Det finns fler flyktingar i världen än någonsin tidigare sedan FN:s flyktingorgan UNHCR började räkna. Men trots det är Sverige ett av länderna som vill ta emot färre kvotflyktingar och begränsa asylinvandringen. ”Det är klart att när ett land går i motsatt riktning och minskar antalet kvotflyktingar skapar det stor oro för UNHCR”, säger Elisabeth Arnsdorf Haslund, UNHCR:s talesperson i Norden.
I reportage efter reportage visas bilder på flyktingar från världens alla hörn. I Somalia och flera andra länder på Afrikas horn är det torka och en svältkatastrof väntar bakom hörnet. 2,6 miljoner människor är på flykt inom landet och UNICEF har varnat för svält i tre regioner i landet i slutet av året. Matbristen är allvarlig i hela landet på grund av otillräckliga regnperioder flera år i rad.
I Afghanistan brer också svälten ut sig. Vid makten sitter talibanregimen. I Etiopien rasar fortsatt kriget mellan regeringsstyrkor, backade av Eritrea, och Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF), som i sin tur får stöd från Förenade arabemiraten. Hundratusentals människor har dött i striderna och av svält sedan kriget startade i november 2020. Enligt UNHCR är rekordmånga 103 miljoner människor på flykt i världen.
Men här uppe i norr är fokus ett annat. Enligt den nytillträdda utrikesministern Tobias Billström (M) ska svensk utrikespolitik fokusera på Europa och närområdet. Delar av biståndet ska också villkoras mot att länder arbetar med att förhindra ”irreguljär migration”, enligt Tidöavtalet. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har i flera intervjuer sagt att migrationspolitiken ska genomgå en stor förändring och landa på EU:s miniminivå på samtliga punkter. Bland annat ska rätten till familjeåterförening stramas åt ytterligare, och antalet kvotflyktingar minska från över 5000 till 900.
Elisabeth Arnsdorf Haslund är talesperson för UNHCR i Norden och säger att ”flera av elementen” i regeringens avtal med SD, det så kallade Tidöavtalet, är oroande.
– Sverige har traditionellt och långsiktigt bidragit till flyktingskydd, både hemma och i hela världen, och haft ett starkt globalt engagemang. Det är vi tacksamma för. Vi är nu ganska oroliga över några av de förslag som finns i Tidöavtalet och intentionen som tycks vara att införa en mer restriktiv politik när det kommer till flyktingskydd och integration, säger hon.
Sverige minskar antal kvotflyktingar
Det så kallade Tidöavtalet presenterades den 14 oktober. Där står det bland annat att antalet kvotflyktingar ska minska till 900 om året, jämfört med dagens över 5000. Dagen innan, den 13 oktober, hade UNHCR gått ut med en generell uppmaning till EU:s medlemsländer om att öka antalet kvotflyktingar.
När migrationsminister Maria Malmer Stenergard förra veckan besökte Nyhetsmorgon i TV 4 sa hon att Sverige länge har tagit emot flest kvotflyktingar i EU och att vi fortfarande kommer ligga relativt högt upp på listan trots att antalet minskar till 900. Enligt henne är det viktigt att minska invandringen kraftigt för att Sverige på sikt ska kunna fortsätta att hjälpa flyktingar. Civil Rights Defenders har granskat Tidöavtalet i sömmarna och är av en annan uppfattning. Enligt organisationens chefsjurist John Stauffer skulle grundläggande fri- och rättigheter inskränkas om förslagen i Tidöavtalet realiseras.
– Som människorättsorganisation är vi mycket oroade. Innebörden av Tidöavtalet visar att den globala trenden med populism och demokratisk nedmontering närmar sig även Sverige, säger John Stauffer i ett pressmeddelande.
Elisabeth Arnsdorf Haslund ser allvarligt på att Sverige väljer att minska antalet platser för kvotflyktingar.
– Det är en ganska betydande minskning. Varje år har vi har ett enormt gap mellan hur många kvotflyktingar världens länder erbjuder sig att ta emot och hur många som är i behov av vidarebosättning. Det är inte bara Sverige vi uppmanar att ta emot fler kvotflyktingar utan det är sedan många år tillbaka en uppmaning till hela världen. Att de länder som redan tar emot ska öka sina platser och att de som inte tar emot alls ska göra det. Det är klart att när ett land går i motsatt riktning och minskar antalet kvotflyktingar så skapar det stor oro för UNHCR, säger hon.
EU är långt ifrån rekommendationen
Att UNHCR gick ut med uppmaningen om att öka antalet kvotflyktingplatser dagen innan Tidöavtalet presenterades är en slump: det var också EU-ländernas deadline för att annonsera sina kvoter för kommande år.
– Vår rekommendation till EU:s medlemsländer är att de tillsammans ska ta emot 40 000 kvotflyktingar år 2023. Men idag är det långt ifrån det antalet. Det är viktigt att påpeka att vi inte säger att alla världens flyktingar är i behov av vidarebosättning utan det är de mest sårbara. Med sårbara menar jag inte att de alltid kommer att vara i behov av hjälp utan att de är utsatta på den plats där de befinner sig eller i sitt hemland. Det kan handla om kvinnor och barn i utsatta positioner eller personer som har flytt sitt hemland på grund av sin sexualitet eller religion, säger Elisabeth Arnsdorf Haslund.
Aftonbladet rapporterade nyligen om att anställda på Migrationsverket har uttryckt stor oro för den kommande kursändringen på intranätet efter att en artikel med uttalanden från myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik publicerats internt. Medan några anställda skrev att de ”vill gråta”, ”aj” och ”skakar på huvudet”, har andra svarat med att betona vikten av opartiskhet. Tjänstemännen på myndigheter ska följa regeringens direktiv.
"Kan ha kontraproduktiv effekt"
Men åtstramningarna i asylpolitiken har redan påbörjats. Sommaren 2021 fick Sverige en ny migrationslagstiftning. Den nya regeringen vill dock gå längre och ytterligare begränsa rätten till familjeåterförening genom att helt ta bort den för alternativt skyddsbehövande, och ha så hårda krav som EU-rätten tillåter.
– Det är stort fokus i Sverige på att förbättra integrationen, men det kan få en kontraproduktiv effekt att införa restriktioner på familjeåterföreningen. Om man bara går runt och är nervös och har ångest över vad som händer med ens familj riskerar det verkligen att påverka möjligheterna till god integration. Det är ett viktigt perspektiv tycker jag, säger Elisabeth Arnsdorf Haslund.
Något som också har begränsats är längden på uppehållstillstånd som redan idag är på EU:s lägsta nivå. I Tidöavtalet står det att ”asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade” och att ett förslag till ”utmönstrande av permanenta uppehållstillstånd” ska lämnas senast våren 2024.
– Om vi hamnar i en situation där allt fokus är på att skydd är tillfälligt så riskerar att undergräva stabiliteten och säkerheten som är själva meningen med internationellt skydd. Det är en klar risk för lyckad integration, säger Elisabeth Arnsdorf Haslund.
Läs också:
