Radar · Inrikes

Nej till nationell kriskommission för vården

Flera fackförbund inom vårdsektorn har krävt att en nationell kriskommission granskar arbetsmiljön i vården.

Regeringen säger nej till kravet att arbetsmiljön i vården ska granskas av en nationell kriskommission. ”Regeringen måste tänka om. Läget är allvarligt och vårdens medarbetare behöver se att politiken tar deras arbetssituation på allvar”, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Efter publiceringen av en kravlista för bättre arbetsmiljö har facken Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal nu diskuterat åtgärdsförslag med socialminister Lena Hallengren (S) och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S).

Men mötet gav inga tydliga besked enligt Sofia Rydgren Stale.

– Det är positivt att de har kallat till mötet, men så klart hade vi önskat att man varit mer tydlig och konkret. Det är lätt att linda in saker i väldigt mycket ord som inte leder till någon konkret åtgärd, säger hon.

Socialminister Lena Hallengren (S):

– Vi är överens om att ge bättre förutsättningar för dem som jobbar, men också om hur man kan jobba vidare med arbetsgivare och Arbetsmiljöverket.

TT: Men ingen nationell kriskommission?

– Inte en nationell kriskommission så som de skrev i debattartikeln, men vi fortsätter ett nationellt engagemang för en bättre arbetsmiljö.

"Pandemin droppen"

Arbetsmiljöproblemen är inte nya enligt Läkarförbundet. Vården behöver organiseras om så att personalen får vila och återhämtning. Behovet har eskalerat under pandemin – som blev droppen, menar Rydgren Stale.

Även om regionerna har arbetsgivaransvaret anser hon att regeringen kan gå in på övergripande nivå.

– Vi har 21 regioner och 290 kommuner som bedriver vård. Då är det rimligt att de tar ett övergripande perspektiv och granskar arbetsmiljön och ger förslag på konkreta åtgärder.

Arbetsmiljö i vården är ett prioriterat område för regeringen, enligt biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.

Regler inte anpassade

TT: Hur ser du på att det förekommer stora arbetsmiljöbrister när arbetsgivaren är offentlig sektor?

– Dels är det både offentligt och privat, men det är klart att det aldrig är acceptabelt om arbetsmiljöregler inte följs. Dessutom: om det finns brister i nationell tillsyn, då måste vi återkomma till det, säger han.

En statlig utredning undersöker just nu förändringar av sanktionsmöjligheterna när arbetsmiljöföreskrifter överträds. I dag är regelverket inte alltid anpassat efter arbetsmiljöproblem som finns inom vården, utan utformat efter branscher som bygg- eller transportsektorn som dras med andra problem, enligt Johan Danielsson.

– En aspekt som upprör inom vårdsektorn är att finns pengar i många regioner, men att de inte används.

– Det är provocerande att många regioner stoltserar med stora budgetöverskott, medan medarbetare i vården går på knäna och att det även finns sparbeting, säger Sofia Rydgren Stale.

Fakta: Fackens krav

TT
1. En nationell kriskommission för bättre arbetsmiljö.
2. Strängare lagar mot arbetsmiljöbrott. Domstolar och Arbetsmiljöverket bör få ökade anslag och resurser samt vässade verktyg.
3. Den som smittats av covid-19 i arbete inom vård och omsorg ska få rätt till ekonomisk kompensation genom arbetsskadeförsäkringen.
4. Staten måste ta ansvar för att kompetensförsörjningen till vården ska fungera bättre.
5. Socialstyrelsen bör ta ansvar för att samordna vårdköerna för att hantera den uppskjutna vården och vårdköerna.
6. Rätten till vila och återhämtning för vårdens medarbetare måste bli grundbulten i hur vård organiseras.
Källor: Sveriges läkarförbund och Vårdförbundet