Målen är tydliga, men politiken för att nå dit är bristfällig, säger Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och en av forskarna bakom studien.

De nio länderna runt Östersjön har sedan 2007 en gemensam åtgärdsplan – Baltic Sea Action Plan – för att rädda havet. Där finns konkreta mål och åtgärder för att minska utsläppen.

Arbetet sker inom ramen för Helsingforskommissionen och redan 1998 kom de berörda länderna överens om grundläggande åtgärder för att begränsa jordbrukets miljöpåverkan. Mycket är inriktat på hantering av stallgödsel.

”Det är förvånande”

Sverige är bäst i klassen med flest införda åtgärder, men inget land har gjort allt.

– Det är förvånande. Samarbetet har pågått i ett par årtionden och fortfarande är det många grundläggande åtgärder som inte implementerats av länderna, säger Mark Brady.

Sämst är länderna i öst. Lettland, Litauen och Polen har till exempel inget tak för tillförsel av fosfor.

– Det mest uppenbara är den ekonomiska skillnaden mellan exempelvis Sverige och Danmark och de gamla östländerna, som har mycket lägre BNP. Medborgarna där har en lägre betalningsvilja för att rädda Östersjön. De har andra prioriteringar, då är det svårt nationellt att motivera hårdare tag, säger Brady.

Enligt studien skulle det behövas starkare lokala myndigheter och institutioner, som vattennämnder och rådgivningstjänster, i flera av länderna.

– I exempelvis Polen finns det tiotusentals lantbrukare som man skulle behöva nå. I synnerhet är gratis rådgivning väldigt viktigt, men det saknas där.

Kostnaderna varierar

Forskarna pekar också på att kostnaderna för att minska utsläppen varierar stort i olika länder. Det beror på lokala faktorer som klimat, jordart, struktur på jordbruket och ekonomi. En konsekvens är onödigt höga kostnader för att uppnå målen samt en upplevd orättvisa i fördelningen av kostnaderna.

– Baltic Sea Action Plan tar inte hänsyn till var det är billigast att minska utsläppen. Forskning visar att man kan minska utsläppen till en betydligt lägre kostnad om man fokuserar åtgärder på rätt plats, säger Mark Brady.
Kostnaderna skulle kunna omfördelas mellan länderna. Sverige skulle exempelvis kunna stötta Polen att genomföra åtgärder som får större effekt på havet än vad åtgärder i Sverige hade haft.

– Åtta av de nio länderna är med i EU, och EU har den institutionella makten att få länderna att leva upp till sina löften. Det finns mycket pengar inom jordbrukspolitiken, men i många länder används väldigt lite till att minska näringsutlakningen, säger Brady.

Fråga om överlevnad

I de nordiska länderna föreslås de frivilliga miljöstöden till jordbruket riktas om genom att kopplas till hur mycket en åtgärd minskar utsläppen. Detta för att få större miljönytta för pengarna.
I slutändan handlar det om havets framtid.

– 80–90 procent av Östersjön är drabbad av övergödning och omfattande bottendöd. Frågan är hur länge det unika ekosystemet kan överleva.

Fakta: Studie av miljöpolitiken

Studien har genomförts av forskare vid Agrifood Economics Centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Forskarna har tittat närmare på hur åtgärdsplanen för Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan) åtföljs av de nio länderna runt havet. Varje land har förbundit sig till att minska sina årliga utsläpp av fosfor och kväve med en viss mängd ton. Fokus har varit på jordbruket, som för Sveriges del står för 55 procent av näringsutsläppen i Östersjön.

Enligt studien är den nuvarande miljöpolitiken för Östersjön otillräcklig av tre skäl:

Många länder har inte genomfört de utlovade åtgärderna för att minska näringsutsläppen från jordbruket.

Viljan att minska utsläppen undermineras av en åtgärdsplan som är onödigt kostsam och som i vissa länder upplevs som orättvis.

Länderna i öst har svaga lokala institutioner medan andra har ineffektiva miljöstöd.

Källa: Rapporten ”Fungerar politiken för ett renare Östersjön?”

I den nya rapporten har djurrättsorganisationerna Compassion in world farming och Eurogroup for animals gjort en omfattande granskning av 180 000 djurtransporter under tiden oktober 2021 till april 2023. I vad de beskriver som en närmast kriminalteknisk process har de jämfört uppgifter från databasen och onlineverktyget Traces, där all information om transporter av djur och animaliska produkter ska finnas registrerade, med uppgifter från Eurostat, Google Maps, Ports.com and Marine traffic. Den sistnämnda ger information om realtider för fartygs resor. 

– Vår nya rapport avslöjar några djupt oroande problem, inte minst att de officiella uppgifterna är ofullständiga, felaktiga och kraftigt underskattar omfattningen av – och det djurlidande som orsakas av – EU:s långväga handel med levande lantbruksdjur, säger Peter Stevenson, chefspolitisk rådgivare på Compassion in world farming, i ett pressmeddelande. 

Enligt djurrättsorganisationerna loggas omkring 60 procent av resorna som att de börjar vid uppsamlingsplatser, men djuren kan ha transporterats från ursprungsgården i många timmar före detta utan att det finns något krav på att detta ska registreras.

Rapporten visar även att miljontals nötdjur och får genomgår långa, stressande sjöresor till Mellanöstern och Afrika för slakt eller gödning, ofta på fartyg i dåligt skick, vilket leder till värmestress, skadliga gaser, rörelsestress och svält. 

Många transporter registreras inte

Dessutom blir många av dessa djur aldrig registrerade i Traces. Det sker bara när transporten går genom ett annat EU-land. Alla resor som sker direkt från ett EU-land till ett land utanför unionen finns alltså inte med här. 

Rapporten visar också att 370 000 kalvar varje år tas från sina mammor strax efter födseln – många så unga som bara två veckor gamla – och får undermåligt med näring under långa resor. Även 300 000 lamm utsätts årligen för långa resor utan tillräcklig utfodring. 

Tusentals får och nötkreatur exporteras till avlägsna destinationer såsom Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Azerbajdzjan, Armenien och Georgien, resor som kan vara upp till tre veckor. Under 2022 exporterade EU cirka 30 000 dräktiga kvigor, vissa till länder i centrala och västra Asien som Uzbekistan och Kazakstan. 

Grisar flygs till Asien

Datan som samlats in visar också att Frankrike, Danmark och Nederländerna har exporterat grisar med flyg ända till Thailand, Filippinerna, Singapore, Vietnam och Kambodja. Detta handlar om suggor som avlats fram för att kunna föda många griskultingar. Mer än hundra transporter har skett från Danmark, där suggor som kan få upp till 17-18 griskultingar per kull avlats fram. 

Även 54 000 ton levande fisk, vilket motsvarar tiotals miljoner enskilda djur, transporterades mellan EU:s medlemsstater under 2019, i trånga utrymmen och med rutinmässig svält och fysiska skador som följd. 

– Även om vi visste att miljontals djur fick utstå grymma och onödiga resor i vinstens namn visar denna rapport att situationen är mycket värre än vi hade befarat. EU måste ta itu med detta som en brådskande fråga genom att förbjuda levande export av jordbruksdjur till länder utanför EU och införa tuffa nya regler för att skydda deras välfärd under transporter mellan och inom EU:s medlemsstater, säger Peter Stevenson i pressmeddelandet. 

EU-kommissionen väntas under onsdagen presentera ett nytt lagförslag kring nya regler för djurtransporter. Läckta dokument om lagförslaget har redan kritiserats av djurrättsorganisationer för att inte vara tillräckliga.

Två månader efter att han avsatts som talman i det amerikanska representanthuset meddelar den republikanske ledamoten Kevin McCarthy att han lämnar sin kongressplats vid årsskiftet.

Den 3 oktober tvingades Kalifornienrepublikanen McCarthy bort från sin talmanspost efter en historisk omröstning. Skälet var främst kritik mot att McCarthy samarbetat med Demokraterna för att få till en budgetlösning och en höjning av USA:s skuldtak.

McCarthy är den enda talmannen i historien som röstats bort från jobbet.

Förhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna om ett uppdaterat Tidöavtal är nu klart. Det uppger källor för TV4 Nyheterna.

Resultatet kommer att offentliggöras under den kommande veckan, uppger TV4. Enligt kanalens politiska kommentator ser det ut att innehålla samma sex ämnesområden som det ursprungliga avtalet: sjukvård, klimat, kriminalitet, migration och integration, tillväxt och hushållsekonomi och skola.