Radar · Morgonkollen

Unicef: ”Förödande effekter” på barns och kvinnors hälsa

En afghansk flicka vårdas för undernäring på ett sjukhus i Afghanistans huvudstad Kabul.

Kvinnors och barns hälsa globalt har försämrats de senaste åren. Pandemin men även konflikter och klimatförändringar har lett till en tillbakagång på flera områden, visar en ny FN-rapport.

Under fjolåret blev omkring 25 miljoner barn helt eller delvis utan vaccinationer som ska skydda mot dödliga sjukdomar. Det är sex miljoner fler än 2019, enligt rapporten som är ett samarbete mellan bland andra FN:s barnfond Unicef och Världshälsoorganisationen (WHO).

Pandemin men även pågående konflikter på flera håll i världen har fått ”förödande effekter” på kvinnors, barns och ungas hälsa. Man ser en ökad utsatthet inom flera områden: våld i nära relationer, barnäktenskap, psykisk ohälsa och hunger.

Uppenbara konsekvenser

Över 45 miljoner barn led 2020 av akut undernäring. Samma år beräknar FN att 149 miljoner barn hade en hämmad tillväxt på grund av otillräcklig eller näringsfattig kost. Afrika är den enda regionen i världen där antalet barn med hämmad tillväxt ökat de senaste 20 åren, från 54,4 miljoner 2000 till 61,4 miljoner 2020.

”Nästan tre år efter det att covid-19 började, blir pandemins långsiktiga inverkan på kvinnors, barns och ungdomars hälsa och välbefinnande uppenbar: deras chanser till hälsosamma och givande liv har minskat kraftigt”, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar.

I rapporten konstaterar man också att skillnaderna i levnadsstandard och möjligheterna till en god hälsa varierar stort beroende var i världen du växer upp. Ett barn som föds i vad som klassas som ett låginkomstland har en medellivslängd på 63 år. För barn i höginkomstländer är motsvarande ålder 80 år.

Vårda löften

2020 dog 5 miljoner barn innan de hann fylla 5 år, främst av sjukdomar som går att förebygga eller behandla, skriver man vidare.

”Det finns en kris av orättvisa som hopar sig på redan ökande och förvärrade hot. I en värld där alltför många barn, unga och kvinnor dör, är jämlikhet, egenmakt och tillgång det som kräver akut fokus”, säger Kersti Kaljulaid, företrädare för FN:s globala strategi Every woman every child och tidigare president i Estland.

I rapporten uppmanas världens länder att fortsätta investera i hälso- och sjukvård och hålla fast vid de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable development goals, SDG).

Fakta: FN:s globala utvecklingsmål

FN:s globala hållbara utvecklingsmål (Sustainable development goals, SDG) började gälla den 1 januari 2016.

1. Ingen fattigdom.

2. Ingen hunger.

3. God hälsa och välbefinnande.

4. God utbildning för alla.

5. Jämställdhet.

6. Rent vatten och sanitet.

7. Hållbar energi för alla.

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

10. Minskad ojämlikhet.

11. Hållbara städer och samhällen.

12. Hållbar konsumtion och produktion.

13. Bekämpa klimatförändringarna.

14. Hav och marina resurser.

15. Ekosystem och biologisk mångfald.

16. Fredliga och inkluderande samhällen.

17. Genomförande och globalt partnerskap

Källor: Regeringen, FN