Radar · Miljö

FN-toppmöte: Kvinnor viktiga för omställningen

Kvinnor är de som drabbas hårdast av klimatförändringar, bland annat då många tvingas gå allt längre sträckor efter vatten.

I dagarna hålls ett FN-toppmöte med fokus på jämställdhet och hur den hänger ihop med klimatfrågan. Alice Gimbro Frisk från Fridays for future är med i Sveriges delegation. Hon tycker att frågan förtjänar mer uppmärksamhet och ett tydligare ställningstagande från Sverige.

Att kvinnor ofta är mer utsatta för klimatförändringar – och även kan vara en viktig del av lösningen för en rättvis omställning – talas det för lite om, enligt Alice Gimbro Frisk, som representerar Fridays for future.

– Det handlar om allt från att kvinnor i många landsbygdssamhällen drabbas när tillgången på rent vatten eller bränsle för att värma sitt hus minskar. Kvinnor får vandra längre för att få tag på resurser, vilket kan leda till att de får mindre chans att utbilda sig. De riskerar också att bli mer utsatta för våld när de reser.

På samma sätt kan redan existerande ojämlikheter förstärkas genom klimatförändringarna.

– Rätten till reproduktiv hälsa blir sämre när tillgången på rent vatten minskar. På samma sätt minskar tillgången till utbildning när matpriserna går upp och katastrofer förstör infrastruktur. Då prioriteras andra saker först, säger Alice Gimbro Frisk.

Just att frågan får så lite uppmärksamhet har gjort att hon engagerat sig i den. I dagarna deltar hon som en del av civilsamhället och rådgivare i Sveriges delegation på toppmötet Commission on the status of women, CSW66, som arrangeras av FN-organet UN Women.

Temat för årets möte är just ”att uppnå jämställdhet mellan könen och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt i relation till klimatförändringar och policyprogram för att minska miljö- och katastrofrisker”. Målet är att ta fram formuleringar som kan användas såväl internationellt som nationellt och lokalt när det gäller att arbeta mer integrerat med frågor om jämställdhet och klimat.

Vill se mer fokus på klimatet

Men Alice Gimbro Frisk hade hoppats på ett större fokus på klimatet än vad hon hittills sett.

– Bara det att det bara är Sveriges jämställdhetsminister som deltar på mötet och inte klimat- och miljöministern gör att det finns ett kunskapsglapp. De traditionella frågorna som exempelvis reproduktiv hälsa lyfts, men jag hade hoppats på ett större fokus på klimatet nu när det är årets tema.

Eva Nordmark, arbetsmarknads- och jämställdhetsminister, lyfte i sitt tal på konferensen flera av de klassiska jämställdhetsfrågorna. När det kom till klimatet nöjde hon sig med att konstatera att omställningen är en möjlighet för att skapa nya jobb.

– Det är brådskande att stoppa de fossila utsläppen och att påskynda en rättvis klimatomställning. Om vi gör rätt kan det leda till nya, bättre och gröna jobb för både kvinnor och män. Det här är en möjlighet vi inte får missa!, sade hon.

Alice Gimbro Frisk skulle vilja se att Sverige lyfter de här frågorna mer.

– Generellt så borde vi bli bättre på att erkänna våra brister. Vi är ett väldigt privilegierat land, men i vissa frågor ligger vi efter och kan lära av andra länder. Till exempel när det gäller urfolks rättigheter. Urfolkskvinnor är speciellt utsatta och har svårt att göra sina röster hörda. Sverige har inte ens skrivit på urfolkskonventionen (ILO 169). Där bör vi bli bättre på att se vad som görs internationellt och se till att ratificera den.

Ge kvinnor mer plats

Kvinnor har också en viktig roll i arbetet med en grön omställning.

– Det har kommit fram väldigt tydligt under konferensen att kvinnor redan idag sitter på mycket kunskap om vilka anpassningar som bör göras lokalt. Det behövs ges mer resurser till de organisationer som redan finns. Kvinnor behöver ta mer plats vid bordet när beslut tas.

I de länder där kvinnor finns mer representerade politiskt kan man också generellt se fler klimatåtgärder. Därför är det viktigt att jobba för ett jämställt samhälle på bred nivå, menar Alice Gimbro Frisk.

– Den traditionella kunskap som många kvinnor har ska erkännas som likställd den traditionellt manlig, alltså den akademiska kunskapen. Den kunskapen är viktig i omställningen. Därför måste vi också se till att grupper på lokal nivå, kvinnoorganisationer, får mer stöd.

Bidrag direkt till gräsrotsorganisationer gör det lättare, då det ofta är svårt att söka pengar via stora organisationer på grund av omfattande byråkrati.

– Många av de som engagerar sig i lokala organisationer gör det ideellt. Och när det inte är betalt arbete så blir det svårare att hinna göra allt som behövs.

Även när det gäller FN-toppmötet så är tillgängligheten för henne själv och andra från civilsamhället begränsad, menar hon.

– Jag och många med mig upplever att det har varit svårt att få information och det har inte kommunicerats förrän väldigt sent om hur och på vilket sätt vi kan delta.

Nu blir det via distans från Stockholm.

– Det har varit dålig transparens och sen kommunikation. Vi har en viss möjlighet att påverka. Men till stor del blir vi observatörer. Mycket har redan formuleras i förväg. Istället behöver man bli bättre på att ge unga och civilsamhället en plats vid bordet, redan från början. Det finns väldigt mycket kunskap bland aktivister och civilsamhället. Man stänger ute den när man inte är transparent från början.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV