Glöd · Debatt

”Ett ökat återvändande kräver en rättssäker asylprocess”

Enligt EU:s återvändandedirektiv bygger legitimiteten i återvändandeprocessen på att det finns ett rättssäkert och effektivt asylsystem som respekterar internationell flyktingrätt och mänskliga rättigheter, skriver Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor.

En ny moderatledd regeringen med Ulf Kristersson som statsminister har möjlighet att förverkliga de borgerliga partiernas förslag för ökad rättssäkerhet i den svenska asylprocessen, menar debattören. 

DEBATT. Såväl Moderaterna som Liberalerna och Kristdemokraterna har under den gångna mandatperioden varit tydliga med att de vill se över och stärka rättssäkerheten för asylsökande.

Frågetecken har rests kring asylprocessen när Sverige jämförs med andra EU-länder som har väsentligt högre bifallsandel i asylärenden. Att regimkritiker från Ryssland och Belarus nekas asyl i Sverige har sänt oroande signaler – likaså att kvinnor och flickor utvisas till talibanernas Afghanistan trots risk för allvarliga kränkningar av deras mänskliga rättigheter.

Brister i asylprövningen av kristna konvertiter och hbtq-personer understryker ytterligare behovet åtgärder.

I riksdagsmotioner underskrivna av Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard betonar partiet att det är av största vikt att det svenska asylsystemet både är, och uppfattas ha, en mycket hög rättssäkerhet.

Därför anser Moderaterna att kvaliteten i Migrationsverkets asylutredningar behöver förbättras och kompetensen inom myndigheten höjas. Moderaterna vill även tillsätta en oberoende utredning av kvaliteten i asylprocessen i samråd med bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR, med ett brett uppdrag att analysera rättssäkerheten hos såväl Migrationsverket som migrationsdomstolarna. 

Liberalerna menar att en översyn bör göras av hur rättssäkerheten i asylprocessen kan stärkas. I en reservation till den parlamentariska migrationskommitténs betänkande skriver Fredrik Malm, partiets dåvarande talesperson i migrationsfrågor, att det behövs kvalitetshöjande resursförstärkningar till Migrationsverket och migrationsdomstolarna, bland annat för att främja kvalitetssäkring av beslutsprocesser och kvalitetssäkra tolkningen vid utredningssamtal och muntliga förhandlingar och för att ge förbättrade möjligheter till utbildning och fortbildning. 

Även Kristdemokraterna vill ha en hög rättssäkerhet i asylprocessen och anser att det inte är tillräckligt att myndigheterna själva ser över sina rutiner och följer upp sitt arbete. Partiet föreslår därför att en oberoende part ska granska rättssäkerheten – en ”inspektion för migrationsfrågor” med fokus på att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av asyllagstiftningen. KD pekar särskilt på att det behöver göras en översyn av asylprövningen gällande konvertiter och hbtq-personer.

Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson Hans Eklind skriver att partiets förslag ”gör att vi bättre kan lita på att ett ja eller ett nej är fattat på ett korrekt sätt”. Att de asylsökande kan lita på asylprocessen är också en förutsättning för ett ökat återvändande.

Enligt EU:s återvändandedirektiv bygger legitimiteten i återvändandeprocessen på att det finns ett rättssäkert och effektivt asylsystem som respekterar internationell flyktingrätt och mänskliga rättigheter.

Nu är det upp till bevis. Kommer den nya regeringen att säkerställa en hög nivå av rättssäkerhet i det svenska asylsystemet – eller fortsätter nedmonteringen av skyddet för människor på flykt?