I onsdags, drygt två månader efter att statsminister Magdalena Andersson (S) sa att ett svenskt Natomedlemskap ytterligare skulle destabilisera läget i den här delen av Europa, lämnade Sverige tillsammans med Finland in sin medlemsansökan till Nato.

För Svenska Freds, Sveriges största fredsförening och en av få Natokritiska röster som har hörts i debatten, innebär regeringens beslutet en djup besvikelse. Men det är inte bara beslutet i sig, utan den blixtsnabba process som lett dit som upprör mest.

– Det är ett oacceptabelt snabbt fattat beslut. Jag känner mig frustrerad och ledsen över att Sverige söker medlemskap i Nato. Debatten har varit väldigt snäv och hätsk och väldigt få kritiska perspektiv har kommit fram. Processen har skyndats på och nu skickar vi in vår ansökan, säger Agnes Hellström, ordförande för föreningen.

Själv krävde Svenska Freds en folkomröstning i frågan, som skulle föregås av en bred folklig debatt om vad ett medlemskap faktiskt skulle kunna innebära för Sverige. Men så blev det inte. ”Det är en av de riktigt, riktigt dåligt idéerna”, sa utrikesminister Ann Linde till Ekot, och hänvisade till att en folkomröstning riskerade att leda till ”polarisering” i Sverige och ett ”smashläge” för dem som vill sprida desinformation. Svenska Freds anser att processen, med dess brist på tydlig information, strider mot demokratiska grundprinciper. Inte minst på grund av de frågetecken som finns kring kärnvapenfrågan.

– Vi har skyndat in i ett medlemskap där vi inte alls vet konsekvenserna av det, varken på kort eller lång sikt. Det har försvårat för ordentlig diskussion om vad det faktiskt innebär. Vi har inte kunnat ta ställning till de följder som ett medlemskap i Nato, som ju är en kärnvapenallians, kan få.

Står utanför FN:s konvention om kärnvapenförbud

Hela 78 procent, fyra av fem svenskar, vill att regeringen ska ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud som trädde i kraft 2021. Bland de socialdemokratiska väljarna är stödet ännu starkare och uppgår till 83 procent.

– Det är väldigt sorgligt att ett Natomedlemskap för svensk del innebär att vi behöver ge upp väldigt många år av aktivt ställningstagande mot kärnvapen. Det blir ju en motsägelse att jobba för nedrustning för kärnvapen och samtidigt gå med i en kärnvapenallians.

I samband med att utrikesminister Ann Linde presenterade sitt ställningstagande i Natofrågan hävdade hon också att ett svenskt Natomedlemskap inte skulle hindra Sverige från att arbeta för global kärnvapennedrustning. Men hennes föregångare, Margot Wallström, avgick efter att ha hamnat på kant med försvarsminister Peter Hultqvist i just kärnvapenfrågan.

2017 var Sverige ett av 122 länder som röstade för FN:s konvention om kärnvapenförbud, TPNW, i FN:s generalförsamling. Men internt höjdes röster om att ett undertecknande skulle skada Sveriges försvarssamarbeten med kärnvapenländer som USA, Storbritannien och Frankrike. I ett hemligstämplat brev adresserat till Peter Hultqvist (S) samma år varnade hans amerikanska motsvarighet Jamis Mattis att ett svenskt undertecknande skulle få negativa konsekvenser för Sveriges försvarssamarbete med USA. Och slutligen kom regeringens enmansutredning fram till samma beslut.

”Det är inte bara USA som har uttryckt detta, även Frankrike har sagt att om man undertecknar TPNW så befinner man sig på en annan planet, och frågan är om man vill vara där”, fastslog utredaren Lars-Erik Lundin.

Margot Wallström avgick i september 2019. Den 22 januari 2021 trädde FN-konventionen om kärnvapenförbud i kraft, efter att 50 länder ratificerat det. Bland dem fanns Sverige inte med.

”Upp till bevis”

Mot bakgrund av det gångna händelseförloppet har Svenska Freds svårt att se hur Sverige, som Natomedlem, skulle kunna arbeta för en kärnvapennedrustning i världen. För att visa att den är uppriktig i sina intentioner borde regeringen ha ratificerat avtalet innan en medlemsansökan skickades in, anser Agnes Hellström.

– Nu har en ansökan redan skickats in och det känns tyvärr ganska fjärran att regeringen skulle ratificera konventionen. Det är en motsägelse att gå med i en kärnvapenallians och samtidigt säga att man ska arbeta för nedrustning. Men det är upp till bevis. Vi ska driva på för att regeringen verkligen gör det de säger sig kunna göra inom Nato för kärnvapennedrustning, säger Agnes Hellström.

Men bristen på transparens inom Nato försvårar att som civilsamhälle och medborgare granska vilka punkter som faktiskt drivs på för svensk del, menar Svenska Freds.

– Det hänvisas redan nu ofta till sekretess i den svenska säkerhetspolitiska debatten. Det är ännu värre vad gäller transparensen inom Nato, vilket kommer göra det svårt att ta reda på vad Sverige gör och pressa på för att dessa frågor verkligen drivs igenom, säger Agnes Hellström och fortsätter:

– Att det inte går att granska detta är ett demokratiskt problem, då går det heller inte att få svar på om alla de farhågor vi har med ett medlemskap är befogade.

Med tanke på hur snabbt politiken kan vända i stora frågor som rör liv och säkerhet vill Svenska Freds också att regeringen klubbar igenom en lag som tydligt klargör att inga kärnvapen får placeras i Sverige, varken under freds- eller krigstid.

– Vi har ju sett hur snabbt politiska beslut kan förändras om de inte skyddas av till exempel lagar eller internationella konventioner. Därför bör politikerna klubba igenom lagar för vad de har lovat.

Föreningen är också oroad över hur det pågående kriget snabbt har hamnat i skymundan, i och med Natodebatten. Under tiden fortsätter EU att handla gas och olja från Ryssland, samtidigt som man ständigt förser Ukraina med vapen.

– Vi fortsätter att handla med och tillföra resurser till Rysslands krigsmaskineri, samtidigt som vi skickat vapen till konflikten. Det är en kombination som leder till att vi göder kriget och riskerar att förlänga och förvärra situationen, säger Agnes Hellström.

Medlemmar strömmar in

För fredsrörelsens del fortsätter kampen. Svenska Freds har varit bland få Natokritiska röster som hörts i den svenska Natodebatten, och nu växer föreningen explosionsartat.

– Vi märker ett fortsatt oerhört starkt stöd. I debatten har vi framställts som den enda kritiska rösten, vilket ju inte stämmer. Men det har fått många att söka sig till oss. Den senaste veckan bara har vi fått tusen nya medlemmar.

Sedan krigsutbrottet har över 2500 människor sökt medlemskap i föreningen, som nu närmar sig ett medlemsantal på 10 000. Det är ett tecken på att beslutet om att gå med i Nato och den snabba process som föregick det, inte är förankrat hos befolkningen, enligt Agnes Hellström.

– Det har vi inte haft på många år. Det visar hur många det är som upplever att detta är ett beslut som har fattats över våra huvuden. Många hör av sig och uttrycker stor frustration men också tacksamhet för att vi står upp för nyanser och motargument i den här väldigt stormiga, framrusande vägen mot Nato.

Men även om den svenska utvecklingen är en besvikelse för fredsrörelsen, tror de på att en förändring är möjlig.

– Vi har kämpat för fred i 139 år och vi har mött motstånd många gånger förr. Vi kommer aldrig ge upp, vi vet att det går att vända saker och att många, många tycker som vi, säger Agnes Hellström.