Radar · Politik

XR: vi behöver vara ute på gatorna och protestera

Johanna Sällqvist protesterar mot oljeimport från Ryssland.

Det ryska Lukoils svenska huvudkontor i Nacka utsattes under fredagen för en miniblockad och manifestation.

Johanna Sällqvist är med i Extinction Rebellion (XR) och har dragit ihop demonstrationen för att protestera mot Sveriges import av ryskt gas och olja som göder kriget i Ukraina.

– Varför just jag är här? Jag försöker på dom sätt det går bidra till kampen mot klimatförändringar, jag är klimataktivist för att jag bryr mig om livet på jorden och att vi ska ha någonstans att bo på lång sikt, säger Johanna Sällqvist.

Foto: Henrik Persson
Foto: Henrik Persson

Koncernen Lukoil är en av världens största oljeproducenter och Rysslands invasion av Ukraina finansieras till stor del av inkomster från export av olja och gas. Inte minst till länder i EU. Trots att EU har beslutat om vissa ekonomiska sanktioner fortsätter många EU-länder importera olja och gas från Ryssland.

Foto: Henrik Persson
Foto: Henrik Persson

Manifestationen är en kombinerad musik och performance där två personer symboliskt får olja hällt över sig.

Men det är inte alla som kan vara lika aktiva aktivister som Johanna Sällqvist.

– Vad kan vanligt folk göra? Som inte vill få olja hällt på sig?  Som individ känner jag i alla fall mig väldigt maktlös ofta. Och att då ingå i kollektiva rörelser tror jag är viktigt för att känna att det finns ett hopp. Konsumentmakt går till en viss gräns med det kommer aldrig förändra systemet på det sätt som behövs för att vi inte ska få en alltför varm jord, säger Johanna Sällqvist.

Foto: Henrik Persson
Foto: Henrik Persson

Att förändra världen är inte en lätt uppgift.

– Det är så stora system vi har att kämpa emot liksom hela fossilindustrin och hela vårt kapitalistiska system som bygger på fossil energi. Jag tycker att det bästa sättet att stävja sin egen oro inför framtida kollapser av ekosystem och skenande klimatförändringar är att aktivera sig och då är just jag med i XR för jag tycker att dom visar på att en annan värld är möjlig, säger Johanna Sällqvist.

Frågan är om protester som detta kommer göra någon skillnad.

– Ja på sikt kanske. Det är ju så som massiva samhällsförändringar alltid har börjat. Med grupper av människor som fått nog och inte pallat med mer av dom orättvisor som man lever med. Vi behöver vara ute på gatorna och protestera och visa att vi inte accepterar de orättvisor som sker, säger Johanna Sällqvist.

Manifestationen syftar till att symbolist visa hur import av olja göder kriget i Ukraina
Manifestationen syftar till att symbolist visa hur import av olja göder kriget i Ukraina. Foto: Henrik Persson

Extinction Rebellion Ukraina har gått ut med ett öppet brev där de belyser hur olje- och gasindustrin hotar världsfreden eftersom deras inkomster är en viktig inkomstkälla för många diktaturer.

Detta gäller även Sverige. Dessutom är det gigantiska ryska oljebolaget Lukoil verksamt i Sverige, och tillåts fortsätta sin verksamhet.

I sitt brev uppmanar därför Extinction Rebellion Ukraina att omvärlden agerar mot rysk fossilindustri, genom blockader eller andra typer av aktioner.

– Att utmana rysk oljeindustri känns som en av de allra viktigaste aktioner vi kan göra just nu, säger Johanna Sällqvist.

Foto: Henrik Persson
Foto: Henrik Persson

Även om det är svårt så är det möjligt att förändra.

– Att det inte är omöjligt är helt helt givet. Vi måste nu snabbt ta oss ur fossilberoendet som förstör både klimat och miljö och göder såväl Putins krig som flera oljediktaturer i världen, säger Johanna Sällqvist.

Radar · Miljö

20 länder planerar att tredubbla kärnkraften

Världsledarnas avtal om att tredubbla kärnkraftskapaciteten som presenterats på COP28 i Dubai är inte bindande utan ett "gentleman's agreement" enligt Sveriges näringsminister Ebba Busch.

Sverige och ett stort antal andra länder har enats om att tillsammans tredubbla energin från kärnkraft. Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Radar · Utrikes

Domstol: Trump kan åtalas för stormningen

USA:s dåvarande president Donald Trump håller det tal där han sade till sina anhängare att 'om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre', den 6 januari 2021.

Donald Trump kan inte luta sig mot immunitet i rättsliga mål som gäller stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.Det slår en federal appellationsdomstol fast, och öppnar för nya åtal mot expresidenten.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Fakta: Rättsprocesser mot Donald Trump

TT
Fyra större brottsåtal har väckts mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister, bland dem de som rör stormningen av Kapitolium samt det pågående civilmålet i New York där han och hans familjeföretag hotas av 250 miljoner dollar i böter för bedrägeri.

Washington DC
Donald Trump åtalades i början av augusti för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith som föreslagit att rättegången ska starta den 2 januari.

Mar-a-Lago, Florida
Trump åtalades i juni på 37 punkter som framför allt handlar om expresidentens hantering av hemligstämplade och känsliga regeringsdokument som har förvarats i hans residens Mar-a-Lago i Florida efter tiden i Vita huset. Även den utredningen är federal och har letts av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj nästa år, bara ett halvår före det presidentval som Trump vill ställa upp i.

Bokföringsbrott i New York
Åtalet, som väcktes i mars, innefattar 34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegången i det delstatliga målet är planerad till mars 2024.

Delstaten Georgia
Åtalet som omfattar många personer, bland dem Donald Trump, rör försök att omkullkasta valresultatet i Georgia genom bland annat ryktesspridning och falska elektorer. I centrum står ett telefonsamtal som Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger, där den dåvarande presidenten bad honom ”hitta de 11 780 röster” som krävdes för att han skulle segra över Joe Biden där.

Fakta: Stormningen av USA:s kongress

TT
Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat ”Rädda USA”. Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.
Radar · Inrikes

S: Regeringens biståndsstopp tom symbolpolitik

Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Biståndsmyndigheten Sidas granskning visar att inga svenska biståndspengar går till terrorverksamhet i de palestinska områdena. Nu kräver Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, att regeringen och Sverigedemokraterna återupptar utvecklingsbiståndet.

”Regeringens biståndsstopp visade sig bara vara tom symbolpolitik”, säger Johansson i ett sms till TT och tillägger att han hoppas att det nu är slut på ”misstro och felaktigheter”.

Han hoppas att biståndet kan återupptas ”så fort som möjligt”.

”Fortsatt stopp för biståndet skulle bara spela Hamas i händerna, eftersom det skulle innebära att de demokratiska krafterna i det palestinska samhället försvagas.”

Biståndsminister Johan Forssell (M) skriver i en kommentar att Sidas rapport nu ska analyseras.

”Det är prioriterat för regeringen att svenska skattepengar används på rätt sätt. Vi ska därför nu noggrant analysera och utvärdera innehållet för att bedöma om det finns utestående frågor som behöver kompletterande underlag.”