Radar · Utrikes

Miljoner hotas av svält på Afrikas horn

Hafsa Bedel har förlorat många djur till följd av torkan, och har inte längre tillräckligt med mat till sina sex barn.

Länderna på Afrikas horn riskerar att drabbas av den värsta torkan på 40 år, enligt hjälporganisationer som vädjar om internationell hjälp för att undvika en svältkatastrof.

Fler än sex miljoner människor i Etiopien väntas behöva akut humanitär hjälp i mitten av mars till följd av torkan som drabbat regionen, varnar FN:s barnfond Unicef sedan Somalia, Etiopien och Kenya slagit larm.

– Djur dör i en omfattande takt som ökar för varje månad, och djurs död betyder brist på mat för barn, för familjer, säger Unicefs representant för Etiopien, Gianfranco Rotigliano.

Rotigliano säger att vattenkällor är på väg att torka eller redan har torkat, och pekar på behovet av att reparera brunnar och borra nya.

Inget bete

Hafsa Bedel som bor i Etiopiens somaliska region säger till Unicef att hon saknar tillräckligt med mat för att försörja familjen och de sex barnen.

– Vi är bara en månad in i den långa torrperioden, och jag har redan förlorat 25 getter och får, säger hon.

– Jag har också förlorat fyra kameler. Det finns inget bete.

I grannlandet Somalia behöver fler än sju miljoner människor akut hjälp, enligt frivilligorganisationen Somalia NGO Consortium som varnar för att torkan kan vara den värsta på 40 år.

Radar · Miljö

20 länder planerar att tredubbla kärnkraften

Världsledarnas avtal om att tredubbla kärnkraftskapaciteten som presenterats på COP28 i Dubai är inte bindande utan ett "gentleman's agreement" enligt Sveriges näringsminister Ebba Busch.

Sverige och ett stort antal andra länder har enats om att tillsammans tredubbla energin från kärnkraft. Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Radar · Utrikes

Domstol: Trump kan åtalas för stormningen

USA:s dåvarande president Donald Trump håller det tal där han sade till sina anhängare att 'om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre', den 6 januari 2021.

Donald Trump kan inte luta sig mot immunitet i rättsliga mål som gäller stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.Det slår en federal appellationsdomstol fast, och öppnar för nya åtal mot expresidenten.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Fakta: Rättsprocesser mot Donald Trump

TT
Fyra större brottsåtal har väckts mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister, bland dem de som rör stormningen av Kapitolium samt det pågående civilmålet i New York där han och hans familjeföretag hotas av 250 miljoner dollar i böter för bedrägeri.

Washington DC
Donald Trump åtalades i början av augusti för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith som föreslagit att rättegången ska starta den 2 januari.

Mar-a-Lago, Florida
Trump åtalades i juni på 37 punkter som framför allt handlar om expresidentens hantering av hemligstämplade och känsliga regeringsdokument som har förvarats i hans residens Mar-a-Lago i Florida efter tiden i Vita huset. Även den utredningen är federal och har letts av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj nästa år, bara ett halvår före det presidentval som Trump vill ställa upp i.

Bokföringsbrott i New York
Åtalet, som väcktes i mars, innefattar 34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegången i det delstatliga målet är planerad till mars 2024.

Delstaten Georgia
Åtalet som omfattar många personer, bland dem Donald Trump, rör försök att omkullkasta valresultatet i Georgia genom bland annat ryktesspridning och falska elektorer. I centrum står ett telefonsamtal som Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger, där den dåvarande presidenten bad honom ”hitta de 11 780 röster” som krävdes för att han skulle segra över Joe Biden där.

Fakta: Stormningen av USA:s kongress

TT
Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat ”Rädda USA”. Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.
Radar · Inrikes

S: Regeringens biståndsstopp tom symbolpolitik

Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Biståndsmyndigheten Sidas granskning visar att inga svenska biståndspengar går till terrorverksamhet i de palestinska områdena. Nu kräver Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, att regeringen och Sverigedemokraterna återupptar utvecklingsbiståndet.

”Regeringens biståndsstopp visade sig bara vara tom symbolpolitik”, säger Johansson i ett sms till TT och tillägger att han hoppas att det nu är slut på ”misstro och felaktigheter”.

Han hoppas att biståndet kan återupptas ”så fort som möjligt”.

”Fortsatt stopp för biståndet skulle bara spela Hamas i händerna, eftersom det skulle innebära att de demokratiska krafterna i det palestinska samhället försvagas.”

Biståndsminister Johan Forssell (M) skriver i en kommentar att Sidas rapport nu ska analyseras.

”Det är prioriterat för regeringen att svenska skattepengar används på rätt sätt. Vi ska därför nu noggrant analysera och utvärdera innehållet för att bedöma om det finns utestående frågor som behöver kompletterande underlag.”