Radar · Morgonkollen

Skulle ha letat barnvagn – letar gravplats

Warszawabor protesterar framför Jaroslaw Kaczynskis hus den 28 november, med en karikatyr på partiledaren där en kork pluggar igen hans mun.

Marta dog i blodförgiftning efter att ha tvingats föda sitt döda barn med sina sista krafter.
Två år efter skärpningen av Polens redan hårda lagar rasar fortfarande protesterna mot landets abortlagstiftning – och mot alliansen mellan det konservativa styret och den mäktiga katolska kyrkan.

– Politikerna har betalat för kyrkans stöd med abortförbudet, säger protestledaren Marta Lempart.

”Bebisen väger 485 gram. Just nu, på grund av abortlagen, måste jag ligga ner. Det finns inget de kan göra. De kommer att vänta tills fostret dör eller något sätts i gång, och om inte kan jag förvänta mig en blodförgiftning.”

Izabelas sms till mamman skickades strax innan 30-åringen dog på en sjukhusbrits på väg till en operationssal. Hon hade skyndat till sjukhus efter att vattnet gått i den 22:a graviditetsveckan, men först när fostrets hjärta slutat slå bestämde sig läkarna för att genomföra ett kejsarsnitt, rapporterar polska TVN24.

Izabela är inte den enda kvinna vars död kopplats till Polens stränga abortlagstiftning. Agnieszka dog efter att ha tvingats bära ett dött foster – en av tvillingarna hon väntade – i sin livmoder i över en vecka. Marta dog av sepsis i vecka 20, efter att ha tvingats förlösa sitt döda barn med sina sista krafter.

– Jag skulle ha letat efter en barnvagn. Nu letar jag efter en begravningsplats till dem, säger Martas make till polska tv-programmet Dzień Dobry TVN.

Aktivisten och juristen Marta Lempart under en demonstration i Warszawa i januari 2021, efter det att landets skärpta abortlagar drivits igenom
Aktivisten och juristen Marta Lempart under en demonstration i Warszawa i januari 2021, efter det att landets skärpta abortlagar drivits igenom. Lempart har åtalats för flera olika brott för sitt deltagande i protesterna. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Bara vid våldtäkt eller livsfara

Drygt två år har gått sedan hundratusentals polska kvinnor trotsade rådande pandemirestriktioner och demonstrerade mot den föreslagna skärpningen av landets redan strikta abortlagstiftning. Polisen tog till våld för att skingra folkmassorna och grep tusentals demonstranter.

Några månader senare drevs ett nästintill heltäckande förbud mot abort igenom av regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), som slog fast att abort av svårt sjuka foster är grundlagsvidrigt. Redan innan det kunde en polsk kvinna endast få en abort utförd om hon blivit våldtagen eller riskerade att dö.

De senaste åren har flera dödsfall av gravida kvinnor kopplats till den senaste skärpningen av lagen, då läkare inte vågar abortera sjuka foster vars hjärtan fortfarande slår. Vårdpersonal som beordrar och genomför en abort kan i och med lagskärpningen straffas med fängelse.

Enligt Marta Lempart, jurist och grundare av rörelsen Ogólnopolski Strajk Kobiet (på svenska Nationell kvinnostrejk), är mörkertalet dessutom stort.

– Självklart är det regeringens fel, men också läkarnas. Det är de som omsätter kvinnohatet i praktiken. Jag hatar dem för det, jag har absolut ingen empati när de säger att det handlar om deras karriärer, att de är rädda… Jag bryr mig inte. Kvinnorna som avlider har också liv och karriärer.

Privilegier i utbyte mot stöd

Två år efter de första omfattande protesterna går Marta Lempart fortfarande till rätten minst två gånger i veckan. Hon har 106 olika brottsanklagelser riktade mot sig.

Marta Lempart menar att det djupt konservativa regeringspartiet egentligen bara är marionetter för landets verkliga makthavare: kyrkan. Den katolska kyrkan i Polen anses allmänt vara den kyrka i den sekulära världen som har mest politiskt inflytande. Lempart vägrar att kalla Polen ett sekulärt land.

– Vi är där vi är i dag på grund av kyrkan, på grund av att vi är ett icke-sekulärt land. Politikerna har betalat för kyrkans stöd med abortförbudet, med repressiva lagar mot hbtqi-personer, med förbud mot sexualundervisning, säger hon.

Även samkönade äktenskap är förbjudna i Polen.

Enligt analytiker fick landets kyrka nya juridiska och ekonomiska privilegier inskrivna i grundlagen och konkordatet – ett avtal mellan stat och kyrka – i utbyte mot stöd för Polens medlemskap i EU och Nato.

Marta Lempart under en protest mot skärpningen av abortlagstiftningen i november 2020
Marta Lempart under en protest mot skärpningen av abortlagstiftningen i november 2020. Foto: Agata Grzybowska/AP/TT

Hopp inför nästa års val

Samtidigt vänder allt fler polacker kyrkan ryggen, särskilt bland den yngre generationen. 1989, när kommuniststyret föll, sade sig nästan 90 procent av landets befolkning vara positivt inställd till kyrkan. Den siffran är nu nere i drygt 40 procent, enligt det statliga opinionsinstitutet CBOS.

Efter abortskärpningarna ökade antalet polska Googlesökningar på ”apostasi” – att sluta bekänna sig till en religion – till sin högsta nivå sedan register började föras 2004, rapporterade Reuters i fjol.

– Unga polacker är inte religiösa över huvud taget. För dem är det skrattretande dumt att vi bor i ett land där lagar grundas på en bok om en kille som gick på vatten, säger Marta Lempart.

Trots allt ser hon inte läget som helt nattsvart. Inför nästa års polska parlamentsval har landets största oppositionsparti Medborgarplattformen (PO), med EU:s tidigare rådsordförande Donald Tusk vid rodret, meddelat att endast de som stöttar en abortlegalisering får kandidera för partiet.

– Vi börjar äntligen se politiker som sätter folket framför kyrkan. Kyrkan är en hemsk institution, det är fint att se den kollapsa.

Fakta: Polens abortlagstiftning

Den 22 oktober 2020 beslutade Polens författningsdomstol att abort av foster med skador strider mot konstitutionen.

Djupt konservativa värderingar har fått större utrymme i Polens offentliga liv sedan nationalistiska Lag och rättvisa (PIS) kom till makten 2015. Partiet gick då till val på att försvara vad man betraktar som landets traditionellt katolska karaktär.

Författningsdomstolen består i huvudsak av domare som har valts av PIS.

Lagskärpningen, som infördes i januari 2021, innebär att abort vid allvarliga, bestående fosterskador numer strider mot grundlagen. Därmed tillåts abort enbart om den gravida kvinnan har våldtagits, utsatts för incest eller om hennes hälsa och liv hotas. I praktiken innebär det så gott som ett totalförbud. Många läkare vågar inte rädda moderns liv om fostrets hjärta fortfarande slår, och att få en abort godkänd på grund av våldtäkt eller incest är enligt människorättsorganisationer i stort sett omöjligt på grund av kravet på att presentera ”bevis”.

Efter åtstramningarna i aborträtten inleddes stora demonstrationer och kvinnostrejker runt om i Polen.