Kritiserad lag låter utländska makter spionera på svenskar

– Det vi är kritiska till är att regeringen börjar i fel ända. Det rimliga vore att först analysera Europadomstolens dom innan man återkommer med nya förslag till ändringar, säger Linda Modig, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Det var i våras som Europadomstolens högsta instans, överdomstolen (Grand Chamber), fällde Sverige för att Försvarets radioanstalt (FRA) inte slår tillräcklig vakt om enskilda människors integritet och rätt till privatliv. Enligt domen bryter avlyssning av kommunikation mellan Sverige och utlandet mot artikel åtta i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

Kritiken rörde bland annat om att FRA samlar in uppgifter utan tydliga krav på när de ska raderas och att det inte finns granskning av hur FRA-lagen tillämpas retroaktivt.

Domen kom 13 år efter att rättsorganisationen Centrum för rättvisa lade fram sin anmälan och varnade då för att FRA kan komma ha befogenhet att avlyssna även svenska organisationer.

– Man kan inte blunda för den graverande kritiken som Sverige får från Europadomstolen. Det finns ett tillkännagivande från riksdagen att det ska göras en översyn av FRA-lagen, men någon sådan har inte presenterats innan utvidgningen, säger Linda Modig.

Lag från 2009

Förslagen till en förändringar av försvarsunderrättelseverksamhet kom 2006 från den dåvarande borgerliga regeringen. När lagen trädde i kraft 2009 efter hård debatt gavs FRA rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik, det vill säga, telefon och internettrafik som passerar Sveriges gränser.

Då gavs beskedet “att direktåtkomst för andra än svenska myndigheter inte kunde komma i fråga”. Numera tycker dock regeringen att något sådant är möjligt att säkerhetsställa, och motiverar utvidgningen av FRA med att utvecklingen i Sverige och omvärlden ställer högre krav på Sveriges förmåga att värna sin säkerhet. “Där internationell samverkan många gånger är helt nödvändig för att Försvarsmakten och FRA ska kunna lösa sina uppgifter”, skriver regeringen.

Flera remissinstanser har haft invändningar mot en utvidgning av FRA. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun), som är den myndighet som kontrollerar underrättelseverksamheten, menar att det kan finnas en ökad risk för felaktig hantering av uppgifterna, eftersom det är otydligt vad som sker när de väl hamnar utanför svensk underrättelsetjänst.

– Det är väl generellt så, att när personuppgifter lämnar en myndighet så minskar ju kontrollen av dem, det är svårare att veta vad som händer, och det gäller även när uppgifterna lämnas till utländska myndigheter säger Annika Jäderlund, jurist på Siun, till TT.

Danskt spionerande

Även Mark Klamberg, professor i internationell rätt, varnar för att det kan uppstå olyckliga situationer då Sverige spionerar för andra länders räkning. Ett exempel kommer från grannlandet Danmark där det avslöjades att amerikanska underrättelsetjänsten NSA med dansk hjälp spionerat på ledande politiker och höga tjänstemän i Sverige.

Tidigare har lagstiftningen haft som krav att signalspaning tillåts då det handlar om hot mot Sverige eller för att tillgodose svenska intressen.

– Sverige blir mer av en avlyssningscentral eller filial till underrättelsetjänster i större länder, säger han till TT.

Försvarsmakten har uttryckt ett ökat behov av att kunna bedriva signalspaning, hur tycker Centerpartiet att det behovet ska tillgodoses?

– Vi stöder att Sverige ska ha en effektiv signalspaning. Men det finns redan utrymme i traditionell underrättelseverksamhet för att göra det. Det här är politiska frågor av känslig natur och riskerar att skapa utrikespolitiska risker för Sverige, säger Linda Modig.

Hon tycker Sverige har gått för fort fram utan att beakta viktiga frågor kring den personliga integriteten och rättssäkerheten. Centerpartiet var det enda partiet som avslog motionen, även om andra partier, exempelvis Vänsterpartiet ställde kritiska frågor.

Linda Modig ser utvecklingen av FRA-lagen som ett tecken i tiden på hur gränserna hela tiden förflyttas för personliga integriteten, där vissa politiska krafter vill se ingripande och långtgående åtgärder mot enskildas frihet och rättigheter utan beakta grundläggande rättsäkerhetssyn. Hon nämner förslag som visitationszoner och anonyma vittnen.

– Det är en oroande utveckling. Att man backar på löftet om att inte ge utländska aktörer tillgång till svenska medborgares uppgifter visar på hur allvarligt det är när gränserna hela tiden flyttas. Jag ser det som ett tecken på de små stegens tyranni.