Spiro.

Rakt in i ryska statskassan

Sambanden är lika välkända som de är välstuderade. Men hur mycket sänkningarna runt om i Europa skulle betyda för Ryssland var det ingen som visste. Utfallet i Daniel Spiros modeller som nu publicerats i den ansedda tidskriften Nature energy blev 8,4 miljoner euro per dag.

– Det motsvarar 0,2 procent av Rysslands BNP före invasionen, än viktigare motsvarar det 5 procent av deras militärutgifter, relevant eftersom det här är pengar som i väldigt stor utsträckning går rakt in i den ryska statskassan, säger han.

Hur kommer oljeembargot att påverka?

– Skattesänkningar och embargo är två separata frågor. Båda påverkar Putins inkomster. Men det är två faktorer som adderar varandra. Det är inte så att skattesänkningar får mindre effekt bara för att det är importembargo på rysk olja eftersom det påverkar hela oljemarknaden.

Tillbaka till teve-debatten. Ebba Busch argument att även andra åtgärder som ökar folks inkomster bidrar till att pengar läggs på bränsle stämmer förvisso. Men i betydligt mindre grad än direkta bränslesubventioner.

– Får folk en extra inkomst så lägger de den extrainkomsten ungefär lika på allt annat som de köper sedan tidigare, så låt säga att ett hushåll får 2000 kronor i extrainkomst, då kommer de inte att lägga allt på bränsle utan lägga det på mat och kläder – bränsle också, men ungefär samma andel som tidigare. Det är i alla fall vad alla forskningsstudier pekar på, säger Daniel Spriro. 

"Upprörande" undantag

I studien har Daniel Spiro också räknat på ett utfall om politikerna istället för skattesänkning på bränsle valt att öka folks inkomster. Då skulle klirret i Putins plånbok bara vara cirka 15 procent, jämfört med skattesänkningen.

Men enskilt har de svenska politikernas sänkning inte haft någon betydande inverkan på Rysslands ekonomi.

– Om bara Sverige gör något så har det inte så stor effekt.

Desto allvarligare är att V, L, KD, M och SD tvingat regeringen att ansöka om att tillfälligt undantag från EU:s energiskattedirektiv, enligt Daniel Spiro. En ansökan som enligt uppgifter till TT hörsammats av EU-kommissionen som inför ett möte med Europeiska rådet lagt förslag om att gå Sverige till mötes.

– Även om syftet med Energiskattedirektivet varit ett annat har det fungerat som ett skydd för att varje enskilt EU-land inte ska gå för lågt och att vi därmed tillsammans ska få en stor effekt som ger Ryssland en massa pengar, det jag tycker är upprörande är att Sverige försöker riva den.