Den lilla spökbyn Aceredo gjorde i nordvästra Spanien blev i februari världskänd, då den för första gången sedan Lindosodammens vatten täckte byn 1992 återigen blev helt synlig. Orsaken: den extremt torra vintern, som inte bara drabbat Spanien, utan också Portugal och Italien.

I Spanien räknas nu den gångna vintern som den näst torraste på 60 år, efter vintern 2011/12. Det har bara regnat 45 procent av den nederbörd som brukar falla.

Samtidigt är det också den fjärde varmaste vintern på 60 år – efter 2019-2020 och 2015-2016.

– Under de senaste sex åren har tre av de fyra varmaste vintrarna sedan 1961 registrerats, sade Rubén del Campo, talesperson för den statliga väderbyrån Aemet, enligt La Vanguardia.

Han anser att detta tydligt visar på att vintrarna blir allt varmare i takt med klimatförändringarna.

Hårt slag mot jordbruket

Den torra vintern slår redan hårt mot jordbrukarna i landet.

– De senaste två, tre åren har varit torra, med en tendens till mindre och mindre regn”, säger Andrés Góngora, en 46-årig tomatodlare i södra Almería, till Euronews.

Han konstaterar att de som odlar spannmål har det ännu värre än han själv.

– Spannmålsskördarna för i år har gått förlorade, säger han.

Po-floden i kris

I norra Italien har det nu gått 100 dagar utan något regn, något som på flera håll fått Po-flodens bänkar att torka upp nästan helt.

– Vi är i mitten av mars men vattensituationen i Po-floden är allvarlig, som om den redan vore i juli, säger Carlo Carli, president för branschorganisationen Confagricoltura i områdena Forlì-Cesena och Rimini, till tidningen Chiamamicitta.

Situationen kommer göra det svårt att sätta igång bevattnings-säsongen som brukar ta fart i mars, och myndigheterna räknar med att få göra undantagstillstånd för att kunna ta ut vatten för bevattningen. Redan nu är odlingarna, som pågår även under vinterhalvåret, hårt drabbade.

Ettore Prandini, chef för branschorganisationen Coldiretti, ger en uppskattad siffra till Corriere della sera på hur mycket förlusterna kan vara värda: ”Cirka en miljard euro”, säger han och lägger till att den närmaste veckan inte heller ser ut att utlova något regn.

En bieffekt av de låga vattenstånden är att Adriatiska havet nu börjat komma in i flodbäddarna. De kryper inåt land i flera kilometer och för jordbruket innebär det att det salta vattnet tränger in på fälten och att ingenting kommer att växa där.

Även i Portugal har vintern varit torr. I snitt har det bara fallit 45 procent av det regn som brukar komma. Även de vanligtvis blötare områdena i norr har varit torra och det har till och med brutit ut skogsbränder under vintern, rapporterar Euronews. 

De två ministrarna gjorde inga försök att bortförklara svensk skolas resultat i den senaste Pisamätningen.

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin, säger Pehrson på en presskonferens.

– Det är tydligt och direkt tragiskt att vi har ett bildningsland där färre kan läsa och ett ingenjörsland där färre kan räkna.

Skolminister Edholm kallar den sämre läskunskapen för ”inget annat än en läskris för Sverige”.

Tillbaka till grunden

Liberalerna har varit med och utformat en stor del av dagens skolpolitik, även om Sverige haft en S-ledd regering mellan 2014 och 2022. Bland annat genom det så kallade januariavtalet som L hade med den S-ledda regeringen.

– Vi tycker att man skulle gjort mycket mera, med fokus på tidiga insatser, säger Pehrson.

– Kom ihåg också att den tidigare uppgången (i Pisamätningarna) skedde efter ett antal viktiga liberala reformer på skolområdet.

Enligt Pehrson är vägen framåt nu att gå tillbaka till grunderna i skolan, med mer läsa, räkna och skriva tidigt och mer stöd tidigt till elever.

– Vi behöver fokusera mer på att läsa, räkna och skriva under de första skolåren, det är då grunden läggs, säger hon.

Dessutom vill han och Edholm se mindre skärmtid i skolan och mer ordning och reda.

Del i skulden

Skolministern pekar på en sak där hon tycker att Liberalerna har del i skulden för de fallande Pisaresultaten – synen på friskolesystemet.

– Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning, säger Edholm.

Hon pekar på att friskolor har en lägre andel behöriga lärare och på hur medel fördelas mellan kommunala skolor och friskolor.

De två ministrarna är också bekymrade över att svensk skola inte längre klarar av att jämna ut skolresultaten för elever med olika uppväxtvillkor. Pehrson pekar på en ”missriktad och otillräcklig” integrationspolitik som en orsak.

Satsningar på ökade resurser till utsatta skolor har gjorts, men Edholm kan inte peka ut exakt varför likvärdigheten ändå inte förbättrats. Hon tror att svaret måste sökas bland lärarnas och rektorernas förutsättningar.

– Vi har en stor skolfrånvaro, vi har problem med psykisk ohälsa, elevers användning av sociala medier, som inte bara påverkar den psykiska hälsan utan också skolresultaten, säger Edholm.

De två ministrarna pekar också på behov av ökad statlig styrning för att skolorna ska bli mer likvärdiga.

På presskonferensen får de frågor om varför regeringen inte ökar statsbidragen ännu mer till kommunerna, så att de inte behöver göra besparingar på skolan.

– Vi har naturligtvis ett väldigt stort ansvar, därför gör vi också stora satsningar inför nästa år, till exempel mer läroböcker, stora satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver det allra mest, säger Edholm.

– Kommunerna måste ju också ta sitt ansvar naturligtvis. Skolan är kommunaliserad och de flesta kommunalpolitiker vill ha det så. Jag menar att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

UBI4all är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att informera och bedriva opinionsbildning kring basinkomst. Den drogs igång 2020 och har flera lokala representanter runt om i Europa. Den årliga basinkomstutdelningen sker via ett lotteri där alla över 16 år kan medverka och är finansierat via crowdfunding. De som bidrar kan anmäla sig för att bli så kallade beavers (bävrar), då har man också automatisk chans att vinna lotteriet.

Sista anmälningsdag är 15 december och själva lotteriet går av stapeln 17 december. Basinkomsten består av en månatlig utdelning av 800 euro vilket ger 9600 euro för ett år.

Inspirationen kommer från den tyska organisationen Mein Grundeinkommen som har haft ett liknande projekt sedan 2014.

Så här berättar Helwig Fenner, initiativtagare till lotteriet, om tanken bakom:

“Vi satt en grupp UBI-aktivister i Hannover i Tyskland en kall dag i januari på ett kickoff-möte för att dra igång en kampanj inför EU-petition för basinkomst. Det var då jag kom på idén om ett europeiskt basinkomstlotteri, vilket möttes av en lång tystnad. Sedan ropade någon, vilken bra idé! Och sedan fanns inga tveksamheter. Jag har själv arbetat med Mein Grundeinkommen under sex år”, berättar Helwig Fenner, för sajten Pressenza.

Från början riktade UBI4all in sig mot Europa men efter anmälningar från personer i länder som Sudan, Sydkorea, Nigeria, Malaysia, Malawi, Chile, Brasilien, Sydafrika och USA, har man öppnat upp för deltagare från hela världen. Flest registrerade kommer från Italien, där över 17 000 visat intresse. I skrivande stund har över 40 000 personer anmält sig.

En regel är dock att inget land eller person ska kunna vinna två gånger i rad, så detta år är Tyskland undantaget. De personer som är månatliga givare, de så kallade bävrarna, är undantagna från landsregeln, skriver UBI4all.