Energi

Bubblor och humor i orange – Erik Höglunds glaskonst håller än

Julia Nemell gillar Erik Höglunds humoristiska föremål.

Glaskonstnären Erik Höglunds byttor, askkoppar och muggar i mjuka former och mättade färger var enormt populära på 1960- och 1970-talet. I slutet av januari skulle Erik Höglund ha fyllt 90 år – och det finns fortfarande ett stort intresse för hans konst.

– Det märks på samlargrupper och auktioner på nätet att det finns ett intresse för hans saker i dag, säger samlaren Julia Nemell.

Alla som någon gång har besökt en välsorterad loppis eller auktionssajt har garanterat stött på Erik Höglunds glasföremål. Antingen hans tunga askkoppar i formpressat, färgat glas med figurer stämplade i botten eller hans maffiga brunfärgade skålar.

Hans genomslag var enormt. I stort sett alla hade någon Höglundpryl hemma under 1960-talet, säger Tullan Gunér, tidigare chef på Blekinge museum i Karlskrona. 

Under hennes tid där fick museet ta emot en stor samling av Erik Höglunds produktion.

– Donationen var helt oväntad men väldigt rolig för oss på museet, säger hon.

Erik Höglund var förtjust i färgat glas
Erik Höglund var förtjust i färgat glas. Foto: Johan Nilsson/TT

Fria händer

Erik Höglund började arbeta som formgivare på Boda glasbruk 1953, trots att han inte hade någon erfarenhet av glastillverkning. Han var 21 år och hade precis gått ut Konstfacks skulpturlinje när han anställdes av Bodas dåvarande chef Erik Rosén, som mer eller mindre gav honom fria händer. När Höglunds nyfikna skaparlust mötte glasblåsarnas tradition och yrkesskicklighet uppstod ett motstånd som resulterade i spännande konst.

– Det är klart att hans idéer utmanade de erfarna och yrkesstolta glasblåsarna vid bruket. Men det är signifikativt för hela hans konstnärskap. Han utmanade allt: sin omgivning, den goda smaken, sig själv – och konsten, säger Tullan Gunér.

Men han hade också charm och en förmåga att entusiasmera hantverkarna att förverkliga hans galna infall. Som att skapa bubblor i glaset.

En kort stund innan glasmassan har fått tillräckligt hög temperatur uppstår små blåsor i massan. När Erik Höglund såg det ville han behålla den effekten i det färdiga glaset. För att lyckas tillsatte han potatis och sågspån i degeln. När det brann upp och förgasades bildades bubblor som stannade kvar. Senare utvecklade han tekniken genom att använda karborundumsand.

Stämplade sigill på glasen är ett av kännetecknen för Erik Höglund
Stämplade sigill på glasen är ett av kännetecknen för Erik Höglund. Foto: Johan Nilsson/TT

Vackrast i motljus

Att arbeta med färgat material var också udda. Grönt och brunt glas förknippades med enkelt bruksglas – och det var just en ölflaska som inspirerade honom, berättar Tullan Gunér.

– När han drack såg han hur solstrålarna bröts genom botten. Många av hans föremål är vackrast i motljus. Ljus och färg verkar ha fascinerat honom hela livet.

Samtidigt som han inspirerades av primitiv kultur och folklig glaskonst, återkommer också skulpturala, mänskliga former och stämplade sigill i form av ansikten och andra symboler i hans rika produktion.

Erik Höglund
Erik Höglund. Foto: Moder Svea

1973 lämnade Erik Höglund Boda. Men han fortsatte att skapa, allt från järnsmide och bronsskulpturer till furumöbler och oljemålningar.

– Han vägrade skilja på fri konst och nyttokonst. Nästan allt hade en funktion samtidigt som det var vackert och laddat med humor och lekfullhet, säger Tullan Gunér.

Farmors Adam- och Eva-sejdlar

Just humorn är det som gör att studenten Julia Nemell gillar Erik Höglund. Hon bor i Malmö, pluggar till webbutvecklare och hör med sina 30 år till den yngre publik som på senare tid har fått upp ögonen för konstnären.

Själv är hon svag för estetiken från 1960- och 1970-talen. Starka färger, roliga former och lite udda design tilltalar henne.

– Allt som får mig att haja till och som är lite knäppt lockar mig. Sedan dras jag till allt som är murrigt, brunt och orange, säger hon och skrattar.

Första gången hon kom i kontakt med Erik Höglunds glas drabbades hon av den där speciella wow-känslan.

– Jag var hemma hos min farmor och fick syn på några bruna sejdlar med nakna människofigurer präglade utanpå som dekoration. Jag hade aldrig sett något liknande, säger hon.

Hon fick de sex Adam och Eva-sejdlarna, och det blev starten på hennes lilla samling som har växt till ett trettiotal föremål.

– Jag köper på mig grejer när de dyker upp på loppisar och auktioner.

Pallen heter Grisen och tillverkades i mitten och i slutet av 1960-talet
Pallen heter Grisen och tillverkades i mitten och i slutet av 1960-talet. Foto: Johan Nilsson/TT

Hennes stolthet – och också det dyraste föremålet i samlingen – är träpallen i form av en gris. Den köpte hon i en retroaffär i somras.

– Den kostade 2 500 kronor, han som sålde var oprutbar. Men jag kunde inte låta bli och ångrar mig absolut inte.

En dröm vore att få tag i några av Erik Höglunds tidiga skålar med graverade människor utanpå, eller någon av de speglar i furu med reliefer av fåglar på sidorna som han också gjorde.

– Jag älskar humorn i hans saker. Det lekfulla och fantasifulla uttrycket. Och att han var så produktiv. Det finns mycket för oss samlare.

"I en tid när glas skulle vara absolut klart, sirligt och elegant skapade han rustika pjäser i färg", säger Tullan Gunér
"I en tid när glas skulle vara absolut klart, sirligt och elegant skapade han rustika pjäser i färg", säger Tullan Gunér.

—————————————————–

Erik Höglund

Erik Höglund föddes i Karlskrona 1932. Mellan 1953 och 1973 arbetade hans som formgivare på Boda glasbruk där han skapade unika konst- och bruksföremål i glas.

Han arbetade även med smide, gjorde furumöbler samt skulpturer i keramik, sten, tegel och brons. Från tidigt 1950-tal till fram till sin död skapade han runt 150 verk för offentlig miljö.

Erik var pappa till sex barn och han använde ofta familjen som inspiration. Flera av hans skulpturer föreställer scener ur vardagen.

Erik Höglund dog i Stockholm 1998, endast 65 år gammal, efter många år av sviktande hälsa.

Källa: Från Boda till New York – konstnären Erik Höglund av Gunnel Holmér (Carlssons förlag, 1986), Auctionet, Bukowskis och Tullan Gunér.

—————————————————–

Boda Glasbruk

Bruket i Emmaboda kommun grundades 1864. Precis som många andra vid den här tiden fungerade det som ett litet samhälle i miniatyr. Här fanns ett jordbruk som försåg arbetarna med livsmedel och arbete under de perioder då glastillverkningen låg nere. Med tiden fanns allt från såg och verktygstillverkning till skola och sjukvård på bruket.

Källa: Från Boda till New York – konstnären Erik Höglund av Gunnel Holmér (Carlssons förlag, 1986).