Blandat betyg för nya regeringens skolpolitik

De fyra högerpartiernas övergripande mål för skolan är tämligen okontroversiella. Få torde säga nej till höjda kunskapsresultat, bättre trygghet och arbetsro i skolan och bättre arbetsvillkor för lärarna.

– Ibland överdriver man skillnaderna mellan partierna när man pratar om vad skolan behöver. Egentligen är de ganska överens och det gagnar skolan att man håller fast vid väsentligheterna, det som betyder något för att fler elever ska lyckas i skolan, säger Peter Fredriksson och syftar på sådant som fler lärare och tidigt stöd till elever.

Inget vinststopp

Det är främst på friskoleområdet som Tidöavtalet skiljer sig från den tidigare S-regeringens politik. Medan Socialdemokraterna talade om att förbjuda vinstuttagen i skolan aviserar Tidöavtalet ett tidsbegränsat stopp:
”Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare.”

En annan skiljelinje är köandet till populära friskolor. Medan S-regeringen ville slopa köandet helt och hållet talar Tidöavtalet om att kötiden ska ”kortas betydligt”.

Ett tredje exempel är religiösa friskolor, där S-regeringen ville införa ett etableringsstopp. Den tillträdande regeringen talar i stället om skärpt granskning och oanmälda besök. Detta ska specifikt gälla friskolor ”som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism”.

Ny läroplan skrivs om?

Men Tidöavtalets avsnitt om skolan inleds med kunskapsresultaten, som alltså ska förbättras. Här nämns läsning av litterära klassiker, tidiga kunskapskontroller och fler spetsklasser för elever med stort driv.

Vidare ska skolans läroplaner skrivas om, med ”ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper”. Det hör dock till saken att ny läroplan och kursplaner för grundskolan precis har införts (2022), efter år av förberedelser. I de nya kursplanerna har en större betoning lagts på just fakta och förståelse.

– Det är viktigt att politiken har koll på vad som är gjort. Men vi får från Skolverkets sida naturligtvis lyssna in om man vill ha ytterligare justeringar, säger Peter Fredriksson.

Matte och svenska

I Tidöavtalet sägs också att eleverna ska få mer undervisning i svenska och matematik. Timplanen ska alltså utökas. För att kunna lägga mer tid på matematik och svenska måste lärarna bli av med en del av sina administrativa uppgifter först, enligt avtalet.

Till den stora lärarkåren utlovas också avlastning i form av fler speciallärare samt ”ytterligare övrig personal”. Karriärtjänster för lärare ska utvecklas och det ska bli mer attraktivt att arbeta på de tuffaste skolorna. Och för att höja läraryrkets status ska antagningskraven till lärarutbildningarna höjas.

Robert Wenglén (M), kommunalråd i Lomma och känd för att – i strid med partilinjen – säga nej till vinstdrivande friskolor, ser en lucka i resonemanget.

– Jag är jätteglad över att läraryrkets status ska höjas och arbetsvillkoren förbättras. Men huvudproblemet är att skolor tillåts anställa obehöriga lärare. Det finns friskolor som systematiskt gör så. Vill man höja läraryrkets status får man vara benhård med att obehöriga lärare inte får bedriva undervisning. Jag hoppas att man tar itu med det, säger han.

Skolpeng – men hur?

Den nya regeringen utlovar också en likvärdig skola över hela landet, vilket ska ske med en ny, statligt styrd skolpeng. Men på den punkten saknas viktiga besked, anser Linnéa Lindquist, rektor i Göteborg och skoldebattör.

– En sådan skolpengsnorm blir ganska tandlös om man inte differentierar den utifrån olika ansvar, säger hon och syftar på att kommuner har ett större ansvar för skolsektorn än friskolor har och därmed borde få en större skolpeng.

Risken är att det blir ett urvattnat mischmasch för att inte reta upp friskolesektorn, säger Linnea Lindquist.

– Även Robert Wenglén saknar tydligt besked om skolpengen.
Huvudmännen har inte likvärdiga förutsättningar. Friskolorna har bättre villkor än vad kommunerna har, och det ser jag inget om i avtalet, säger han.