Radar · Miljö

Möjligt att nå klimatmål för transporter – men fler styrmedel krävs

Den sänkta energiskatten på bränsle får inte bli permanent om klimatmålen ska kunna nås, enligt en ny rapport.

Det är fortfarande möjligt för Sverige att nå målet med att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn till 2030. Men bara om beslutade styrmedel behålls och förstärks med nya. Det menar myndigheten Trafikanalys i en ny rapport. 

Reduktionsplikten för inblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel måste vara kvar och den sänkta energiskatten på bränsle får inte bli permanent om målen ska kunna nås menar myndigheten.

– När vi tagit fram våra förslag har vi utgått från att redan beslutade styrmedel gäller. För att vi ska klara målet till 2030 är det viktigt att beslutet om att pausa höjningen av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 inte öppnar upp för sänkta ambitioner med systemet, säger Pia Sundbergh, Trafikanalys, i ett pressmeddelande.

– Det är också viktigt att den tillfälligt sänkta energiskatten på bensin och diesel inte blir permanent. I annat fall behövs nya styrmedel och vi har inte identifierat några sådana som på kort sikt kan ersätta de befintliga styrmedlen.

Istället för att minska reduktionsplikten föreslår myndigheten att den utökas till fler bränslen än dagens bensin, diesel och flygfotogen.

Fler åtgärder behövs

Det är främst tre områden som behöver mer omfattande styrmedel och regelverk, ett transporteffektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel, energieffektiva fordon, farkoster och fartyg.

Trafikanalys har på regeringens uppdrag tillsammans med fem andra myndigheter tagit fram förslag på styrmedel till kommande klimatpolitiska handlingsplan. Totalt lämnar Trafikanalys 23 olika förslag.

Några av förslagen är:

Underlätta hemmaladdning för boende i bostads- eller hyresrätter.

Förläng klimatpremien för tunga lastbilar och utred ökad stödnivå.

Utveckla klimatkraven i den upphandlade Gotlandstrafiken.

Upphandla hållbart flygbränsle för statens flygtransporter.

Sverige bör vara en aktiv och pådrivande aktör i regelutvecklingar såväl inom EU som i andra internationella organ.