Fallet med den fängslade turkiska människorättsaktivisten och affärsmannen Osman Kavala har uppmärksammats internationellt. Tidigare i juli meddelade Europadomstolen att man kommer att inleda en process mot Turkiet för att man inte följt en tidigare dom om att släppa Kavala fri.
Endast en gång tidigare har en process inletts mot ett medlemsland dragits på grund av att man har misslyckats med att leva upp till Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Den gången var det Azerbadjan som enligt domstolen bröt mor Europarätten. Nu är det Turkiets tur.
Redan 2019 slog Europadomstolen fast att Turkiets fängslande av Osman Kavala, som både är affärsman och aktivist, bryter mot organisationens konvention. Osman Kavala anklagas för att ha finansierat kuppförsöket i Turkiet sommaren 2016 och fängslades långt innan rättegången. Europadomstolen beordrade i domen 2019 att Kavala skulle släppas i väntan på rättegång. Nu i juli meddelade domstolen att Turkiet misslyckats med att leva upp till detta krav, och därmed väntar en juridisk process mot landet.
"Fördjupad kris"
På kort sikt kommer inte konsekvenserna för Turkiet bli särskilt påtagliga – i ett första skede kan man bli av med rösträtten i Europarådet, enligt Human Rights Watch. På sikt kan konsekvenserna komma att bli allvarligare, men i och med att det är så ovanligt att Europadomstolen inleder en sådan här process vet man ännu inte hur detaljerna kommer se ut. Tills vidare sitter Osman Kavala – som i april dömdes till livstids fängelse på godtyckliga grunder – frihetsberövad tillsammans med tusentals andra.
– Det är ett erkännande av den ständigt fördjupade krisen i Turkiet gällande rättsstatens principer, som innebär att man allvarligt undergräver Europarätten och att man i allt högre utsträckning använder strafflagstiftning för att uppnå politiska syften, säger Helen Duffy från Turkey Litigation Support Project, som sedan kuppförsöket 2016 sett en kraftig ökning av politisk förföljelse i Turkiet.
Kritik mot svenska eftergifter
Syre har tidigare rapporterat om Turkiets förföljelse av oliktänkande, människorättsaktivister och kurder, något som har aktualiserats i och med Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Skarp kritik mot svenska eftergifter har kommit från turkar, kurder och människorättsförsvarare. Den kurdiska författaren och debattören Kurdo Baksi sa tidigare i juli till Syre att:
– Jag är mycket besviken. Erdogan tvingade Sverige skriva under bland annat på att man ska motverka desinformation mot Turkiet. Men om jag då intervjuas av Syre och kritiserar Turkiet eller uttrycker stöd för kurderna i nordöstra Syrien (YPG/YPJ) – kommer Erdogan då säga att jag sprider desinformation?
Också journalisten Hamza Yalcin, som Turkiet länge velat se utelämnad, har sagt till Syre att han ser med oro på vad han menar är eftergifter för Turkiet.
– Statsminister Magdalena Andersson ger garantier å ena sidan och säger att de inte ska lämna ut några medborgare. Och sedan säger regeringen att de som inte ägnar sig åt terrorverksamhet inte ska vara oroliga. Men vad är det, terrorverksamhet? Att skriva en text är terrorism enligt Erdogan. Det har varit väldigt mycket som plötsligt har förändrats på sistone. Och jag är inte ensam – många jag har pratat med har visat oro för vad som ska hända nu.
Läs mer:
”Jag trodde aldrig att Sverige skulle villkora yttrandefriheten”
