Radar · Miljö

Matsvinnet ska minskas med ny märkning

En genomsnittlig svensk familj kastar mat för flera tusen kronor om året.

Nu ska en ny märkning, Ofta bra efter, få oss slänga mindre mat genom att lära oss att lita på våra sinnen – syn, lukt och smak.

Företaget Too good to go, som arbetar mot matsvinn, lanserar tillsammans med en rad livsmedelsproducenter en ny märkning, som ska få oss att börja  titta, smaka och lukta på maten innan vi kastar den.

Åsa Sandberg, matsvinnsexpert på To good to go, berättar för TT hur hon själv brukar göra.

– Om det är synligt dåligt smakar jag inte. Jag luktar först och om det är lugnt, smakar jag.

Många av oss har inte koll på vad de olika märkningarna betyder, till exempel bäst före-datum och sista förbrukningsdag.

– Bäst före är en rekommendation, medan sista förbrukningsdag är ett datum man inte ska gå över, säger Åsa Sandberg.

Företaget To good to go lanserar en ny märkning kallad Ofta bra efter, vilket syftar på att maten vanligtvis håller längre än vad bäst-före-datum indikerar
Företaget To good to go lanserar en ny märkning kallad Ofta bra efter, vilket syftar på att maten vanligtvis håller längre än vad bäst-före-datum indikerar. 

I en undersökning som To good to go genomfört uppger 22 procent av svenskarna att de skulle slänga mindre mat om de hade mer kunskap om hur man avgör om den är säker att äta.

Enligt en rapport från FN:s miljöprogram Unep, UNEP Food Waste Index Report 2021, förknippas 8-10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser med mat som inte konsumeras.

Om matsvinn var ett land vore det den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA." – Livsmedelsverket.

Ökade matpriser

Åsa Sandberg berättar för TT att hon tror att de stigande matpriserna kommer bli ytterligare ett incitament till att slänga mindre mat. 

Enligt Livsmedelsverket slänger svenska hushåll varje år  cirka 19 kilo ätbar mat per person – vilket för en familj på två vuxna och två barn motsvarar en kostnad på mellan 3000-6000 kronor per år.

Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

Livsmedel som håller längre än du tror

Bröd
Om du förvarar brödet i kylskåp kan du använda det i upp till två veckor efter bäst före-datum. Om det smakar lite gammalt för en smörgås är det fortfarande utmärkt för rostat bröd.

Kakor
Oöppnade kan du äta dem flera veckor efter bäst före-datumet. Kakor var en favorit bland sjömännen eftersom de kan förvaras under lång tid.

Konserverad mat
Konserverad mat är säker att äta flera år efter bäst före-datumet, så länge som den förvarats torrt, mörkt och hyfsat svalt samt att burken är intakt.

Marmelad
En oöppnad burk som förvarats torrt och svalt håller hur länge som helst tack vare den höga sockerhalten.

Pasta
Om den har förvarats i en lufttät förpackning i ett torrt skafferi, kan du äta torkad pasta tre år efter bäst före-datumet.

Råris 
Håller inte lika länge som vitt ris. Det kan bli oljigt och lukta illa när fettet reagerar med luften.

Salt
Vi har länge använt salt för att konservera mat, så hållbarheten hos rent salt (utan smaksättning) är hur länge som helst. Se bara till att förvara det torrt och inte för varmt för att undvika klumpar i saltet.

Socker
Om det förvaras i en lufttät behållare bör socker hålla i obegränsad tid. Så införskaffa en lufttät sockerburk att förvara sockret i, i stället för påsen det kommer i.

Sojasås
Sojasås är full av salt som är ett naturligt konserveringsmedel. Om den förvaras förseglad bör den vara bra flera år efter bäst före-datum.

Vitt ris
Eftersom vitt ris är raffinerat är det osannolikt att det blir dåligt så länge som det förvaras i en lufttät behållare. Med åren kan riset få en gammal smak, även om det fortfarande är ofarligt att äta. Håll bara koll så att ingen ohyra lyckats ta sig in i förpackningen.

Källa och fler tips: Too good to go

Fakta och siffror om matsvinn

• En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.
• Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen.
• Matsvinn står för mellan 8-10 procent av alla utsläpp av växthusgaser i världen.
• Om matsvinn var ett land vore det den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.
• Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.
• Om det inte fanns något matsvinn i världen skulle ytterligare tre miljarder människor få mat och slippa vara hungriga.
• Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 19 kilo ätbar mat per person. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
• Ett matsvinn på 19 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara över 40 måltider per år för en person (en lunch brukar väga ca 400-500 gram).
• Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.
• Ett matsvinn som hälls ut i vasken på 18 kilo skulle kunna motsvara 90 koppar kaffe (räknat på att en kaffekopp är 2 deciliter = 200 g).
• Sammanlagt slängs alltså 37 kilo mat per person och år, för en familj på två vuxna och två barn handlar det om 148 kilo per år.
• För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 3000-6000 kronor per år. 

Källa: Livsmedelsverket