Zoom

Tuff klimatdebatt inför valet: ”Tror inte indierna tycker synd om oss”

Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen (SD) och Miljöpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Lorentz Tovatt har bland annat olika syn på vem som egentligen har högst dieselpris i världen.

Med bakgrund av den pågående klimatkrisen anordnade Lunds universitet och SMHI en valdebatt, som stundvis hettade till. ”Människor vill inte ha världens högsta dieselpris”, sa Martin Kinnunen (SD). ”Jag tror inte att människor som dör i Indien tycker synd om oss”, kontrade Lorentz Tovatt (MP).

I tre dagar samlades klimatforskare i Norrköping för att diskutera vad den senaste forskningen har att säga om klimatförändringarna. Att det är sent på jorden, rådde det ingen tvekan om. Om det överhuvudtaget är konstruktivt att hålla fast vid 1,5-gradersmålet om vi ändå ser ut att bränna förbi det, var en av frågorna som luftades efter ett av panelsamtalen. Och när det under onsdagen var dags för debatt mellan företrädare för våra riksdagspartier, underströk moderatorn Jonas Bane, vad som nu står på spel.

– Forskare har både försiktigt och desperat sagt att vi behöver göra mer för att säkerställa att de livsuppehållande systemen på planeten faktiskt finns kvar för kommande generationer, inledde han.

"Ett blindspår"

Före varje fråga som debatterades höll två forskare ett kort anförande. Inför frågan hur partierna tänkte möta det faktum att energibehovet spås öka under omställningen, samtidigt som motståndet växer mot etableringen av flera kraftslag, inledde forskaren Göran Finnveden vid KTH med att bland annat slå ett slag för energieffektivisering.

– Idag kan man med känd teknik bygga med hälften av klimatutsläppen än normalt men det görs inte, utan bara i begränsad utsträckning, det är en missad möjlighet.

Något som fångades upp av Jens Holm från Vänsterpartiet.

– Den sparade kilowattimmen är den bästa kilowattimmen, sa han i en debatt som till största del istället kom att handla om kärnkraftens roll – eller ickeroll i klimatomställningen.

– Ett blindspår, kallade Jens Holm den, med hänvisning till kärnkraftens höga kostnad och den tid det tar att bygga.

Men han fick mothugg från Jessica Rosenkrantz (M), som tryckte på att även den havsbaserade vindkraften är dyr och kräver subventioner till de kablar behöver dras ut till havs.

– Man kan säga att kärnkraft är dyrt men låt oss vara ärliga med att vindkraft till havs också kostar en hel del.

När debatten skulle handla om utsläpp från vår markanvändning var Katarina Hedlund, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, en av forskarna som lyfte dess betydelse, bland annat genom att varna för att vi riskerar att utarma det kollager som marken rymmer när vi utnyttjar den maximalt till alltifrån livsmedelsproduktion till att ta fram biobränslen.

– Det kan ta upp till 50 år att förändra en mark som har för lite kol än vad den borde till att bli en kolsänka och vara en mark som är produktiv och även ger en god markhälsa.

Forskare vill se maxtak för inkomster

God markhälsa var något som Katarina Hedlund också underströk skulle leda till bättre anpassning till klimatförändringarna, då sådana marker är bättre på att motverka extremt regn och torka. Debatten som följde kom bland annat in på skogsbruket. Lorentz Tovatt från Miljöpartiet tog chansen att slå ett slag för ett mer naturbaserat skogsbruk.

– Om man gör sådana här fruktansvärda kalhyggen, ja då kommer det att få en effekt på jorden, hur den binder kol, den biologiska mångfalden och så vidare. Så jag tycker verkligen att vi måste vrida om styrningen för Sveaskog och de regler vi har för skogsbruket.

Men att det svenska skogsbruket skulle vara särkilt problematiskt ur miljö- och klimathänsyn höll inte Jessica Rosenkrantz (M) med om.

– Det finns en helt annan hållbarhet (i det svenska skogsbruket) än det finns på många håll i världen, sa hon och lyfte också den klimatnytta skogsprodukter har om de ersätter motsvarande fossila produkter.

I den sista debattpunkten kom frågan in på vad som skulle vara den viktigaste åtgärden för att skapa en rättvis omställning. Max Koch som är professor vid Socialhögskolan i Lund inledde och lyfte den oproportionella klimatbelastning som världens rikaste skikt har och behovet av en ekonomi som håller sig inom planetens gränser.

– Om vi inte adresserar de rika kommer vi ingenstans, sa han och efterlyste alltifrån ett maxtak för inkomster till förmögenhetskatt och arvskatt.

En boll som inte helt oväntat plockades upp av Jens Holm från Vänsterpartiet.

– Den rikaste tiondelen orsakar tio gånger så stora utsläpp, sa han.

"Tror inte indierna tycker synd om oss"

Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna passade på att rikta kritik mot reduktionsplikten som han menade skapar ilska mot klimatpolitiken. Det vill säga det styrmedel som tvingar företag som säljer bensin eller diesel att blanda in förnybara bränslen. En av regeringens tyngsta åtgärder för att uppnå klimatmålen –som samtidigt bidrar till att driva upp bränslepriset.

– Folk vill inte ha världen högsta dieselpris i ett av de länderna som är mest beroende av vägtransporter i hela världen, det är direkt orättvist, sa Martin Kinnunen.

Läs mer: Så påverkar bränslebråket klimatet

Men han fick mothugg från Hanna Westrén från Socialdemokraterna, som försvarade reduktionsplikten.

– Situationen för klimatet är såpass alarmerande att vi måste vidta radikala åtgärder, där vill jag betona att stora insatser som industriklivet, klimatklivet och även reduktionsplikten som kraftigt kan pressa ned utsläppen är en absolut nödvändighet för att vi ska åstadkomma förändring, sa hon

Martin Kinnunens kommentar om höga bränslepriser, plockades också upp av fick Lorentz Tovatt (MP), som satte det i relation till den omfattande värmebölja som delar av Indiens befolkning drabbats av.

– Jag tror inte att indierna tycker synd om svenskarna när de nu dör på grund av hetta för att vi har höga energipriser. Dessutom, om man ska räkna till inkomst, så har de högre drivmedelspriser än vad svenskarna har, sa han och lyfte att hushåll kan kompenseras på andra sätt än att sänka priset på bränsle.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV