Utanför fönstret på sjunde våningen i Malmö högskolas huvudbyggnad sveper vinden förbi stadens skruvade riktmärke, Turning Torso. Marwa Dabaieh skrattar till, apropå en fråga.

– Visst, det kan beskrivas som en trumpet, säger hon.

Inte Turning Torso, utan en till synes enkel konstruktion som hon hoppas ska göra det enklare för människor att leva under extrem hetta. Redan idag sker svåra värmeböljor som kan kopplas till klimatförändringarna. I takt med att vi fortsätter att släppa ut växthusgaser kommer de att bli vanligare, intensivare och mer långdragna, enligt IPCC. Koldioxidkranen behöver inte bara dras åt snabbt, mänskligheten måste också kraftigt öka sina åtgärder för att anpassa sig till den nya verkligheten, lyder klimatpanelens beska besked. För den lindring Marwa Dabaieh tror sig vara på spåren, är det enda som krävs vatten, lera, sol och vind.

– Min dröm är att kunna erbjuda det i små lådor med en enkel instruktion, så pass lätt att sätta ihop att även barn ska kunna göra det, säger hon.

Genom att låta luft sugas ut och in genom flera trumpetliknande föremål av lera, kan inomhustemperaturen sjunka avsevärt. Det genom att konstruktionen passivt får luftflödena att förändras, samtidigt som tillsatt vatten kan påverka temperaturen. Än så länge har hennes publicerade resultat visat att lösningen kan minska inomhustemperaturen med två grader – men i en publicering som kommer i sommar kommer det att höjas till sex grader. Målet är 16 grader, utan att någon energi förbrukas.

– I Egypten får vi verkligen extrema värmeböljor, så det behövs ett högt spann för att kunna nå behagliga nivåer, säger Marwa Dabaieh.

Men idén föddes inte i det forna hemlandet, utan i Lund rekordsommaren 2018. Den 85-åriga kvinna hon var inneboende hos hade inte råd med någon luftkonditionering, samtidigt som hon uppenbarligen led av värmen.

– Så jag funderade på hur jag kunde hjälpa henne. Men också mig själv. Byggnader i Sverige är inte byggda för att klara både värme och kyla, så värmedödligheten kommer att öka här också, framförallt bland äldre som inte har råd med luftkonditionering, säger Marwa Dabaieh.

Tankarna vandrade till hennes tidigare hemland, där en sval fläkt kan möta den som vandrar i Kairos gamla stadsdelar. Egyptier har i alla tider värjt sig mot somrarnas extremvärme, både i gaturummen och i hemmen, berättar Marwa Dabaieh. Täta gränder gör att husens lerväggar alltid är skuggade, samtidigt som stadsdelarna byggts genom att växla små utrymmen med större, så att luftflödena ökar, en princip som förklarats genom den så kallade venturieffekten.

– Vi har tappat tron på den folkliga kunskapen, säger Marwa Dabaieh.

För i takt med att värmeböljorna blivit extremare och städerna växt har marknaden för mekanisk luftkonditionering exploderat. Ett bekymmer, inte bara för att det är en dyr teknik som gräver hål i plånböcker vid inköp och i drift, de förvärrar också det som maskinerna i slutändan ska skydda mot – klimatförändringarnas effekter, genom att öka energiförbrukningen i landet.

– Vi har inget att vinna på att tappa den tidlösa kunskap som våra förfäder mödosamt byggt upp genom att försöka, misslyckas och försöka igen, säger Marwa Dabaieh.

Men även om tjänstemän och byggherrar inte låter sig inspireras har uppfinningsrikedomen inte sinat. I stora delar av landet saknas stöd från staten, så befolkningen är ofta lämnad att klara sig själv, vilket gett upphov till en ”folklig arkitektur”, för att möta de utmanande vardagsbehoven. Byggnader ska inte bara kunna tackla allt värre värmextremer, de måste också klara kalla vintrar. Förutom de lovande försöken med ”trumpeterna”, experimenterar Marwa Dabaieh med andra material tillsammans med invånare i Kairo – såsom att lägga frigolit, plastflaskor och äggkartonger på hustaken.

– Vi använder oss av återvunna material. Men också luffa (gurkväxter) som är som skum inuti, när den mognar stelnar det till och kan isolera, berättar hon.

Helt i linje med IPCC:s rapport, som också pekar på behovet av att ta tillvara på lokalbefolkningarnas praktiska kunnande. Men Marwa Dabaieh vill inte stanna vid att hitta lösningar för att lindra stadsbors värmeslag, hon vill se en total förändring i hur vi bygger våra moderna hem – i Egypten såväl som i Sverige. Bort med utsläppstunga material som betong, stål och tegel – och in med jord, lera och halm. I ett forskningsprojekt finansierat av vetenskapsrådet tar hon fram ett så kallat ”Z free home”. Det vill säga en byggnad som byggs utan alltifrån utsläpp och avfall till att i slutändan, ja, kunna komposteras.

– Varför inte, säger hon och slår ut med armarna.

I projektet rör det sig om ett nio kvadratmeter stort hus. Men hon hoppas att det ska inspirera till utsläppsfria lösningar i betydligt större skala. Malmö högskolas huvudbyggnad – det moderna elvavåningshus där intervjun sker – är hon inte imponerad av.

– Det är en modern byggnad som klarar moderna standarder, men i slutet av dagen är det bara en fortsättning på hur vi bygger med stora utsläpp och skador på miljön, här finns mekanisk luftkonditionering och den är byggd i stål och cement.

Samtidigt har ny teknik öppnat dörren för helt nya möjligheter. Det skruvade tornet utanför fönstret är ett exempel på hur avancerad modelleringsteknik använts för att göra vad som tidigare ansetts för riskabelt möjligt. Men Turning Torso som satt Malmö på den arkitektoniska kartan utgör ingen inspiration för Marwa Dabaieh, av flera skäl.

– Marginaliserade människor utgör majoriteten, de som bor i Turning Torso är minoriteten. Vem lider mest? Det är majoriteten. De som bor i Turning Torso kan flytta när de vill om det skulle bli obekvämt, de andra måste anpassa sig, säger hon.

Syre: Men hade man kunnat tänka sig en byggnad som Turning Torso byggd med lera?

– Det finns den här bilden av att om vi börjar bygga med andra material så kommer det att falla ihop vid första storm, som i en tecknad film. I Yemen finns Shibam, en stad som kallas desert Manhattan och här i Skåne är många äldre hus gjorda med lerblock. Men vi slutade att utveckla den tekniken. Nu har vi alla möjligheter att utveckla materialen genom modern modellering och teknik, en lyx våra förfäder inte hade, säger hon.

Läs mer: Här är tre alternativ till cement för byggbranschen

Läs mer: Cementakrisen: ”Våga efterfråga en annan typ av byggnader”