Frysarna på ukrainska laboratorier kan innehålla sjukdomsframkallande virus och bakterier som riskerar att läcka ut vid en militär attack. Men det ska mycket till för att det ska orsaka smittspridning, enligt experter.
Förstör alla högpatogena smittämnen som finns på era forskningslaboratorier. Den uppmaningen har Världshälsoorganisationen (WHO) riktat till Ukrainas hälsoministerium för att minska risken för att farliga patogener – såsom virus, svampar och bakterier – ska spridas av misstag.
Uppgiften kommer från nyhetsbyrån Reuters som fått informationen via mejl från WHO, som dock inte specificerat när rekommendationen gavs, om den följts eller vilka smittämnen det rör sig om.
Säkra förvaringen
Magnus Normark är forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut och specialiserad på användningen av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. Han ser risker med att laboratorierna som inhyser smittämnena kan utsättas för militära attacker från Rysslands sida.
– Den största risken är att säkerhetsbarriärer som finns på anläggningarna förstörs och att förvaringen av patogenerna bryts, vilket möjligen kan orsaka en spridning på platsen. Därför är det viktigt att antingen säkra förvaringen av patogenerna eller förstöra dem, säger Magnus Normark.
Att smittorna skulle komma i orätta händer och användas i biologisk krigföring – till exempel genom att spridas i dricksvattensystem – är däremot inte särskilt sannolikt, bedömer Magnus Normark:
– Det kräver särskilt kompetenta trupper och det tror jag inte att ryssarna skickar in i det här läget.
Vid ett möte i FN:s säkerhetsråd i förra veckan anklagade Ryssland nyligen Ukraina och USA för att odla dödliga sjukdomar på ukrainska laboratorier för att kunna använda dem som biologiska vapen, dock utan att presentera några bevis. Både USA och Ukraina har dementerat anklagelserna kraftfullt. Nato oroar sig nu för att Ryssland använder lögnerna för att rättfärdiga en egen attack med kemiska eller biologiska vapen mot Ukraina.
Ukraina har, precis som Sverige, folkhälsolaboratorier som inhyser olika smittämnen för att bland annat kunna ha koll på smittspridningen i regionen och avvärja nya potentiellt farliga sjukdomar. Patogenerna behövs även för utvecklingen av nya läkemedel.
Svinpest och mjältbrand
Så vilka potentiellt farliga smittämnen kan finnas på ukrainska laboratorier? Det går bara att gissa sig till, enligt Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) det nationella expertorganet kring smittsamma sjukdomar hos djur, inklusive zonooser, alltså sjukdomar som kan överföras mellan djur och människa.
Visserligen finns det förteckningar över vilka labb som förvarar särskilt farliga smittämnen, men i övrigt finns inga heltäckande officiella register över vilka smittämnen som olika länder har på sina labb, enligt Karl Ståhl. Och ofta är sådana uppgifter hemliga av säkerhetsskäl.
Men troligen rör det sig om alla möjliga sjukdomsframkallande smittämnen som ligger nedfrusna.
– Säkert finns levande bakterier och virus som används för att utveckla vacciner. Det kan till exempel handla om svinpest, mjältbrand och mul- och klövsjuka, säger Karl Ståhl.
"Flyger inte iväg"
Risken att farliga patogener sprids om ett labb attackeras tonas ner av Anderas Bråve, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, som ansvarar för det enda säkerhetslaboratoriet i Sverige av den högsta skyddsnivån, kallad P4, liksom för några laboratorier av den lägre P3-nivån.
– Det är inte så att smittämnen normalt sett flyger iväg vid exempelvis en brand. Men det är så klart inte bra om en situation uppstår där människor kommer i kontakt med smittämnen som en följd av att laboratorier skadas, säger Andreas Bråve.
Han lyfter fram att smittämnen på säkerhetslaboriatorier normalt sett omges av flera lager av skydd. Smittämnena är dessutom ofta känsliga för temperaturförändringar och annan fysisk påverkan och kan förstöras om de kommer ut i det fria.
– Även om något händer med själva byggnaden där de förvaras så är risken ganska låg att de sprids, men det går inte att utesluta, säger Anderas Bråve.
Om myndigheterna i Ukraina följer WHO:s råd och bestämmer sig för att förstöra smittämnena är det enkelt gjort, enligt Andreas Bråve.
De flesta kan inaktiveras genom att tillsätta starka kemikalier eller utsätta dem för hög värme. Det handlar heller inte om några stora volymer som man har i diagnostik- eller forskningslabb.
Fakta: Laboratoriers skyddsnivåer
Med skyddsnivå menar man den grad av inneslutning som arbete i laboratorium med ett visst smittämne kräver.
Skyddsåtgärder på ett laboratorium kan handla om både utformningen av lokaler, tekniska anordningar, arbetsrutiner och organisationen.
Laboratorier för arbete med smittämnen delas in i fyra skyddsnivåer från 1 till 4, där 1 utgör den lägsta skyddsnivån och 4 den högsta.
Källa: Folkhälsomyndigheten
