Genom samtal skapar vi handling och förändring, skriver Ida Arneson från föreningen Vardagens civilkurage. På veckans Under ytan berättar hon om deras projekt Klimatprata, en ickevåldsmetod som går ut på att med hjälp av träning göra sina samtal om klimatet mer konstruktiva.
I dokumentären Time for the F-word på SVT får vi en inblick i de sista dagarna, till och med timmarna, av hur förhandlingarna gick till på FN:s klimattoppmöte i Glasgow i november 2021. The F-word syftar på fossila bränslen, som för första gången omnämns i avtalet.
Dokumentären börjar med hur förhandlingsledaren Alok Sharma ber om ursäkt för hur mötet artat sig till de statsrepresentanter som samlats i rummet. Han darrar på rösten, torkar en tår. Det som utspelat sig precis innan är att delegater och förhandlare från de länder med mest makt plötsligt startat separata möten och till med och egna utkast till avtalet. Det pågår parallella samtal – samtal som förhindrar, försenar och förnekar de akuta åtgärder som krävs för att hantera klimatkrisen.
Känslor och saklighet
Vi får också se känslofyllda klimatsamtal från länder som är drabbade värst av klimatkrisen, kritiska klimatsamtal (som när Indiens miljöminister får höra att ”det ni har kommit fram till går emot forskning” av en journalist), protester, civil olydnad och många olika klimatsamtal.
Vi får se aktivister som sakligt förklarar hur avtalet innehåller massor med kryphål, men också aktivister som upprört, och med ilska visar känslor över makthavares passivitet inför krisen. Dokumentären visar tydligt att vi pratar om klimatkrisen på många olika sätt. Det spelar roll hur vi pratar om klimatet! Men den visar också att alla sätt att prata om klimatet inte är konstruktivt eller ens bra för klimatet. Därför behöver vi bli fler som tränar på samtal som skapar mer handling och förändring för klimatet!
Ickevåldsfilosofi
Inom ickevåldsrörelsen är träning en metod med lång tradition, tillsammans med metoder som civil olydnad och konflikthantering. Precis som vi måste träna för att bli bra på körsång, yoga eller att spela fotboll eller ett musikinstrument måste vi också träna vårt civilkurage, att prata konstruktivt om klimatet och på att skapa demokrati och jämlikhet.
Organisationen Vardagens civilkurage och projektet Klimatpratas träningsmetoder kommer ifrån ickevåldsrörelsen. Organisationen vilar på en ickevåldsfilosofi. Det betyder att vi dels tränar på att ingripa när vi möter förtryck, orättvisor eller problematiska uppfattningar om klimatkrisen i våra vardagar. Det innebär också att vi bjuder in till alternativ – det vill säga att vi bjuder in till de samhällen som vi faktiskt vill ha!
I våra klimatsamtalsträningar använder vi oss av rollspel och dialogövningar. Vi tränar bland annat på att bryta tystnadskultur, utmana maktlöshet, uppgivenhet och härskartekniker som finns kring klimatsamtal. Vi tränar även på att bemöta olika problematiska och förtryckande argument, attityder och beteenden för att istället skapa intresse, engagemang, organisering och handling. I träning utforskar vi olika samtalsformer, som känslofokuserade, engagerande, existentiella, visionära och kritiska.
Tre pelare
I Klimatprata har vi definierat att konstruktiva klimatsamtal vilar på tre pelare:
1. Erkännande av klimatkrisens extrema allvar.
2. Behovet av systemförändringar3. Kollektiva lösningar.
Alla tre behöver inte uttryckligen nämnas i ett klimatsamtal, men med samtalstekniker kan vi på flera sätt få in de olika pelarna i samtalet.
Om vi ska vi utveckla nya reflexer för att ingripa, samt för att prata konstruktivt om klimatet, behöver vi testa det praktiskt. Det räcker inte med att läsa om hur vi kan göra något. I en träning med Klimatprata och Vardagens civilkurage testar vi olika samtalstekniker vi kan använda i våra vardagliga klimatsamtal.
– Att vara medveten om saker och ting leder inte automatiskt till förändring. Så det som är fett med träning är att jag tränar på att ingripa. Jag använder min kropp och min röst på olika sätt för att skrida till handling. Det kan till exempel vara att gå från att vara passiv till aktiv genom att ställa en fråga som ”Okej, vad ska vi göra? Låt oss planera, låt oss ansluta oss till klimatrörelsen”, säger Frida Ekerlund, projektledare för Klimatprata.
Vetenskap och klimaträttvisa
En samtalsteknik kan vara det som vi beskrev ovan – hur journalisten ställde sin kommentar (peka på fakta, agera med förvåning eller utgå från att vetenskap är normen) eller som aktivisterna – agera sakligt såväl som med ilska. Samtalstekniker kan alltså vara både snäva och breda, alltifrån att ge en uppmaning till att lyfta in klimaträttvisa i samtalet.
Vardagens civilkurage har gjort en film där fyra civilkuragetränare berättar om klimatsamtalsträning. Den hittar du här.
