Två kvinnor i Mumbai firar Holi. Foto från fredagen 18 mars. Foto: Rajanish Kakade/AP/TT.
Den 20 mars firas internationella glädjedagen, instiftad av FN. Det är inte för inte som den sammanfaller med en rad firanden runtom i världen, som alla på ett eller annat sätt firar in våren.
Madeleine Johansson
Att den internationella glädjedagen infaller just den 20:e mars är ingen slump, skriver FN på sin svenska informationssida. Den 20:e mars är det nämligen vintersolstånd, dagen då ett universellt fenomen inträffar varje år. Solen är på samma plan som jordens ekvator, dag och natt är lika långa, vilket skapar en balans och bidrar till att sprida budskapet om stabilitet och fred.
I många länder pågår firande som markerar vårens ankomst. Till exempel infaller det persiska nyåret idag, ett firande som inte bara firar att det nya året kommer utan också våren.
I Indien firas i helgen Holi, en färgsprakande festival som även den symboliserar slutet på vintern och början på våren. Firandet tar sig olika uttryck runtom i landet, men de flesta brukar fira genom att kasta/applicera färg på varandra och leka med vatten, skriver Hindustan Times.
Men varför instiftade då FN den internationella glädjedagen?
Tanken utgår från att vi inte kan ha en syn på utveckling som bara handlar om ekonomi och BNP.
”Utveckling – speciellt hållbar utveckling – bör även innebära ökad mänsklig lycka, allmänt välbefinnande, socialt välstånd, jämlikhet och solidaritet”, skriver FN.
Därför antog alla FN-stater 2011 en resolution om att ge glädje en större prioritet. Inspirationen kom från landet Bhutan, vars invånare rankas bland de lyckligaste i världen. Deras BNP må vara lågt, men landet har visat att ekonomiskt och materiellt välstånd inte kan vara den enda indikatorn för utveckling.
År 2013 firades den första internationella glädjedagen.
Rök stiger över Gaza efter en israelisk flygräd under fredagen. Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Israel har attackerat mål i hela Gaza under dygnet efter det att sjudagarspausen i striderna mellan Hamas och Israel löpte ut.
TT
Enligt den israeliska militären (IDF) har över 400 ”terroristmål” attackerats sedan fredagsmorgonen.
– Vad vi gör nu är att slå mot militära Hamasmål över hela Gazaremsan, säger Jonathan Conricus, talesperson för den israeliska militären (IDF) på lördagen.
Enligt Hamaskontrollerade myndigheter har 240 människor dödats i Gaza sedan stridspausen löpte ut. 650 uppges ha skadats i vad som i ett uttalande beskrivs som ”hundratals flyganfall, artilleribeskjutning och marina bombningar, överallt på Gazaremsan”.
Enligt uppgifterna ska de israeliska styrkorna främst ha riktat in sig på staden Khan Yunis i södra Gaza. Där uppger IDF att över 50 mål har attackerats.
Anklagar varandra
Båda sidor anklagar varandra för att vara den som bröt den tillfälliga vapenvilan som tog slut tidigt på fredagsmorgonen.
Någon ny paus är inte i sikte, även om en israelisk källa, citerad av Wall Street Journal, säger att Israel kan tänka sig ytterligare pauser för att så många som möjligt av gisslan ska kunna friges. Källan säger att det går att förhandla även om man krigar och att det var Israels militära offensiv som tvingade fram den förra pausen.
”Fortsätter arbetet”
USA säger att man, tillsammans med Egypten och Qatar, fortsätter att försöka få till en ny paus i striderna, som pågått sedan Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober.
Vi kommer att fortsätta arbetet med Israel, Egypten och Qatar för att återinföra pausen, sade USA:s försvarsminister Lloyd Austin till journalister i Kalifornien under fredagen. Ännu är omkring 136 personer gisslan hos Hamas och andra grupper i Gaza.
FN fortsätter att varna för en humanitär katastrof i Gaza, där 1,7 miljoner av en befolkning på cirka 2,3 miljoner har tvingats att fly och bli internflyktingar. I och med att Israel nu bombar och strider även i södra Gaza skärps läget ytterligare för befolkningen.
En ung kvinna demonstrerar i Stockholm för mänskliga rättigheter och mot riskerna som den nya AI-tekniken för med sig. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Diskussionen om säkerhet, integritet och trovärdighet i förhållande till AI får fler forum och kraven på någon form av reglering ökar. Nyligen antogs en resolution om autonoma vapen i FN, och Storbritannien samlade AI-toppar i ett prestigefyllt möte. Men får det några konsekvenser i praktiken?
Den 30 november är det ett år sedan Open AI lanserade Chat GPT som för första gången gav allmänheten en inblick i vad så kallade stora språkmodeller kan åstadkomma. Den snabba utvecklingen på området och chatbotens förmåga att uttrycka sig mänskligt satte också fart på spekulationerna om en AI-apokalyps där den konstgjorda intelligensen gör människan överflödig eller ännu värre, medan den mer optimistiskt lagda sidan såg en värld av oändliga möjligheter öppna sig.
Hur som helst aktualiserade språkmodellernas intåg i det allmänna medvetandet frågor om säkerhet och reglering – både när det kommer till själva utvecklingen, som ju drivs av ett fåtal stora bolag, och när det kommer till användningen, där det inte behövs mycket fantasi för att kunna föreställa sig vad som kan hända om kraftfulla verktyg hamnar i fel händer. Hur AI kan användas för att skapa desinformation har vi redan sett exempel på, och vapentillverkare är heta på gröten när det gäller att utrusta autonoma vapensystem med AI.
AI-panel inom FN ska ge råd
Parallellt med AI-rusningen ökar antalet konflikter i världen – just nu vänds blickarna mot Israel och Palestina, medan Rysslands krig i Ukraina fortgår i medieskugga, liksom stridigheterna i Darfur, Jemen, Etiopien, Syrien… Frågan är om AI kan vara ett verktyg för att främja fred och säkerhet, eller om riskerna – att utvecklingen bidrar till att elda på splittringar och polarisering– väger över.
Behovet av att diskutera säkerhet i samband med AI resulterade i att EU i juni började förhandla om ”världens första heltäckande AI-lag”, och i juli höll FN sitt första toppmöte på temat. Då beslutades att ett högnivåråd för AI – eller en AI-panel, ungefär som klimatpanelen IPCC – skulle inrättas, vilket skett under hösten.
Organets uppgift är att ge råd och föreslå lösningar på hur AI kan regleras på global internationell nivå. Totalt är 38 experter från olika vetenskapsområden utsedda till att sitta i rådet, och en av dem är Virginia Dignum, professor i ansvarsfull artificiell intelligens vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.
Risker i fokus – fred exkluderas
Just fred är något de flesta internationella organisationer överväger i relation till AI, men sällan uttrycks explicit i de föreskrifter och riktlinjer som läggs fram. Det beror på att försvarsfrågor ofta faller utanför organisationernas mandat, förklarar Virginia Dignum, som också har varit med och utarbetat EU:s AI-strategi.
– Ta EU:s förslag till AI-förordning, AI-lagen. Det inkluderar inte försvarsfrågor eftersom EU-kommissionen inte har befogenhet att reglera dessa frågor. I de flesta fall är utgångspunkten mänskliga rättigheter. Naturligtvis inkluderar dessa fred, men är som jag säger inte en explicit fråga. Enligt min åsikt är det huvudsakliga sättet AI kan bidra till fred genom att stödja utbildning och förmågan att förstå och ta itu med skillnader mellan människor, samhällen och regioner, skriver hon i ett mail till Syre.
Virginia Dignum är en av 38 experter i FN:s nya expertorgan för artificiell intelligens. Foto: Johan Gunséus
Till exempel tror Virginia Dignum att skräddarsydda utbildningsprogram förmedlade av AI skulle kunna hjälpa barn att förstå att våra olikheter inte behöver vara en orsak till konflikter utan är något som kan berika. Fokus i diskussionen ligger dock ofta på risker med AI.
– På andra sidan av spektrumet kan AI användas, och används redan, för att förstärka konflikter genom att skapa falska nyheter och desinformation. AI-drivna system kan också användas både på hela populationer eller individer, dels i sociala medier för desinformation men också i verkligheten, som en del av vapensystem.
Positivt med allmän debatt
Så hur går det då med eventuella regleringar för att hantera dylika risker? Vincent Boulanin, programchef på Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, leder institutets forskningsprogram om AI-reglering, och han tycker att utvecklingen går åt rätt håll. Det kan man tacka Chat GPT för.
– Plötsligt blev AI supermainstream. Tidigare har de viktiga aktörerna diskuterat frågan i olika nischforum, men nu har det blivit en allmän debatt om det, vilket är väldigt bra, säger Vincent Boulanin.
Det nyinrättade FN-rådet kan väl ses som ett exempel på ett bredare forum men redan före det har frågor som tangerar AI behandlats i samfundet. Den 1 november godkände generalförsamlingen en resolution om autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar. Diskussionen om dessa har tidigare pågått inom ramen för Konventionen om vissa konventionella vapen(CCW) i Genèvesedan 2014.
– Problemet där är att alla stater som officiellt är med i konventionen på något sätt har en vetorätt. Så det blir politiskt svårt att komma fram till någonting. Man vattnar ur innehållet ganska mycket för att alla ska kunna stödja det. Det har lett till att en del stater har slutat tro på att experterna i Genève kommer att kunna komma fram till något betydelsefullt. Då fungerar generalförsamlingen på ett annat sätt, där behövs majoritet, konstaterar Vincent Boulanin.
Vincent Boulanin forskar om AI-reglering på fredsforskningsinstitutet Sipri. Foto: Pressbild Sipri
Humanitär rätt öppen för tolkning
Resolutionen har framför allt en symbolisk betydelse; det har nu officiellt påbörjats en formell diskussion och det blir en specifik punkt på agendan framledes. Det innebär emellertid inte att vi kommer att få se en reglering, utan det första steget är att generalsekreteraren samlar in synpunkter till en rapport. Men reglering av de så kallade mördarrobotarna är något som många efterfrågar, även om användningen och utvecklingen av autonoma vapen begränsas i den nuvarande internationella humanitära rätten.
– Den nuvarande rätten gäller för alla typer av vapen, oavsett hur de byggs. Problemet är väl att de regler som finns nu kan tolkas på olika sätt. Och att sådana vapen är autonoma skapar en del nya tolkningsfrågor som också kan bidra till att stater kan tolka det de måste göra på väldigt olika sätt. Så det är därför vissa stater och organisationer från civilsamhället vill ha en ny reglering som skulle tydliggöra den nuvarande rätten, så att det blir tydligt vad man får och inte får göra i utvecklingen och användningen av sådana vapen. Andra stater, bland annat Ryssland, tycker däremot att den nuvarande rätter är tillräckligt tydligt. Så det är en ganska omstridd och debatterad fråga, förklarar Vincent Boulanin.
Finns det risk för att det blir en global kapprustning med autonoma vapensystem? Eller är det redan det?
– Ja, det är redan det på något sätt. Men jag skulle säga att kapprustningen inte nödvändigtvis handlar om sådana vapen per se. Det är en kapprustning som är mer kopplad till utvecklingen av robotik och AI i allmänhet och en kapprustning som också är kopplad till AI i allmänhet. Staterna är inte så fokuserade på just autonoma vapen, säger Vincent Boulanin och tillägger att det är viktigare för stormakterna att ha tillgång till utbildade människor som kan utveckla smarta algoritmer, och att man har kraftfulla processorer och mycket data för att träna upp avancerade AI-system.
Riskbedömningsmöte på anrik mark
Samtidigt som resolutionen om mördarrobotar var uppe i FN:s generalförsamling hölls ett AI-toppmöte i England närmare bestämt i Bletchley park, där Alan Turing en gång i tiden knäckte koder under andra världskriget. I och med Brexit har Storbritannien inte haft en plats på tåget i EU:s arbete med sitt AI-fördrag, och mötet var enligt Vincent Boulanin ett sätt för landet att hitta sin nisch.
Eftersom det redan förs diskussioner om militär användning av AI landade man i ett fokus på så kallade ”frontier AI”, det vill säga de kraftfullaste och mest avancerade typerna av AI-system som kan användas för allmänt bruk (på tekniska kallat ”highly-capable general purpose AI”) som GPT4. Under mötet diskuterades riskerna med sådana system, och det hela utmynnade i en programförklaring som undertecknats av deltagarna, som var både politiska höjdare, företagsledare och forskare.
– De understryker att det finns både positiva aspekter men också risker med utvecklingen av systemen, och att de olika aktörerna som utvecklar sådana system ska försöka hitta sätt att minska riskerna, säger Vincent Boulanin.
Högdjur på toppmötet om AI i Bletchley park som pågick 1-2 november. Första raden från vänster: Frankrikes minister för ekonomi, industri och digital säkerhet Bruno Le Maire, Tysklands klimat- och ekonomiminister Robert Habeck, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, USA:s vicepresident Kamala Harris, Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak, Italiens premiärminister Giorgia Meloni, FN:s generalsekreterare Antonio Guterres och Australiens försvarsminister Richard Marles. Mitten och bakre raden från vänster: James Manyika, Google, Tino Cuellar, vd för Carnegie endowment for international peace, Amba Kak, AI Now institute, Arthur Mensch, Mistal AI, Adam Selipsky, Amazon web services, Nick Clegg, Meta, Yoshu Bengio, Quebec AI Institute, Dario Amodei, Anthropic, Sam Altman, Open AI, Brad Smith, Microsoft, Mustafa Suleyman, Inflection AI, Alondra Nelson, tidigare tillförordnad direktör för Vita husets kontor för vetenskap- och teknikpolicies, Demis Hassabis, Google Deep mind, Eric Schmidt, Schmidt Futures, Ian Hogarth, ordförande för Storbritanniens arbetsgrupp för frontier AI och Reid Hoffman, Inflection AI. Foto: Toby Melville/AP/TT
Foto:
Godset Bletchley park, England, numera museum och arena för AI summit 2023. Foto: Matt Dunham/AP/TT
Foto:
Öppna i helskärm
1 / 2
Det finns två typer av risker som man diskuterar, och de ställs ofta emot varandra, fortsätter han.
– Den ena är kortsiktiga risker. Hur till exempel nuvarande system som Chat GPT kan missbrukas av olika aktörer som vill genomföra påverkansoperationer. Sådana system är inte pålitliga då de kan innehålla felaktig information som kan ha negativa konsekvenser på många nivåer. Eftersom man har tränat upp dem med stora mängder information som tagits från internet kan de återspela eller förstärka vissa fenomen i samhället som är problematiska, som rasism. Det finns också en oro kring hur de skulle kunna påverka arbetsmarknaden, att det kan vara sådana system som skulle kunna ersätta många jobb och det skulle bli disruptivt.
Maktansamling och intressekonflikter
– Den andra typen är långsiktiga risker, som är kopplade till vad man kallar för artificiell generell intelligens (AGI) eller superintelligens. Vissa tror att system som GPT4 är en tidig form av AGI. Om de blir superintelligenta och inte programmeras på ett sätt som är i enlighet med våra mänskliga värderingar, då finns risken att de gör saker som skulle vara problematiska för mänskligheten. Vissa påstår därför att utvecklingen av avancerade AI-system utgör en existentiell risk. Den bedömningen är dock väldigt debatterad, och många AI-experter tycker att det är lite av en distraktion, att man borde fokusera på att lösa kortsiktiga risker istället. Jag tänker själv att det är viktigt att tänka på både och, konkluderar Vincent Boulanin.
Maktkoncentrationen inom AI ses av både forskare och aktivister som problematisk, något som bland annat DW nyligen rapporterat om. Det finns en fara i att de stora företag som utvecklar AI får för stort inflytande på regleringen. Precis som med all form av reglering finns olika intressen som ställs mot varandra, konstaterar Vincent Boulanin.
– Det är inget konstigt att privata aktörer, som är de stora aktörerna, inte vill att regleringen ska hindra dem för mycket. Det de föreslår att man fokuserar på är säkerhetsaspekter som inte är så problematiska för dem. Det finns olika kulturer också bland stater kring hur man ska reglera och på vilket sätt, hur sträng man ska vara mot den privata sektorn. Vi ser det tydligt i förhandlingen som pågår på EU-nivå för en EU-reglering om AI. Det är ett ganska komplicerat politiskt spel.
Viktigast ackumulera kunskap
Det finns också olika intressen inom staten, fortsätter han.
– Vissa vill se till att man skyddar mänskliga rättigheter, bland annat människors rätt till privatliv, medan andra tycker det är viktigt att man av säkerhetsskäl ska ge möjligheter för polis och militär att kunna bevaka terrorister och gängkriminella och så vidare.
Det viktigaste just nu är att prata om AI och bygga upp kunskap hos beslutsfattarna, så att de vet vad de pratar om, menar Vincent Boulanin. På grund av ämnets tekniska karaktär är det inte helt enkelt, men den senaste händelseutvecklingen på området har gjort att det finns en större grundkunskap hos allmänheten.
– Jag tror de flesta nu ungefär förstår vad Chat GPT är och var det kommer ifrån. Maskininlärning är inte längre ett okänt begrepp för folk. De olika forumen, som FN:s AI-råd, kommer också bidra till ökad kunskap och att fler experter kan uttala sig om ämnet och ge konstruktiv input till beslutsfattarna. Men det är en ganska lång process.
Manifestationen för att sätta kärnvapenförbudet på världens agenda, med medlemmar i den internationella kampanjen för ett kärnvapenförbud (ICAN) där de svenska organisationerna Svenska freds, IKFF Sverige och Läkare mot kärnvapen ingår. Fotograf: Kerstin Bergeå
När det andra statspartsmötet för FN:s kärnvapenförbud inleds i dag deltar inte Sverige som observatör vilket man gjorde i fjol. Enligt regeringen är ett kärnvapenförbud inte förenligt med Natomedlemskap, och enligt en ny rapport är det “tydligt att den svenska Natoprocessen redan har påverkat Sveriges politik för fred och nedrustning“.
Många frågar sig hur Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning av kärnvapen som Natomedlem, och det står klart att innevarande regering i alla fall inte tänker göra det genom att ansluta sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud, Treaty on the prohibition of nuclear weapons (TPNW). Inte heller den tidigare regeringen visade någon större entusiasm, trots att Sverige var med och förhandlade fram förbudet 2017. Fram till att det trädde i kraft i januari 2021 har Sverige avstått från att rösta om en årlig resolution från FN:s generalförsamling som välkomnar antagandet av TPNW och uppmanar alla stater att underteckna, ratificera eller ansluta sig till den ”så snart som möjligt”. I oktober 2022 röstade Sverige för första gången emot. Då hade man deltagit som observatör vid det första mötet mellan stater som är parter i TPNW, som hölls i Wien i juni 2022, men inför det andra statspartsmötet inleds i dag vid FN:s högkvarter i New York har utrikesminister Tobias Billström meddelat att man inte ämnar närvara.
I ett svar till riksdagsledamoten Laila Naraghi (S) skriver Billström att ”[r]egeringen anser att Konventionen om förbud mot kärnvapen har ett flertal brister och erbjuder inte en trovärdig eller effektiv väg mot vare sig kärnvapennedrustning, ickespridning eller ett främjande av fredlig användning av kärnteknik”. Vidare anser regeringen att ”TPNW, till följd av sin utformning, inte är förenlig med de åtaganden som följer av ett medlemskap i Nato”, och av dessa skäl kommer Sverige inte att delta som observatör vid statspartsmötet.
Inte förvånande att Sverige uteblir
I en pågående rapport undersöker Svenska freds och Svenska läkare mot kärnvapen hur ett svenskt Natomedlemskap påverkar Sveriges nedrustningspolitik. Den senaste delrapporten konstaterar ”[a]tt Sverige inte deltar på det andra statspartsmötet i New York är ett tydligt tecken på att Sveriges röst för kärnvapennedrustning försvagats.” Samtidigt är det inte förvånande, då konventionen går helt på tvärs mot Natos grundvalar.
– Konventionen innebär ett totalförbud för alla kärnvapenrelaterade aktiviteter, så det är väldigt tveksamt om man kan vara med och samtidigt åberopa Natos kärnvapenparaply. På så vis har regeringen en poäng, men vi hade hoppats att man istället går in och avsäger sig delaktighet i alla kärnvapenrelaterade aktiviteter, säger Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) och på plats i New York som observatör vid mötet.
Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen. Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin
Enligt nyligen nämnda riksdagsskrivelse kommer regeringen att ”fortsätta sitt arbete för kärnvapennedrustning inom ramen för Icke-spridningsavtalet för kärnvapen (NPT) och genom aktivt deltagande i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning”, men icke-spridningsavtalet har hittills visat sig som ganska tandlöst och riskerar att braka samman, säger Josefin Lind.
– Bara fem av nio kärnvapenstater är med och de fem stater som provsprängt tilläts ha kvar kärnvapen så det finns en stor frustration. Kärnvapenstaterna har inte förhandlat om nedrustning, det är upp till dem själva att bestämma takten, det finns ingen tidsplan.
”Spiken i kistan”
Det svenska arbetet för nedrustning i världen är inte heller något som imponerar på Josefin Lind.
– Vi förväntar oss egentligen att det helt kommer försvinna. Den här regeringen, liksom den förra, har sagt sig vilja vara en aktiv röst för nedrustning och att man ska fortsätta med det i Nato, men det finns inga exempel på något annat land som har gjort det. Vi har uppmuntrat dem att ta kontakt med andra länder, som Tyskland och Norge, där frågan har diskuterats, men det finns inga som helst sådana initiativ. Vi har sett det hända ända sedan ansökan, och att utebli från mötet är lite spiken i kistan.
Även Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå är i New York för att bevittna mötet. Att Sverige nu accepterar Natos kärnvapendoktrin gör det svårare att verka för nedrustning, menar hon.
– Sverige ställer sig inte heller längre bakom det humanitära initiativet för kärnvapennedrustning. Ett svenskt Natomedlemskap skulle riskera att ytterligare försvaga Sveriges röst för nedrustning.
Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå. Foto: Svenska freds
Hon påminner om att Nato vid flera tillfällen har uttalat att Natostater inte kan vara part till TPNW samt att de aldrig kommer att erkänna att TPNW är sedvanerättsligt bindande.
– Svenska Freds kräver fortsatt att Sverige ansluter sig till TPNW och därmed officiellt blir del av arbetet för fullständig avveckling av kärnvapen. Så länge kärnvapenstaterna har kvar sina kärnvapen och försvarsallianser bygger sin säkerhetspolitik på kärnvapenavskräckning hotas mänskligheten av total förödelse, skriver Kerstin Bergeå till Syre.
Motståndet till trots är förbudskonventionen inte verkningslös, tror Josefin Lind.
– Man får se det som ett sätt att utöva påtryckning och stärka normen mot kärnvapen när man åkallar den här konventionen. Man kan sätta press och göra det mer obekvämt, och också faktiska saker som att stater inte kan finansiera tillverkning av kärnvapen; det är miljarder dollar som har avinvesterats sedan konventionen antogs. Vi hoppas ju att någon Nato-stat vågar gå med i konventionen som också vill ifrågasätta avskräckning. Och vi ser på hur kärnvapenstaterna och Nato agerar att de är rädda, de har försökt se till att förhandlingarna inte blir av och försökt få länder att inte delta, och USA har försökt få stater att avratificera sina avtal.
Viktig fond för offer
Under veckans möte ska statsparterna följa upp den handlingsplan som antogs förra året, och de arbetsgrupper som då upprättades ska också rapportera sitt arbete, inte minst avtalets artikel 6 och 7 som handlar om stöd till offer för till exempel provsprängningar och sanering av miljö som skadats av sådana, något man vill upprätta en fond för.
– Ur fonden ska stöd kunna sökas, det är en viktig fråga som ska tas upp. Staterna kommer också få svara på hur de följt upp avtalen och implementerat dem i lagstiftning. Och så blir det troligen en ny deklaration eller handlingsplan.
– Kärnvapen måste nedrustas och förbjudas, det är den norm mötet pressar på för. Vi måste stärka tabun mot kärnvapen, konkluderar Kerstin Bergeå.
FN:s konvention om kärnvapenförbud och andra avtal
FN:s kärnvapenförbud (Treaty on the prohibition of nuclear weapons, TPNW) syftar till total kärnvapennedrustning och att stärka normen mot kärnvapen. TPNW förbjuder alla kärnvapenrelaterade aktiviteter, som att utveckla, testa, tillverka, anskaffa, inneha, lagra, använda eller hota med att använda kärnvapen och att stödja andra länders kärnvapenprogram. Icke-spridningsavtalet (fördraget om ickespridning av kärnvapen, Non-proliferation treaty, NPT)ochStockholmsinitiativet ifrågasätter å sin sida inte kärnvapeninnehav eller hot om användning av kärnvapen. Icke-spridningsavtalets syfte är att endast fem stater i världen ska tillåtas ha kärnvapen: USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland. Stockholmsinitiativets stegvisa punkter hänvisar endast till redan åtagna löften från kärnvapenstaterna om främst transparens och riskreducering. TPNW inkluderar alla stater. Hittills har 69 stater ratificerat eller anslutit sig till fördraget och 93 har undertecknat det.
Källa: Wikipedia, Svenska freds, International campaign to abolish nuclear weapons (ICAN)
För bästa användarupplevelse använder vi kakor där vi lagrar och läser in information om er användare. Om ni accepterar det så kan vi spara information om ifall ni är inloggade och vilka artiklar som blir mest lästa. Att tacka nej kan påverka vissa funktioner och användarupplevelsen. Det gör det också svårare för oss att bedriva vårt uppdrag, att leverera den bästa gröna journalistiken.
Du kan när som helst ändra inställningarna genom att klicka på den gröna fliken i nedre högra hörnet eller "Mer" i menyn.
Funktionella
Alltid aktiv
För att sidan ska fungera som det ska använder vi oss av kakor. Kakorna i den här kategorin kan inte väljas bort eftersom de är nödvändiga för er läsupplevelse.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
För vår överlevnad är det fullständigt nödvändigt att vi kan redovisa statistik över antalet besökare vi har. Vi använder också statistiken för att fatta kloka beslut om vad ni läsare är mest intresserade av att läsa.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
För att nå ut använder vi oss av marknadsföring, men också för att få inkomster.