Enligt EU:s gröna giv ska unionen vara på kurs mot en hållbar framtid. Men flera av de åtgärder som ska bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald har gått trögt. Några större framsteg har inte noterats efter att en strategi för den biologiska mångfalden antogs av EU-rådet 2020. Något som EU-kommissionen skriver är en orsak till att man i juni la fram ett förslag till en ny förordning för att återställa natur, det vill säga en skarp lag. När det blev känt välkomnades förslaget av bland annat Världsnaturfonden WWF.

– Den kan göra stora stor konkret skillnad, sa då Emelie Nilsson, sakkunnig för naturvårdspolicy på WWF till Syre.

Samtidigt stod det klart att flera branschorganisationer var starkt kritiska.

– I ett oroligt Europa med krig i Ukraina behöver Sverige se till dagens och framtidens behov. Vi behöver producera mer mat och mer förnybar energi. Då bör vi inte ta mark ur produktion, utan fokusera på insatser som inte står i strid med produktionen, sa Palle Borgström, ordförande för LRF i ett uttalande.

”Medför en detaljreglering”

När frågan var upp på miljö- och jordbruksutskottets bord i veckan, stod det klart att organisationen fått visst gehör för sina ståndpunkter. Fem av åtta partier röstade för att skicka en formell protest mot förslaget. Enligt utskottet går det utöver vad som krävs för att nå målen och är inte förenligt med den EU-princip som säger att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå.

Av handlingarna från mötet framgår att lagförslagets påverkan på skogsbruket och jordbruket är det som fått en majoritet av riksdagspartierna att se rött.

”Utskottet anser att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå”, skriver man i sitt ställningstagande.

Där framgår även att utskottet befarar att förslaget skulle påverka Sveriges möjligheter att bedriva en ”kostnadseffektiv politik”.

”Vidare anser utskottet att förslaget medför en detaljreglering när det gäller jordbrukets markanvändning och skogliga frågor som innebär att det går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen med förslaget”.

Men EU-kommissionen anser att förslaget är motiverat, bland annat på grund av ”att det krävs samordnade åtgärder i stor skala för att ta itu med förlusten och förstöringen av biologisk mångfald och skapa skalfördelar”.

Sveriges position avgörs i valet

Det är inte första gången som Sverige skickar in en formell protest mot EU-kommissionens försök att lagstifta på miljöområdet. Senast det skedde var när en förordning med syfte att stoppa avskogningen och utarmningen av skogar världen över var uppe på bordet. Även vid det tillfället argumenterade en riksdagsmajoritet för att EU inte hade rätt att stifta lagar som skulle påverka den nationella skogspolitiken. Men riksdagen gick bet. Endast Tjeckien lämnade in en liknande protest men inte på samma grunder, utan för att förslaget skulle innebära för stora administrativa kostnader.

Gustaf Lind på WWF säger i ett uttalande att veckans beslut ”befäster bilden av att Sverige är ett kompromisslöst nejsägarland i EU. Något han menar är en ”mycket riskabel politik när Sverige i vår ska vara ordförande i EU, då uppgiften är att få medlemsstaterna att finna kompromisser i för dem känsliga frågor”.

För att tvinga kommissionen att helt dra tillbaka ett förslag krävs att en majoritet av parlamenten skickar in en formell protest. Sker inte det kommer förhandlingar påbörjas med EU-rådet, där medlemsländernas regeringar är representerade samt EU-parlamentet. Hur Sverige till sist ställer sig till förslaget och den position som man kommer att driva i EU-rådet avgörs först efter valet.

V, L och MP reserverade sig mot utskottets ställningstagande. Det övergripande målet i det nya förslaget är att restaurera 20 procent av EU:s land och hav till år 2030. 

Läs mer: Regnskogen ska räddas men Sverige sätter hälarna i marken

Läs mer: Varningen: Så kan ekologisk utarmning bli ”det nya normala”