Radar · Integritet

Rapport: Våldsutsatta kvinnors personuppgifter röjs av slarviga myndigheter

Att ständigt behöva ryckas upp och behöva byta adress är svårt för familjer som lever gömda från en våldsutövande partner.

En ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten visar på hur många våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter lever under svåra omständigheter. Bland annat har kvinnor fått sina personuppgifter röjda flera gånger.

Antalet personer som lever med skyddade personuppgifter ökar i Sverige. Förra året var det omkring 24 000 personer som på grund av våld och hot från en närstående man eller pappa har tvingats att flytta. De allra flesta av dessa är kvinnor och barn.

Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag bland annat gått igenom JO-anmälningar, tidigare forskning, myndigheters uppgifter och uppgifter från olika organisationer.

Ett liv som gömd innebär att ens vardagsliv ruckas. Enkla saker som att skaffa sig ett bankkort eller att ta vaccin mot covid-19 försvåras eller hindras helt. Många av de tillfrågade kvinnorna har posttraumatiskt stressyndrom, eller andra skador från det fysiska och psykiska våldet. Det gör att det är svårt för dem att arbeta. När kvinnorna och barnen tvingas flytta rycks de upp från arbete och skola, vilket gör att de måste börja om från början på en ny plats.

– De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott. På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter, säger Mikael Thörn, enhetschef vid Jämställdhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Han menar att det är ett allvarligt problem att det finns en brist på stadigvarande boenden för kvinnorna.

– Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger han.

Röjd information

Enligt rapporten är stödet och skyddet från myndigheterna bristfälligt. Av de intervjuade kvinnorna har tre av fyra någon gång fått sina skyddade personuppgifter röjda. Värre är att flera kvinnor har fått sina uppgifter röjda flera gånger, vilket utsätter dem och barnen för upprepade flyttar och lidande. Det handlar om flera olika myndigheter som av olika skäl, eller bristande rutiner, röjd uppgifterna, exempelvis socialtjänsten, domstolar, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, skolor och universitet, Försäkringskassan, skyddade boenden och hälso- och sjukvården.

– Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, i pressmeddelandet.

Hälften har röjts

Inte sällan handlar det om slarv som att brev och e-post skickas fel, eller att vissa uppgifter inte strykits över tillräckligt väl. Enligt rapporten rör det sig om så många som hälften av kvinnorna som har röjts av myndigheter och där våldsutövaren har hittat dem.

Detta har lett till kritik från Justitieombudsmannen, som i 16 av de 18 anmälda fallen anser att fel har begåtts och varnar för att ett röjande av en skyddad adressuppgift kan få förödande konsekvenser för berörda personer.

Våldsutövande pappa

En annan punkt som tas upp i rapporten handlar om hur barnen och kvinnorna påverkas då en våldsutövande förälder har rätt till umgänge trots att de i vissa fall har dömts för våldsbrott. Här menar rapportförfattarna att umgänge med den våldsutövande pappan när barnet befinner sig på skyddat boende är problematiskt, enligt rapportförfattarna. Barnen kan utsättas för påtryckningar att röja var de bor. I andra fall måste kvinnorna själva betala resor för att pappan ska kunna träffa barnen.

– Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson så att de får hjälp med myndighetskontakter, säger Sophie Nilsson.

Fakta: Jämställdhetsmyndigheten rekommenderar att:

Våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter bör erbjudas
en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd, hjälp och vägledning
i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. Kontaktpersonen ska
finnas så länge skyddsbehovet kvarstår.

Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Barnrätten
ska gå före föräldrarätten vad gäller barn som utsätts för våld och barn som
lever med våld.

Kunskapen om ekonomiskt våld och dess allvarliga konsekvenser för
våldsutsatta kvinnor behöver ökas hos yrkesverksamma. Ekonomiskt våld
bör inkluderas som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella
strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det skapar
förutsättningar för att ge tydliga uppdrag på området till de aktörer som har
en roll i att bidra till strategins genomförande.

Skatteverket bör få i uppdrag att kontinuerligt samla in information och
statistik om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade
personuppgifter. Statistiken bör bland annat avse vilket stöd som
tillhandahållits och vilka myndigheter som har röjt personuppgifter.

Källa: Jämo