När EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans presenterade det lagförslag som ska få bukt med den globala skogsskövlingen kallade han det för banbrytande. Förslaget skulle inte bara angripa den illegala skövlingen, utan omfatta all skog som degraderats eller avskogats efter den 31 december 2020.

Förslaget fick överlag ett positivt mottagande av miljörörelsen, även om flera organisationer velat se en skärpning. Men Sverige har i Europeiska rådet varit kritiska, bland annat för att förslaget förutom avskogning också riktar in sig på att förhindra skogsutarmning, vilket man från svenskt håll befarar ska påverka hur Sverige ska kunna bedriva skogsbruk.

– Det ska inte detaljregleras av Bryssel, sa landsbygdsminister Anna-Carin Säterberg (S) i februari när hon intervjuades av Sveriges Radio apropå förslaget.

Desto bättre mottagande har det initialt fått av EU-parlamentet. EU-parlamentarikern Karin Karlsbro är handelsutskottets huvudförhandlare för förslaget och ser det som en bra utgångspunkt.

– Liberalerna, till skillnad från regeringen, anser att skogsutarmning behöver inkluderas i förslaget för att det ska vara effektivt nog men att definitionerna däremot behöver se till att ta i beaktning att hållbart skogsbruk ser olika ut i olika typ av skog i världen, säger hon i ett uttalande.

"EU ska sätta höga krav"

Definitionerna är däremot inget som handelsutskottet arbetar med, som istället har ansvar över de delar av förslaget som rör just handeln med länder utanför EU. Där vill Karin Karlsbro bland annat se förbättringar för att inte handeln med fattigare länder ska drabbas.

– Om EU ska sätta höga krav på vad som får importeras, och det borde vi göra, så måste vi också satsa resurser på att hjälpa producenter och fattiga länder att kunna leva upp till kraven, säger Karin Karlsbro.

Hur definitioner av till exempel skogsutarmning ska se ut är något som kommer att behandlas av parlamentets miljöutskott. Omröstning i hela parlamentet väntas i juni eller september. Efter det väntar förhandlingar med EU-kommissionen och EU-rådet.

Mellan 1990 och 2008 stod EU:s konsumtion för runt 10 procent
av den globala avskogningen, enligt en uppskattning från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

Läs mer: 

Vår aptit på varor skövlar regnskog ska stoppas med nytt EU-förslag

Med flera samtida aktioner i Sverige och Finland under lördagen ville aktivisterna öka medvetenheten om Stora Ensos skadliga skogsbruksmetoder (såsom kalhyggesbruk) i Norden och hur företaget i flera länder i det globala syd är ansvarigt för miljöbrott och brott mot mänskliga rättigheter.

”Stora Enso är direkt ansvarigt för fysiskt våld, tvångsförflyttning av lokalbor och den katastrofala utarmningen av sötvattensreserver i Uruguay och Brasilien. Det högintensiva skogsbruket måste upphöra. Skogsbruket måste verka i balans med naturen samt vara socialt rättvist och ekonomiskt hållbart”, säger Sofia Olsson från Skogsupproret i ett pressmeddelande.

Vid massafabriken i Gävle hade aktivister från Skogsupproret, Take Concrete Action, XR Stockholm, XR Uppsala och XR Gävle satt upp banners som kräver stop för ”eko-mord”. Samtidigt demonstrerade aktivister från Elokapina (Extinction rebellion Finland) i Helsingfors, Rebellmammorna i Stockholm samt Extinction Rebellion i Malmö, alla med samma budskap.

En av världens största massaproducenter

Stora Enso är en av världens största producenter av pappersmassa och papper och en av de största privata skogsmarksägarna. Företaget är delägare i enorma eukalyptusplantage och massafabriker i flera länder i det globala syd. I Uruguay äger Stora Enso en av världens största massafabriker, Montes Del Plata, och kontrollerar tillsammans med det chilenska företaget ARAUGO cirka 250 000 hektar eukalyptusplantager.

Under våren 2023 uppstod en vattenkris utan motstycke i landet, något som skapade en stark nationell rörelse för vatten. Rörelsen höll skogsbolagen särskilt ansvariga för deras oansvariga användning av vatten, då eukalyptusplantage kräver omfattande bevattning.

Aktivisterna hänvisar bland annat till en rapport som visar hur Stora Enso och samarbetspartner har tillskansat sig mark genom så kallad land grabbing, där småbönder och urfolksgrupper har fördrivits med våld från sina traditionella marker i processen.

De kräver därför att Stora Enso återlämnar mark som tillhör urfolksgrupper och småjordbrukare och att Stora Enso bör finansiera program för återskapande av naturområden (”rewilding”) som förvaltas av lokala urfolksgrupper och småjordbrukare.

Demonstranterna i Sverige kräver också att den svenska regeringen inför ett omedelbart moratorium för avverkning av all återstående så kallad kontinuitetsskog (skog som aldrig varit avverkad) och förbjuder kalhyggen. De kräver även fritt och informerat förhandssamtycke i alla samrådsprocesser som rör traditionella samiska marker och en rättvis övergång från ett högintensivt skogsbruk till naturnära skötselmetoder; för att skydda biologisk mångfald, skogarnas kollager och mänskliga rättigheter.

Med 462 för och 134 emot, skickade EU-parlamentet idag en signal till Cop28, att fossila subventioner måste avskaffas så snart som möjligt – senast 2025. Uppmaningen gäller globalt – och även indirekta subventioner. Parlamentet vill också efter dagens omröstning tredubbla den förnybara energin samt fördubbla energieffektiviseringsåtgärder till 2030 och stoppa alla nya investeringar i extraktion av ny fossil energi.

Under Cop28 som äger rum i Förenade arabemiraten, Dubai, ska den första globala översynen av ländernas klimatplaner göras sedan Parisavtalet trädde i kraft. EU-parlamentets resolution begär att alla länder stärker sina klimatåtaganden och bidrar till sin ”rättvisa andel”, av de utsläppsminskningar som krävs för att nå Parisavtalets temperaturmål.

– Nu är inte tiden att pausa klimatarbetet och ge andrum till omställningen. Investeringar, bidrag, satsningar och fullständig finansiering krävs. Vi måste inse att vi befinner oss i ett klimatnödläge, säger Pär Holmgren (MP).

En fråga som med stor sannolikhet kommer att bli en av många tvistefrågor är ordval i det slutdokument som klimattoppmötet ska komma överens om. Vid tidigare toppmöten har det setts som en framgång att kol ska fasas ”ned”. Om Cop28 kan enas om en starkare formulering och om det kommer att inkludera olja och gas, återstår att se. Men enligt resolutionen ska EU-parlamentet inte ställa sig bakom ett sådant dokument, om det tillåter vad som på engelska heter ”abatement technologies for fossil fuels. Det kan vara alltifrån att byta bränsle, så att utsläppen blir mindre eller fånga in koldioxid vid källan och begrava det under mark.

Resolutionen kommer att utgöra det mandat som EU-parlamentet kommer att ha under förhandlingarna i Dubai, där bland annat Emma Wiesner från Centerpartiet i Sverige ingår.

Det var sommaren 2022 som EU-kommissionen lanserade ett förslag på en förordning som innehöll ett mål om att minska användandet av bekämpningsmedel med 50 procent till 2030. Även den risk som bekämpningsmedel innebär skulle reduceras med 50 procent till 2030 – ett mål som EU också ställde sig bakom i samband med att ett globalt avtal för att rädda den biologiska mångfalden klubbades på Cop15 i Montreal förra året.

I förslaget skulle lantbrukare i första hand använda en miljövänlig metod för att förebygga skadedjur och prioritera alternativa metoder för skadedjursbekämpning, där kemiska bekämpningsmedel endast används som en sista utväg. Något som skulle gynna pollinerare och därmed också lantbruket.

Men förslaget, som välkomnades av miljöorganisationer, fick ett minst sagt ljumt mottagande av flera lantbruksorganisationer, som befarade att det skulle slå mot produktionen och leda till ekonomiska bakslag. Något som i sin tur fick mothugg från ett upprop av forskare. De menade tvärtom att mindre bekämpningsmedel är en förutsättning för en hållbar matproduktion.

Besvikelse och glädje

I veckan nådde förslaget EU-parlamentets miljöutskott. Men Sarah Wiener, den tyska gröna EU-parlamentariker som hade ansvar för att ta fram ändringsförslag, fick inte med sig utskottsmajoriteten vid en omröstning i veckan.

– En bitter besvikelse för mig som rapportör. Men en ännu större besvikelse för vår miljö, sa Sarah Wiener på en presskonferens efteråt.

Miljöpartiets ledamot Pär Holmgren (MP) uppger på X att han röstade nej till det slutgiltiga förslaget, då det försämrats till den grad att det blivit ”ett tomt skal” som han ansåg ”inte skulle ha gjort någon skillnad jämfört med de (otroligt bristfälliga) direktiv som vi redan har”. Jessica Polfjärd från Moderaterna berömmer däremot sig själv för att ha bidragit till att sänka lagförslaget helt och hållet, genom att också rösta nej till att ge rapportören en chans att lägga fram ett nytt förslag i utskottet.

”Glad över att Europaparlamentet i dag förkastade ett förslag som hade hotat Europas lantbruk och vår livsmedelsförsörjning. Vi röstade också emot att ge den gröna rapportören en ny chans i utskottet, eftersom de inte är intresserade av att hjälpa lantbruket”, skriver hon på X.

”Ett kulturkrig mot vetenskapen”

I somras var det nära att högergruppen i EU-parlamentet skulle ha sänkt den förordning som ska få medlemsländerna att restaurera minst 20 procent av unionens land- och vattenyta till 2030. Men den gången gick lagen igenom, om än på håret, först i EU-parlamentets miljöutskott och sedan när hela parlamentet var samlat. Det efter att flera ledamöter från högergruppen EPP brutit med partigruppspiskan och röstat för förslaget.

European environmental bureau, ett nätverk av cirka 180 miljöorganisationer, skriver i ett pressmeddelande att de noterat vad de beskriver som en oroväckande trend inför det kommande EU-valet: ”Ett kulturkrig mot vetenskapen. Kortsiktiga valkalkyler och egenintressen driver EU:s beslutsfattare att spela med vår hälsa och våra ekosystem. Några få tjänar på det, vi alla förlorar.”

Läs mer: Vinst för våtmarker när EU nådde kompromiss om restaureringslag