EU-kommissionen presenterade idag ett förslag till en plan på hur gaskonsumtionen i unionen kan minska med 15 procent fram till mars 2023. Informationskampanjer, byte till andra energislag och i sista hand en obligatorisk skyldighet att minska gasbehovet. Det är några av byggstenarna.
”Europeiska unionen står inför en risk för ytterligare strypningar i gasförsörjningen från Ryssland, på grund av att Kreml gjort gasexporten till ett vapen, med nästan hälften av våra medlemsstater som redan drabbats av minskade leveranser”. Det skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande idag.
På grund av det rådande läget är det därför bättre att koordinerat se till att minska gasförbrukningen i EU, skriver kommissionen.
Därför presenterar de nu ett förslag till en plan för att få ned gaskonsumtionen med 15 procent fram till den sista mars nästa år. Det handlar om att uppmuntra medlemsländerna att genomföra informationskampanjer för att minska energiförbrukningen generellt och att lägga fokus på att byta ut gasen mot andra energikällor.
Kol och olja "kan bli nödvändigt"
Där det är möjligt ska förnybara energikällor prioriteras, skriver kommissionen. Men det hela kan leda till att smutsigare energikällor används. ”Att byta till kol, olja eller kärnkraft kan dock vara nödvändigt som en tillfällig åtgärd, så länge det undviker långvarig koldioxidlåsning”, fortsätter de.
För att få till minskningen handlar det om att se till att såväl privatpersoner, offentliga kontor, fastighetsägare och industrin drar åt samma håll och gör det de kan för att få ner gasbehovet. EU kommer i sin tur att jobba för att se till att den gas som ändå används i unionen i större utsträckning kommer från fler länder än Ryssland.
Minskning kan bli obligatorisk
Förutom målet med en 15-procentig minskning presenteras också en slags alarm-mekanism, ”union alert”, som kan sättas igång om det råder en överhängande risk för gasbrist. Sätts den igång är tanken att det då införs en obligatorisk skyldighet för medlemsländerna att minska sin efterfrågan på gas.
I planen kan medlemsländerna också få vägledning i hur de kan prioritera vilka industrier som skulle kunna stängas ned först vid en eventuell gasbrist.
För att planen ska kunna träda i kraft måste två tredjedelar av medlemsländernas regeringar först godkänna den. Några länder har uttryckt motstånd mot planen och menar att de inte behöver ett EU som säger till dem hur de ska agera i frågan. Bland de länderna återfinns Polen, som har fyllt sina gaslager till 98 procent sedan Ryssland ströp gastillförseln i april.
Frågan kommer att diskuteras av representanter från alla EU-länder på fredag för att förbereda inför ett beslut då ländernas energiministrar möts på tisdag i nästa vecka.
