Det tyska försöket med månadskort för 9 euro som gäller på all lokal kollektivtrafik är en succé. Tågresandet ökade med 40 procent i juni, biltrafiken har minskat i de flesta tyska städer och många som inte har haft råd att resa förut kommer ut och ser sig omkring.
I Österrike har man kunnat resa på ”klimatbiljett” sedan i oktober 2021, och försöket är förlängt till och med nästa år. Klimatbiljetten gäller för resor i hela landet och kostar som ett månadskort till kollektivtrafiken under ett år i en svensk storstad, ungefär.
I Spanien har man halverat tågpriserna för att lindra effekterna av inflationen och minska utsläppen. Från september blir tågresorna helt gratis på vissa sträckor.
Hur fungerar det då? I Österrike och Spanien tycks det fungera bra, men på vissa sträckor i Tyskland kärvar det. Deutsche Bahn verkar inte ha insett hur många som skulle vilja ge sig ut och resa, för varken tågen eller personalen räcker till, berättar Svenska Dagbladet. När sommaren är slut kommer försöket att avslutas som planerat. Men det finns en skiss på en ny, permanent variant från VDV, paraplyorganisationen för resebolag i Tyskland. I den planen ingår även fjärrtågen, och förhoppningsvis en infrastruktur som håller.
Så varför skulle vi inte kunna göra något liknande i Sverige? Samhällets uppdrag till resebolagen skulle kunna innefatta en sån här reform. Utan kaos och utarbetad personal. Vi behöver bara bestämma oss för att det är viktigt att minska biltrafiken, fossilbränsleberoendet och utsläppen och att inflation och ekonomiska klyftor inte ska låsa in folk. Sånt som samhällen är till för.
Blåvingar, citronfjärilar och trollsländor.
Anders Ygeman tar intryck av det danska rasistförslaget om ursprungskvotering i bostadsområden. Skäms!
