Under förhandlingarna om det globala naturavtal som klubbades Montreal igår, var EU en av de pådrivande krafterna för att höja ambitionen. Något som kunnat ske, mycket tack vare den gröna giv som lanserades 2020 och som ska göra unionen inte bara koldioxidneutral utan också bana väg för en grön omställning.

Men även om flera viktiga lagstiftningspaket klubbats på klimatområdet, har det gått trögare med förslag som ska förbättra tillståndet för våra arter och ekosystem. Efter att EU:s miljöministrar antog rådslutsatser om en strategi för den biologiska mångfalden i oktober 2020, uteblev verkstan. Detta angav kommissionen som en orsak till att den i somras la fram ett förslag på en skarp lag som ska förpliktiga länderna att göra insatser för miljön, så som att återskapa fria vattenvägar och restaurera jordbruks- och skogsmark. Men i Sverige mötte lagförslaget snabbt kritik från branschorganisationen Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som såg stora risker för framtidens möjligheter att bibehålla och öka produktionen av livsmedel och biobränsle. Kritik som också plockades upp av riksdagen.

– Om vi av det här förslaget och andra tvingas minska avverkningen i någon stor grad i Sverige innebär det mindre råvara och mindre investeringar till nya skogsprodukter. Men det är ju vår största potential för att bidra till förnybara produkter inom EU, sa Mats Nordberg (SD) under en riksdagsdebatt nyligen, där alla partier förutom L, V och MP röstade för att skicka en formell protest till Bryssel mot förslaget.

”Kommer att vara fokus på ordförandeskapet”

Om en tredjedel av av medlemsländernas parlament gjort som Sverige, hade kommissionen behövt ompröva sitt förslag. Så blev det inte, istället fick regeringen formulera en rad kritiska synpunkter, där de vill se förslaget ändrat inför de kommande förhandlingarna mellan medlemsländerna. Men när Sveriges miljö- och klimatministrar träffas idag, meddelar regeringen att den inte kommer att framföra sina synpunkter, enligt handlingar Syre tagit del av. Bakgrunden är Sveriges ordförandeskap, en roll som ska fungera som en neutral medlare – i syfte att föra lagförslag framåt. 

Strax innan miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) gick in i rådet i Bryssel, fick hon också frågor från reportrar på plats om hur hon tänkt driva frågan om lagförslaget i förhandlingarna. Enligt ministern har ”de svenska ståndpunkterna under lång tid framgått”, men att fokus nu är att ”ro besluten i hamn”.

– Så det kommer att vara fokus för det svenska ordförandeskapet och där hoppas vi att hela riksdagen sluter samman i att se till att Sverige driver ett framgångsrikt ordförandeskap i EU, säger hon.

”Det saknas en förståelse”

Vid sidan av förhandlingarna mellan medlemsländerna ska också EU-parlamentet mejsla fram en gemensam position som sedan ska jämkas mot den som miljörådet går fram med, innan lagen kan bli verklighet.

Pär Holmgren, miljöpartistisk politiker i EU-parlamentet, tror att en ordentlig uppförsbacke väntar lagförslaget, inte minst för att miljö ofta ställs mot näringsintressen, när förhandlingarna kommer in på frågor som påverkar skogs- och jordbruket.

– Det är precis som att man vill dela upp saker i sådant som är bra för miljön ”bara för att det är bra för miljön”, utan att förstå hur beroende vi är i vårt samhälle av existerande ekosystemtjänster, säger han.

Syre: Kommer det nya globala naturavtal som klubbades i Montreal under måndagen att göra någon skillnad för förhandlingarna i EU tror du?

– Det finns alltid en risk att medlemsländer och delar av jord- och skogssektorn försöker hitta kryphål, därför är det en svaghet att avtalet inte är mer strikt skrivet när det gäller bindande mål. Men det finns mycket bra i avtalet, det är inte snack om det, samtidigt är det just i genomförande som det måste ske.

Läs mer:

Ris och ros till EU:s plan för att återställa förlorade ekosystem

Svensk protest när EU vill återställa natur: ”Mycket riskabel politik”